Lite stolt, en del rätt och lite fel

Ibland är det bra att gå tillbaka och titta på gamla inlägg man skrivit. Det kan stundtals vara jobbigt, men ibland kan man faktiskt känna sig lite stolt. För lite drygt ett år sedan skrev jag ett inlägg om att verkstadbolagen verkade vara högt värderade givit hur världen/framtids/vinstutsikter såg ut för dessa bolag. Då var media och analytiker mycket positiva och finanskrisen 2008 -2009 tycktes som bortblåst.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2010/09/hoga-varderingar-for-en-del-svenska.html

Det enda smolket i bägaren var väl vad jag skrev om SSAB, de skulle komma att bli ännu billigare. Men annars har verkstadbolagen kommit ner i värderingar och börjar långsiktigt att se intressanta ut igen.

Riskminimerarens värde-småbolagsportfölj (1-års utvärdering)

I Oktober 2010 lanserade jag en värdeportfölj för de mindre bolagen (Jag hade tidigare lanserat en stabil, tråkig, värdeinriktad storbolagsportfölj 2007). Se gärna motiverade val för denna småbolagsportfölj etc:

Riskminimerarens värdesmåbolagsportfölj

Utvärdering för portföljen är tänkt över 5 år. Börsvärdet skulle vara under 2 miljarder SEK för enskida bolag. För investmentbolag sattes börsvärdets tak till ca 3 miljarder SEK. Några av de valda mindre investmentbolagen har dessutom investeringar i bolag som har högre börsvärde, men det valde jag att negligera. Jag har mer bolag i denna portfölj, än i min femaktiers storbolagsportfölj, eftersom riskerna i varje bolag är generellt större för mindre bolag. De riktigt små bolagen utgör inte mer än 3% av portföljen. Jag grundade med ganska stabila mindre investmentbolag som jag känner väl.

Många av bolagen var uppe och vände på ganska höga nivåer, tidigt i våras,  innan sommarens ångestfyllda PIIGS värderingar. Dock är det 4 åren kvar till utvärdering.

Jag kommer att jämföra portföljens utveckling med Carnegies småbolagindex (se länk för graph)

CSRXSE

Index har gått från ca 970 till ca 815.  Utveckling ca - 16%
10 Okt 2011

Svolder B, 70.25kr, 20 % av portfölj. Kurs idag: 53 kr Utveckling (Utv) - 34.6 %
 utd: 4 kr, 5.7 % på köpkurs

Traction B, 70.00 kr, 15% av portfölj. Kurs idag: 68 kr Utv:  - 2.9%
utd: 1.9 kr, 2.7%

Midway B, 30.90kr, 15 % av portfölj. Kurs idag: 19 kr Utv: - 38.5%
utd: 1.5 kr, 4.9 %

Bure Equity, 31.20kr, 10% av portfölj. Kurs idag: 18.50kr - 40.7%
utd: 0.3 kr, 1 %

Säki B 61.50Kr, 10 % av portfölj. Blev Latour under året. 0.55 aktier i Latour per Säki. Latour 91 kr.
utd: 2.5 kr, 4%

Vostok Nafta, 27.00kr, 5% av portfölj. Kurs idag: 22.60 Utv: - 16.3%
utd: 0 kr, 0 %

Kabe B, 87.00kr, 5% av portfölj Kurs: 91.00 kr Utv: + 4.6%
utd: 3 kr, 3.4 %

Fenix Outdoor, 142.00 kr, 5% av portfölj Kurs: 150.50 Utv: + 6%
utd: 3 kr, 2,1%

2E Group, 17.00 kr, 3% av portfölj Kurs: 16.00 Utv: - 5.9%
utd: 0.5 kr, 2.9 %

Cloetta, 39.00kr, 3% av portfölj. Kurs: 28.20 kr Utv: - 37.7%
utd: 0 kr, 0%

Insplanet, 14.05 Kr, 3% av portfölj Kurs: 11.20 Utv: - 20.3%
utd: 1 kr, 7.1%

Transcom B, 20.00 Kr, 3% av portfölj. Sänket i portföljen. Kurs 6.20 kr - 69 %
utd: 0 kr, 0%

Nischaya Group, 10.90 Kr, 3% av portfölj. 18 kr efter uppköpsbud. Raketen i portföljen. + 65% på ett år. utd: 0.3 kr,m 2,7%

Inköp New Wave istället 23.80 kr

Total utveckling för portföljen utan utdelning (enbart kursrelaterad) ca - 19 %

Genomsnittlig utdelning för portföljen 2011: + 3.1%

Totalavkastning: - 15.9 % (utan återinvesterad utdelning)

Detta skall jämföras med ca - 16% för CSRX för samma period.

