Jag köpte mina första Svolder aktier under början av 2004 för dryga 40kr (42,50). Jag hade då precis börjat sluka allt om aktier, investerande och fundamental analys. I någon placeringsguide från Privata Affärer fanns Svolder med som en säker aktie för en basportfölj. jag slog till. Under krisen har jag ökat detta innehav. Men Svolder är ingen självklar aktie för en långsiktig portfölj. De hade t ex inte överavkastat i förhållande olika typer av småbolagsindex
innan denna kris. Men de har de senaste åren tagit mycket lägre risker än för medelrisken för Stockholmsbörsens small- och mid capbolag. Detta syns vid en jämförelse med index som inkluderar våran senaste djupaste kris. Svolders substansvärdestillväxt (bätte värde än aktiekurs tycker jag, inspirerat av t ex Berkshire Hathaways sätt att presentera resultat) är 108% upp de senaste 5 åren (justerad för utdelningar) , CSRX är upp 78% och SIXRX är upp 56%. På tre år är Svolders substansvärde upp 9% och CSRX ner 7%ch SIXRS ner 4%.
Om man tar längre tidsperspektiv på Svolders kursutveckling (utdelningar ej beaktade, vilket i Svolders fall blir väldigt missvisande) jämfört med andra investmentbolag 1997 till 2009 så är de sämst i klassen. (Källa utmärkta bloggen:
http://40procent20ar.blogspot.com/)
Aktie…….…..........Index
1. Ratos………….….400
2. Öresund…….….…260
3. Lundbergs……..….184.
4. Kinnevik………..…165
5. Latour………….…155
6. Industrivärlden…......50
7. Investor……….…...45
8. Svolder……......….-40
Svolder och dess ledning har dock enligt min mening utvecklats i detta vårt nya millennium. De startade i början av 90-talet när det fanns väldigt lite fokus på småbolag. De var delvis fel ute i IT-boomen och speciellt efterföljande kraschen om man tittar på innehaven i gamla årsredovisningar. De hade för lite IT-bolag för att hänga med index upp, och för mycket när nedgången kom. Substansvärdet minskade 2000-2001 med ca 36% procent till 61,80 SEK per aktie. Samtidigt sjönk jämförelseindex CSX med 35 procent. Förändringarna inkluderar utdelning. Vidare sjönk substansvärdet för Svolder med hela 25% 2001-2002 medan CSX jämförelseindex sjönk ca 10%. Nästföljande år fortsätte denna trend. Svolders substansvärde steg 2002-2003 med endast 1% medan småbolags ndex var upp 15%. Bolag som Svolder ägde under denna tid var bland annat bolag som: Biocare, NeoNet, Karo Bio, LGP Telecom, Turnit, Semcon, Micronic, Orc Software, SwitchCore och Bure Equity var ingen höjdare då.
Efter detta har Svolder dock utvecklat sin delvis värdebaserade stil till att ännu mer
beakta kvalitet, beprövade affärsmodeller, stabilitet och utdelningsförmåga i portföljbolagen. Och således mycket mera
riskminimerande investeringar. De sensate 5 åren har de utvecklast ganska väl jämfört med de flesta andra investmentbolagen, dock ej av typen Ratos.
Nettoskulden för Svolder är i nuläget knappa 10%. Tidigt i somras var den nästan 0 men sedan har man tillåtit en mindre skuld att byggas upp nu när tiderna ser bättre och stbilare ut. Senaste substansvärde var 65 kr. Aktiekursen är ca 54 kr. Det ger 17% rabatt i förhållande till substansen, vilket är relativt högt för Svolder. Många av deras större innehav har dock en ganska blygsam värdering givet deras kvaliteter så det finns gott hopp om ökat substansvärde de närmsate åren. Substansvärderbatten brukar vara som lägst innan utdelningen avskiljs i november varje år. Ibland har bolaget handlats med premium.
Riskjusterat har de således givit ok avkastning. En bidragande orsak till att jag fortfarande är aktieägare är dock direktavkastningen. Svolder delar ut i November varje år. Så här har min utdelning sett ut sedan Nov 2004 till idag. 5,3%, 5.5%, 5.2%, 10.1%, 7.6% och nu senast 5.6%. Jag har för mina ursprungliga dryga 42,50 kr per aktie fått tillbaka 24,15 kr per aktie fram till idag. Svolder är för mig som en obligation som sänker risken i min portfölj och för det har jag fått dryga 6% i kupongränta i snitt på min ursprunginvestering.
Det är dock väldigt tråkigt att ledningen för bolaget konstant verkar att ha misstrott sin egen verksamhet. De äger inga aktier att tala om i bolaget idag och har under tiden jag varit aktieägare nästan varit så långt ifrån
pilotskolan som man kan komma. En förvaltare har 0 aktier, ekonomichefen har 2000 aktier, analyschefen/förvaltern Magnus Molin äger 5000 B aktier och har varit anställd sedan 1994 och VD Ulf Hedlundh som varit anställd sedan 1993 äger knappt 5000 aktier. Vid kurs om 56 kr ger 5000 aktier ett värde av 280 000 kr. Det ät ju närmast löjligt. Styrelsen är inte mycket bättre. Tidigare aktiechefen för AMF Pension Mats Guldbrand äger dock 18000 aktier, men i styrelsen finns naturligtvis också göteborgs entrepenören och huvudägaren Rolf Lundström med ca 1,3 miljoner aktier.
