Relativvärdering HM mot Ericsson

Ur ett teoretiskt perspektiv bör två aktier med t ex liknande avkastning på kapital, liknande storlek,  tillväxt och styrka i balansräkningen - handlas till liknande multiplar oavsett om dessa tillhör olika branscher. I praktiken är dock detta inte alltid fallet. I vart fall inte på kort sikt. Detta kan vara en investeringsmöjlighet.

I vissa fall värderar inte marknaden t ex vinster i en viss sektor på samma sätt som en annan. Ibland kan detta ha goda skäl. Bostadsutvecklare värderas just nu lågt på Stockholmsbörsen. Antagligen med rätta.

Man kan dock hävda att en mer absolut värdering t ex med en klassisk kassaflödesvärdering är ett bättre förhållningssätt. Detta eftersom relativvärderingar är svåra att göra för bolag då dessa alltid i någon mening är unika. Nokia och Ericsson gör liknande saker - men är inte riktigt lika. Om man skall relativ-värdera dessa bolag måste man nog justera för dessa olikheter. Och detta kan vara knepigt.

Men ibland känns relativvärderingen väldigt olik mellan två bolag. Även om bolagen är från olika branscher och det är svårt att jämföra. Jag tänkte titta på hur två slocknande(?) stjärnor värderas.

Det går att argumentera att HM är i ett sluttande plan vad gäller försäljning och vinst och Ericsson med renodling och 5G kommer att få mycket större försäljning de närmaste åren. Men har egentligen  Ericsson en större möjlighet till en turnaround än HM? Är det inte bättre att tjäna ordentligt med pengar nu, som HM, för att kunna göra investeringar samt förbättringar och vända skutan än att göra förluster som Ericsson?

Nedan följer lite nyckeltal för dessa båda bolag som har liknande marknadsvärde, men är olika i många andra avseenden.

Ericsson (Reuters/4-traders):

Aktiekurs: 55.78 SEK/KR

Marknadsvärde 185 Miljarder SEK

Utdelning ca 1.79%

Intäkter:
2015 247 Miljarder SEK
2016 223 Miljarder SEK
2017 201 Miljrdaer SEK

Earnings per aktie:
2015 4.13 kr/aktie
2016 0.52 kr/aktie
2017 - 10.74 kr/aktie

Pris/Försäljning (TTM) 0.92

Pris/Eget kapital  1.84

Långa skulder/Eget kapital 30.6%

Pris/Earnings NEG

Return on Investment NEG

Return on Equity NEG

Kassaflöde/aktie 
2017 2.89 kr
2018 3.48 kr (prognos)


Hennes & Mauritz (Reuters/4-traders):

Aktiekurs: 131.28 SEK

Marknadsvärde  192 Miljarder SEK

Utdelning ca 7.43%

Intäkter:
2015 181 Miljarder SEK
2016 192 Miljarder SEK
2017 200 Miljrdaer SEK

Earnings per aktie:
2015 12.6 kr/aktie
2016 11.3 kr/aktie
2017  9.8 kr/aktie

Pris/Försäljning (TTM) 0.96

Pris/Eget kapital  3.64

Långa skulder/Eget kapital 0.6%

Pris/Earnings 13.4

Return on Investment 24.4

Return on Equity 26.8

Kassaflöde/aktie 
2017 13 kr
2018 15.4 kr (prognos)

Att både HM och Ericsson värderas strax under försäljningen är märkligt givet de andra nyckeltalen ovan. Marknaden har tagit höjd för fortsatt fallande vinster och stapplande försäljning i HM. Och tror att Cevian/Investor/Industrivärden skall göra något mycket lönsamt av Ericsson framöver. HM har att kämpa mot t ex Inditex och e-handlare som t ex Zalando och Alibaba. Men Ericsson har Nokia att kämpa mot i flera västländer där Huawei/ZTE inte får komma in p g a säkerhetspolitik. Men i resten av av världen är speciellt Huawei mycket starka. Dessutom finns de stora amerikanska jättarna att slåss mot i branschen i vid mening som t ex Cisco och kanske skall bolag som t ex Microsoft och IBM räknas dit också.

Vad tycker ni? Är realtivvärderingen av dessa båda bolag rimlig?

Om teknikbolag, digitalisering och paradigmskiften

Avancerad teknik, speciellt potentiellt framtida sådan, är något som en riskminimerare generellt har undvikit som investerare (inspirerat av W Buffett's "circle of competence" resonemang). Men det tycks mig som om algoritmer, robotar, AI och digitalisering nu har gjort verkligt intrång även i bolag som jag traditionellt investerar i (mitt investeringsuniversum). I gårdagens bokslut märker man hur en logistikmästare i en globaliserad värld som H&M ser sin affärsmodell under attack från digitaliseringen. Min fru och jag har ägt H&M i vår långa portfölj i mer än i ett decennium. Ett bra innehav. Men bolaget har delvis hamnat i ett nytt paradigm och marginalerna har krympt. Denna slide från en IBM presentation (The Digital disruption has already happened) visar vad vi redan är 2016/2017:

Alibaba, Amazon och Zalando är nya giftiga konkurrenter för H&M. Och den konkurrensen har nog bara börjat. Det känns bra att ha ett lika stort innehav i Kinnevik (storägare i Zalando) som i H&M. Tyvärr är det lika svårt att räkna ut värdet på flera Kinneviksbolag som att förutse hur väl H&M kommer att tackla digitaliseringen. I paradigmskiften är det knepigt att göra prognoser baserat på historiska data. Kanske kan man se vissa trender, Zalando ökar sin marginal år för år. Och eftersom H&M's marginal minskar år för år kommer gapet mellan dem kanske gradvis att försvinna? Denna artikel i VA visar på Zalandos ambitioner; drygt ett år gammal text - hur mycket av detta är redan uppnått? Det går fort i hockey, för att tala med Ekholm.