Slutsats: Min portfölj har ungefärligen följt index. Man hade lika gärna kunnat köpa en indexfond för CSRX. Och då hade jag sluppit besväret av att analysera företag, fatta beslut och följa dessa företag. Men det är ju å andra sidan ganska kul...

På jobbet talar ingen längre om aktier,så...

Jag har haft förmånen att jobba i utomlands på fyra platser, i tre olika länder och två världsdelar under nästan ett decennium. Mina kollegor är väldigt sällan svenskar. I början på detta århundrade pratade alla aktier. De hade nästan blivit rika på IT-boomen, funderat på att sälja, men till slut satt de 2002 med svarte petter. Många förlorade större delen av sina besparingar. Och svor på att aldrig köpa aktier igen.

Istället har de pratat hus och fastigheter sedan dess. De köper praktiska små lägenheter i bra lägen och hyr ut i städer de känner till - ofta i hemlandet t ex UK, eller gamla rustico olivkvarnar i Italien eller gamla förfallna stenladugårdar i Frankrike. Lägenheterna verkar att bli ok affärer. Rusta upp dem lite. Och hyra ut. Bra kassafflöden, de låga räntorna har hjälpt till att göra detta till en bra affär under denna tid. Husköpen är också tänkta som investerigar men verkar för de mesta att sluka pengar. Om du inte kan italienska, franska, spanska, portugisiska är det inte lätt att klara av bygglov, konversera och informera hantverkare, bestämmelser om avlopp, eller vad som är k-märkt och inte får ändras. Det finns mycket drömmar i dessa köp. Och känslor. Därför blir det mest utgifter. Några har dock blivit fina till slut. Men då är ägarna dränerade på känslor och lust till dessa hus, så de nästan undviker att vara där. Och hyra ut vill de inte heller för att de har lagt ner så mycket pengar på antika möbler och att inredning så de är rädda att något skall gå sönder eller slitet.

Men aktier är nästan ingen intresserad av. Det fanns ett visst intresse 2006 -07. Då gick många in igen after att ha varit ur marknaden sedan 2001 eller 2002. Tyvärr var nog Lehman-krashen dödsstöten. Och var det inte tar PIIGS krisen musten ur de sista förhoppningarna. Det enda jag har hört det sista året är: "Jag tänkte egentligen köpa Apple typ 2003, men tyckte de var dyra. Oj, vad jag ångrar mig.Höh, Höh"

Dock har en del talat om guld på sistonde. Och för ett par år sedan råvaror.

Jag tror vi börjar komma in i intressanta tider för aktiesparare. Det kan vi se på att utdelningarna sedan 2000 har stigit ganska kontinuerligt - om i en hackig kurva. Detta beroende på att vinsterna värderas lägre i snitt. Och visst finns det mycket skit att vänta i vårat ekonomiska system de kommande åren. Men det finns också mycket skit i många av kurserna. Jag har faktiskt börjat köpa aktier med vad jag tycker har fina värden i förhållande till kursen så smått den sista tiden - för första gången sedan våren 2009. Inget vet om det är för tidigt eller för sent. Men den kommande tiden tror jag kommer att skapa möjligheter. Men det är viktigt att komma ihåg att många aktier är faktiskt inte är speciellt billiga ens nu.

Men jag talar aldrig om aktier med mina kollegor. Framförallt pratar de aldrig om aktier. Och det ser jag som ett tecken på att det börjar se intressant ut.

Onödigt oroade placerare? En liten titt på tre exempelbolag

Vi lever i en tid då media ägnar sig åt en massa länders urusla statsfinanser, den väntade dåliga tillväxten i länderna med urusla statsfinanser - eventuell dubbeldipp, skenande guldpris, möjlig svensk fastighetsbubbla med tillhörande skuldtyngda hushåll. Det ser ganska dystert ut.

Men samtidigt lever majoriteten av jordens männsikor i tillväxtländer som  Indien, Kina, Indonesien och Brasilen. Skall vi verkligen vara så här oroade och dystra?