En eloge skall Svolder ha för sin föredömliga redovisning och kommunikation till aktieägarna. Deras rapporter är oerhört bra, och VD Ulf Hedlundhs kommentarer har de åren jag har varit aktieägare varit väldigt intressanta att läsa. Den ändring i strategi och filosofi som jag indikerade ovan är väl kommunicerad. Nyligen blev också Svolders webplats
http://www.svolder.se/ av samma höga kvalitet som de publikationer de tidigare har tillhandahållit på papper.
En annan positiv förändring är att portföljen har blivit mer och mer koncentrerad. I årsredovisningen för 2004/2005 hade Svolder närmare ett 30-tal bolag i portföljen. I senaste delårsrapporten finns bara 12 bolag. Detta är en mycket stor skillnad i koncentration. Det är närmast ett skifte i filosofi. Lite som Buffets och Mungers resonemang - risken minskar om man vet riktigt mycket om lite. Om Svolders ledning har styrelseplats i ett fåtal större innehav, de kallar ofta dessa strategiska innehav, har de mer kontroll och insikt över sin verksamhet. Och därmed minskar risken.
Låt oss titta på bolagen. Det är inte kattskit. Detta är kvalitetsbolag, men Svolder har också fått betala för detta. De kommer sällan för en billig penning.
Idag utgör Beijer Alma 25% av portföljen, Beijer Electronics 14% följt av ca 11% vardera för AAK, Unibet, BB Tools och Nolato. Det innebär att de sex största innehaven står för över 80% av portföljen. Unibet och BB Tolls är rätt nya innehav. 2004/2005 var de sex största innehaven Beijer Alma 9%, Telelogic 8, 1%, Beijer Electronics 7,9%, SAAB 7,3, Trelleborg 6,1% och Scribona 5,7%. Detta innbär ca 44% av portföljen. Dessutom är Svolder på väg ut Getinge som har blivit ett storbolag under deras ägande. Man har precis lämnat Elekta efter mycket fin utveckling.
Att
Beijer Alma (BA) utgör ca 25% av substanvärdet gör mig inte det minsta orolig. Detta är ett kanonbolag med strålande industriella huvudägare i familjen Wall. Svolder är näst största ägare. BA's dottorbolag Lesjöfors är ett mycket starkt bolag inom industriella fjädrar. De har klarat att hålla sin höga rörelsemarginal i denna kris. Det andra benet, kabeltillverkaren Habia har agerat på röda siffror med att delvis flytta produktion till Östasien. BA har en oerhört stark balansräkning nästan helt utan räntebärande skulder. Vi får i nuläget betala ca 15 ggr deras vinst, närmare 1,5ggr försäljningen och 2,7ggr det egna kapitalet för bolaget. De delar ut väl, närmare 5%, och är närmast att betrakta som ett konglomerat, så nya intressanta förvärv kan komma. Det finns minns sagt utrymme och kompetens att genomföra detta i Bejer Alma.
Beijer Electronics är det näst största innehavet och ett mycket intressant sådant. Det knoppades av från Beijer i början på detta millenium. De tillverkar inte själva vilket skapat ett mycket gott kassaflöde. Vi får betala 24 ggr visnten, 0.65 ggr försäljningen och nära 3ggr för det egna kapitalet. Vi kan förvänta oss 3% i direktavkastning. Huvudägare är intressanta Sten A Olson familjen från Göteborg.
Nykomlingen som stort innehav
BB Tools har också starka huvudägare. Och Svolder har köpt denna fina grossist i industrikomponenter med ganska god tajming.
Unibet och
AAK är intressanta större investeringar. De har också mycket begåvad huvudägare i Paulsson och Schörling/Bek-Nielsen.
Nolato, som tidigare var väldigt beroende av telecom har på sistonde utveckalt ett intressant ben i medical såväl som industrial. Det ser mycket stabilare ut nu.
Viadre finns intressanta bolag som
Nischaya (fina huvudägare),
PEAB (paulsson),
Xano,
Getinge (fasas ut för stort för Svolder),
HiQ och
Acando (tidigare strategiskt innehav) i portföljen.
Jag tycker att ledning i Svolder har gjort många kloka val på sistonde. Och gillar deras koncentrerade portfölj skarpt med stora tydliga innehav där de får styrelseplats och kan vara med och påverka företagens färdriktning. Men jag tycker att det sänder ut dåliga signaler att personer i bolagets ledning, som varit 15 år i bolaget, inte äger mer Svolderaktier är för några hundra tusen kronor var. Deras incitament är därför inte så starka att göra sitt yttersta som t ex Lundberg, H&Q&D etc. Svolder har också ganska höga förvaltningskostnader, vilket gör att det kanske är bättre att låta synnerligen kompetenta Rönström på
Lannebo Småbolag sköta förvaltningen åt en. Men under den tid jag har varit aktieägare har Svolder ledningen ändå blivit mer och mer tydlig och duktig i de man vill åstadkomma. Och i och med de föredömliga rapporterna får man som aktieägare djupa insikter i deras val, filosofi och förvaltning. Jag tror och hoppas att Svolder fortsätter att utvecklas som investmentbolag. Jag ser dem lite som småbolagens
Industrivärden. Det finns dock ingen Lundberg som lurar i vassen. I vart fall inte ännu.