Två i media utskällda (av olika skäl) svenska högteknologiska bolag är Fingerprint Cards och Ericsson. Jag tänker inte här tala om aktien Fingerprint eller Ericsson, ej heller dess ägare.  Istället fokusera på dessa spjutspetbolags verksamhet med min ytliga kunskap. Denna färska artikel om Fingerprint är intressant. De levererar alltså ca 1 miljon sensorer om dagen; det känns inte som att bolaget och vad deras fantastiska ingenjörer åstadkommer får något större utrymme i t ex media. Hur många högteknologiska bolag har vi fått fram på OMX Large Cap de sista årtiondena?

Om ni tittar in på Fingerprint Cards utmärkta hemsida  kan ni se vilket typ av bolag detta är bl a genom att se vilken personal de söker:

Så som jag förstår det har Fingerprint ca 400 medarbetare just nu. Bolaget ät typiskt för den "FANG värld" vi lever i. Få men högutbildade (närmast en sorts akademisk elit) anställda i tekniskt/matematiskt avancerade bolag som har höga börsvärden och stark marknadsposition.

Ett annat bolag som har fått mycket negativ press är Ericsson. Det intressanta först är att Göteborgsföretaget Fingerprint skulle nog inte finnas utan Ericsson. Ericsson har drygt 100 000 anställda. De satsar enormt på forskning och utveckling. Enligt senaste årsredovisning 2015 har de investerat hela 165 Miljarder SEK på FoU de sista fem åren. Ericsson har drygt 39000 beviljade patent och hela 23700 anställda inom forskning och utveckling(årssed 2015) - en ganska stor del av den totala personalstyrkan. Här ser ni (nedan) bolagets strategi för patent och licensieringar, 2015 hade Ericsson hela 14.4 Miljarder i inkomster från patent/licensiering. Det är dock mindre för 2016 enligt nytt bokslut.

Den här artikeln förklarar skillnaden mellan 3G/4G/5G samt förklarar lite djupare vad 5G eventuellt kommer att bli (What a 5G network can do for you). Det är fantastiskt att Sverige har ett bolag som är med och leder denna utveckling. Och Ericssons ingenjörer har alltså lyckats få drygt 39000 patent genom Forskning och Utveckling under åren. En enastående prestation! 

Ericsson har dock blivit ordentligt tilltufsade av den kinesiska konkurrensen från ZTE och fr a Huawei (det sistnämnda uttalas "shaawej"). Deras intåg har gjort att det bara är Nokia et al och Ericsson kvar av de traditionella telekomspelarna. Det är detta som marknanden oroar sig för vad gäller Fingerprint, att spelare som kinesiska Goodix, taiwanesiska Egis technology, men kanske också amerikanska Synaptics och kanske fr a Qualcomm, samt norska Next och IDEX skall konkurrera ner dem.  

Nu undrar ni kanske vad har den första delen av detta inlägg att göra med den andra delen?

Min fru och jag har sedan länge haft investmentbolaget Latour i vår portfölj. Det håller på med saker jag i stort begriper; både i deras börsnoterade bolag och den helägda industrirörelsen. Största innehav är låsbolaget Assa Abloy som utgör ca 1/3 av Latours totala substans. Men Assas lås utvecklas allt mer i en "high tech riktning" - långt bortom de mekaniska låsen. Denna del av Assa Abloy (FutureLabAssa) håller på med i stort samma sak som Fingerprint Cards. Och Assa köpte ett biometribolag 2014. Detta innebär alltså att delar av de klassiska verkstadsbolaget Assa Abloy delvis har produkter (och gör F&U) som konkurrerar med ett bolag som Fingerprint Cards. 

Som riskminimerare har jag tradionellt gillat investmentbolag, storbanker, större försäkringsbolag, dagligvaruhandel och konsumentvarubolag. Alla dessa utmanas/omstöps nu delvis av digitalisering och annan high tech.  

Våra storbanker är i stor utsträcking IT-företag idag och utsätts för konkurrens från fintech- uppstickare som t ex Collector. Samma tendens finns i försäkringsbranschen där AI provas i Japan av ett försäkringsbolag. Tesco och ICA har numera konkurrens från Mathem.se men också alltmer av bolag som Amazon. 

Industrivärden och Investor, två tunga innehav i vår portfölj, äger bolag som redan känner av det tekniska paradigmskiftet. Hur kommer Sandvik att påverkas av 3D printing (vet att det jobbar lite med detta i Sandviken)? Hur kommer Volvo lastvagnar påverkas av ett självstyrande/automatiserat transportbilssystem? ABB är delvis en del av robotiserings och automationsvågen - kommer de gå vinnande ur denna eller kommer andra mer fokuserade konkurrenter att konkurrera ner dem? Hur kommer SEB och SHB klara digitaliseringen på längre sikt? 

Detta innebär för oss att det kanske kommer att bli svårare att hitta stabila långsiktiga investeringar. Vad tror ni - har jag överdrivit paradigmskiftet? Eller är detta bara början?