I Pratompengars (POP) helt opretentiösa tävling Top of the PoP's valde jag förra November SEB, Millicom och Electrolux som min lilla treaktiersportfölj. Se hur jag argumenterade för den i November förra året:

Mina-tre-aktier-i-top-of-pops

Man kunde blanka. Men det gör jag inte annars så det ägnade jag mig inte åt. Hur har det gått? Jag ligger alldeles över index och precis i snittet av de andra deltagarna portföljer. Ingen märkvärdig prestation. Inga speciella aktier, jag äger SEB direkt och dem alla via mina relativt stora innehav i investmentbolagen Kinnevik och Investor (bolag med nästan 40% substansrabatt för tillfället). Millicom har varit mest gynnsam för min POP portfölj.

Men om man tittar på värderingen av dessa bolag så blir det intressant. Enligt Reuters idag värderas de enligt följnade:

SEB
P/e 6.5
Pris/bok 0.8
Tillväxt negativt 26% på försäljningen senaste året
Nettovistmarginal 33%
Utdelning 4% (26% utdelningsratio)
ROE 12.57 (11.7 genomsnitt senaste 5 åren)
ca 5.7 ggr kassafödet

Som vi ser värderas vinsterna lågt. Bolaget handlas under boken även om räntabiliteten stadigt är en bit över 10. Utdelningen är bra p g a lågt värderade vinster. Visst finns det mycket oro framöver för banker; kollaps för finansektorn i  Europa när Grekland ställer in betalningarna (Portugal? Irland? etc) nedgång för svensk bostadsmarknad, klåfinriga EU byråkraters nya lagar för banker i Europa, detsamma för svenska myndigheter med t ex än högre kapitalkrav, SEB är storföretagens bank - en dubbeldipp påverkar därför potentiellt denna bank mer. Men detta verkar närmast inprisat, dock inte sagt att banken kan bli ännu billigare när Grekland eventuellt ställer in betalningarna i höst? Stabila ägare i Investor.


ELUX
P/e 9.5
Pris/bok 1.5 (verklig 2.3)
Negativ tillväxt på 2.6 % för senaste året
0.3 ggr försäljningen
Nettovinstmarginal ca 3% (ganska lågt, intressant för P/e)
Utdelning 6.4 (60% utdelninsgratio)
ROE 15.7
ca 5.1 ggr kassflöde

Efter att kunnat få lite högre marginaler en tid är bolaget tillbaka vid ca 3%. Ändå värderas vinsten under 10. Stålpriserna och andra råvaraor har gått ner på sistonde. Hög utdelning vid dagens värdering.  Räntabiliteten är kring 15 och 16. Försäljningen värderas lågt. Visst, en dubbedipp i de rika länderna skulle eventuellt sla lite grand. Bolaget är dock stabilt och försäljningen ligger en bit över 100 Miljarder varje år. Om man kan nå 4.5% vinstmarginal är denna aktie inte alls dyr. Stabila ägare i Investor.

MILLICOM
P/e 6.4
Pris/bok 3.3(verklig 10.3)
16% tillväxt försäljning senaste året
Nettovinstmarginal 41%
ca 4.2 ggr kassaflödet (6.7 ggr det fria kassaflödet)
Utdelning 1.3% (utdelningsratio 11%)
ROE 66.4 (45 i femårigt snitt)

Här har vi ett bolag som fortfarande växer. Och som har oerhört höga marginaler. Att ha en femårig snitträntabilitet på ca 45% är imponerande. Moderat värderade vinster givet tillväxten. De fria kassaflödet är ocksa lågt värderat och finemang för bolaget. Visst finns det oro för att tillväxten avtar pa utvecklingsmarknaderna. Men Millicom är duktiga via sitt Tigo att ta fram nya tjänster att tjäna pengar pa. Stabila ägare i Kinnevik.

Vad tror ni? Kan denna lilla bukett bolag säga nagot om värderingen pa borsen idag?  Och är börsen generellt för billig - eller är nedgangen rimlig?

Starka balansräkningar - aptitretande för skuldsatta stater?

Vi lever i omvälvande ekonomiska tider. Tyvärr har jag dock inte haft tid att blogga så mycket, trots att mycket finns att säga. I veckan var jag t ex i sydvästra Frankrike för jobbets räkning.

Även om jag inte skrivit mycket på denna blogg har jag naturligtvis läst, observerat, reflekterat och tänkt en del. Många stater skär kraftig ner i sina budgetar. Svåra prioriteringar görs varje dag just nu i många av världens mest ekonomiskt mest utvecklade länder. Men detta kommer inte att räcka för att för att få budgetar i balans. Skatterna måste i flera fall höjas också.

I USA, Japan och Europa har storföretagen generellt starka balansräkningar. De har har lärt sig mycket under de senaste åren. Vid finansiella kriser blir fiansiering svårt. När företagen är vid relativt god hälsa blir det naturligtvis lockande för stater som har skulder upp över öronen att beskatta dessa bolag.

Vi börjar med USA. Det verkar som bolagsskatten i USA kan vara så hög som 40% i snitt. Den federala skatten är 15 - 35 % och sedan tar delstaten 0 - 12 %. Om uppgifterna om bolagskatter på kring 40% är riktiga kan USA glömma att få skatteintäkter den vägen. Snittet i världen var för några år sedan 27% och inom EU 26%.

För Japan var skatten länge drygt 40% men är sedan några år tillbaka sänkt till ca 35%. Fortfarande långt över snittet i världen. Ingen trolig finansieringsväg för Japans underskott, som ca 200% av deras BNP.

I Europa har länder med bra ekonomi som Sverige och Tyskland ca 26% bolagsskatt, vilket är som snittet i värden såväl som inom Europa.

Om vi tittar på länderna med dålig ekonomi:

Grekland hade länge ca 25% bolagsskatt men de har haft ambitioner att få ner den till 20% 2015. Vi får se om så blir fallet. Det måste vara lockande att lägga sig kring 26%, snittet för Europa, för att få in mer intäkter på kort sikt.

Frankrike har 33%, för högt för att höjas. Likså har mycket skuldsatta Belgien, denna skattesats.

Italien har 31 % vilket också försvårar skattehöjningar. Spanien har ca 25 till 30%. Portugal 25%. I dessa länder handlar det nog mer om att förbättra inhämtningen av skatterna...

Det enda landet i kris som har utrymme att höja bolagsskatten är Irland. De har haft som strategi att ha 12 - 16 % bolagsskatt för att locka till sig FDI (utlänska direktinvesteringar).

Många andra länder som har låg bolagskatt Hong Kong, Singapore, Schweiz (16 - 21%) har ingen skuldkris.

Slutsats: Det blir svårt för stater som USA, Japan och skuldtyngda länder i Europa att få höjda skatteinkomster via höjd bolagskatt. De flesta av dessa länder skulle av konkurrensskäl snarare över tid behöva sänka sina företagsskatter.

Att vara aktieägare med katastrofer runt hörnet

Lisa Nilson sjunger mycket vackert att hon har himlen runt hörnet, Mauro Scoccos fina text. Vi som är aktieägare lever hela tiden med kastrofen runt hörnet. Den mycket kloka Solnamannen skriver i ett inlägg pa POP(Pratompengar) nagot som vi alla borde beakta i dessa tider:

Det är inte så att dagens orosmoln är fundamentala hjärnspöken, men det kan vara värt att betänka att vi alltid, alltid - under alla tider - har stora hot hängande över oss.

Är det inte skuldkris är det SARS, är det inte SARS är det askmoln, jordbävningar, tsunamis, kärnkraftsolyckor - eller varför inte mul och klävsjukan, det allt tunnare ozonlagret eller global uppvärmning kommen av koldioxidutsläpp. Tanken kring den nära förstående apokalypsen i stort eller smått är, liksom folkets opium, något vi inte vill vara utan.

Jag tycker mig kunna se att de som har förmågan att ta ett djupt andetag och sätter sig ner och lägger fötterna högt istället för att springa benen av sig för att följa med flocken är de som vinner i längden. Hur har Wallenbergare, Lundbergare och Buffet klarat sig genom decennierna trots att de inte sitter med fingret på säljknappen och läser makro så ögonen blöder?

Jag har senaste veckorna läst manga texter i FT, The Economist, The Guardian, e24 etc om problemen i PIGS länderna i allmänhet och Grekland i synnerhet. För att fa perspektiv pa Greklandskrisen beräknade jag hur mycket Greklands BNP utgjorde av eurozonens BNP. Det rör sig om ca 2.5 % av eurozonens BNP, som är baserat pa aggregrad BNP för de17 medlemsländerna. Svenska banker har nästan ingen exponering mot PIGS. Svenska företag har generellt ingen större försäljning till PIGS. Kortsiktigt kommer Euron att försvagas, Grekland kanske maste lämna Euron,  vilken kan ge svarare konkurrens för vissa svenska företag.Visst andra länder i Europa är ocksa i skuld som t ex UK och Belgien, men situationen är inte riktigt lika illa där.

Det blir tufft för manga europeer de kommande decenniet. Men samtidigt kommar manga reformer man gör nu att vara langsikt bra för Europa. Likt vad Sverige gjorde 1993 - 2000 gynnar oss idag. Man kommer att reformera statliga förvaltningar, genomföra delvis/hela privatiseringar av ineffektiva staliga företag, arbeta längre, öka produktiviteten  i bade statlig förvaltning och privat näringslivoch faktiskt pa lang sikt bli mer konkurrenskraftiga. Det kommer dock att vara smärtsamt för manga indivder och grupper av människor, det kan inte nog understrykas.Keynes skulle da kanske ha sagt angaende att pa lang sikt blir det bättre: "but in the long run we all dead". Men denna gang tror jag Keynes hade insett att vi kan inte kan stîmuleara oss ur krisen i Europa. Keynes var dessutom mycket mer kunnig och positiv till marknadsekonomiska lösningar än vad manga tror idag. Han gjorde sig faktiskt en förmögenhet pa valuta/ravaru/obligations/aktie marknaderna, men han var nära att förlora allt 3ggr i sitt liv.

Japan har skulder till främst sina egna pensionsparare pa 200% av BNP och har haft langa perioder av deflation de senaste tva decennierna. För Japan ser det mörkare ut, med en stor kärnkraftolycka att behandla och en sjunkande och aldrande befolkning, samtidgt som man har ett närningsliv som inte verkar vilja maximera avkastningen pa kapital. Men Japan kan naturligtvis med rätt beslut ta sig ur denna situation över tid.

USA är i en tuff situation där man skuldsatt sig upp över öronen och tagit i rejält med samtliga fyra stimulansatgärder (lanat upp och gjort statliga investeringar, sänkt skatter, sänkt räntan till nästan inget, tryckt pengar), för att ta sig ur krisen men ända inte fatt se mycket av en effekt pa t ex arbetslöshet. Men när jag gick pa gymnasiet hade USA en befolkning pa 265 miljoner nu är man ca 305 m. Befolkningen växer, efterfragan pa fastigheter kommer att komma tillbaka, nya företag kommer att skapas och amerikanska hushall som nu faktiskt sparar igen kommer igen att konsumera varor och tjänster fran världens alla hörn. Och dollarn kommer att vara svag under en längre tid vilket gynnar amerikansk exportindustri.

Jag är 41 ar och jag är övertgad om att min langa portfölj är värd mer om 20 ar än vad den är idag. Om jag far en totalavkastning pa 7% per ar i 20 ar, lite av ett snitt de senaste 100 aren, och bättre än riskfria räntan kommer varje 100 000 SEK att bli ca 387 000 SEK. Visst, inflationen äter upp en hel del av detta. Och vi kommer tyvärr att fa uplleva krig, revolutioner, översvämmningar, finasiella härdsmältor, jorbävningar, tsunamis etc + unknown unknowns för att parafrasera Rumsfeldt. Men samtidigt kommer nya transport- och energisystem, innovationer, nya Infosys/Google/BYD att komma till. Manga fattiga länder kommer att lyfta sig ur fattigdom, med ny medelklass och nya tigrar kommer att uppsta.

Vi aktieägare far leva med att vi mestadels har katastofer och makrohot runt hörnet, men samtidigt första att vi faktiskt ocksa har himlen runt hörnet.

öresund ömsar skinn

De senaste aren har öresund gjort stora ändringar. Utrensats har stora bolag som Investor, Industrivärden, ABB, AstraZeneca, Ericsson mm.

Istället har man gjort onoterade investeringar som Global batterier, Klarna, Acne och nu senast USports (skall öppna 20 stor a megasportaffàrer i Sverige). Carnegie utgör den största onoterade investeringen med ca 13.5% av substansvärdet - men orsaken till denna är av annan natur, som ni alla vet.

Vidare har man fokuserat pa mindre omstruktureringscase över börsen som Haldex, Bilia, Note och nu senast köpet av ca 4 miljoner aktier i Transcom. Haldex och Bilia farmstar som särskildt lyckade case pa sistonde.

En tredje är snabbväxande bolag som man varit med att startat själv eller kommit in tidigt i som Avanza och eWork Scandinavia. Avanza utgör nu 1 av 5 kronor av substansvärdet. Ungefär som SHB i Industrivärdens portfölj.

Slutligen har vi de fastighetsorienterade aktierna som Skistar och Fabege. Men här har dock Klövern akt ut som jag skrev i mitt förra inlägg, vilket minskar vikten av denna grupp lite. 60 - 70 miljoner av pengar fran den försäljningen har nu gatt in i omstruktureringscaset Transcom.

Riskprofilen har ändrats pa innehaven men man är mer aktiv i de bolag man engagerar sig i sa det behöver inte innebära högre risk.