Totalavkastningen efter utdelningar, avgifter etc blev - 9.1%.
För Stockholmsbörsen blev utvecklingen mindre dålig ca negativ 4.4% (det kostar dock generellt mer att köpa och sälja papper utanför Sverige - och Europa har haft ett tungt börsår). Men vi har i år inte klarat oss bra mot Stockholmsbörsen som helhet.
Vår korta portfölj utgör ca 20 - 25% av vår totala portfölj. Här finns mindre och medelstora nästan uteslutande svenska bolag. Ofta kan dessa bolag ha familjer som ägare och/eller förvaltningsbolag som tar långsiktigt ansvar. Ibland tar vi just korta positioner i större bolag; i år gjorde vi t ex en mycket bra affär i Ericsson. Men portföljen är annars inte kort i någon mening. Denna portfölj innehåller allt mer kvalitativa långsiktiga investeringar i bra mindre bolag. Men ibland kan vi avyttra delar för att ta hem vinst. I år har vi t ex minskat i SOBI och Nederman efter att dessa handlades upp kraftigt till mycket rosiga framtidsutsikter och vi fick ett bud på Stendörren så vi avyttrade hälften där. Totalavkastningen var under delar av året riktigt bra men landade till slut "bara" på drygt 4% positiv avkastning. Detta efter att många bolag handlades ner kraftigt mot slutet av året. Vi passade då på att öka lite i en del bolag, samt köpa in oss i några nya. Rättelse: när detta skrevs blev jag förvånad att resultatet i denna korta portfölj inte varit bättre. Nu i efterhand förstår jag varför när vi alltid säljer av vinstmedel från denna för att täcka våra löpande kostnader för vårt fritidshus i Sverige (värme, sopor, avlopp, mindre renoveringar etc). Avkastningen var alltså högre än detta eftersom dessa vinstmedel skulle räknas in i totalavkastningen.
Vi gick in i 2018 med 15 - 20% kassa i den långa portföljen och har under 2018, fr a under sen höst och tidig vinter, köpt in oss i ytterligare några europeiska/nordiska, samt ökat i några av våra tidigare innehav. Kassan är nu ca 5 - 7%. Det som varit billigt i Europa under fr a delar av året är
Under 2017 sålde vi en del av dessa bolag, men under senare delen av 2018 har vi köpt tillbaka. Vi sålde t ex Lundbergs med premie för nästan 700 SEK 2017. Nyligen köpte vi tillbaka för ca 515-520 kr med rabatt (bolaget har splittat men vi köpte strax under 260kr).
Störst enskilda innehav i den långa portföljen är Berkshire Hathaway. Med deras stora kassa tycker vi detta ser intressant ut. Och med ökade återköp till rimliga värderingar i förhållande till underliggande substansvärden finns ett golv här.
Och har vi använt kassan för tidigt? Kanske det.
Men det finns en plan för 2019. Om inget helt galet inträffar kommer vi inte att göra några ändringar i den långa portföljen under nästa år. Vi har sagt att vi skall ta en titt i Juni 2019 när alla utdelningar trillat in och se om vi skall öka i något/några bolag. Eftersom den korta portföljen allt mer utgörs av små och medelstora bolag som vi tror på långsiktigt är ambitionen att inte göra några förändringar där heller. Men där har vi en krigskassa om vi skulle få en jättesättning och möjligheter skulle uppstå.
Ovan strategi är något som jag tänkt på tidigare. Men av praktiska skäl blir 2019 året när det händer. Fru och herr Riskminimeraren har båda krävande jobb och tre barn. Dessutom har vi en ganska aktiv livstil i Centraleuropa med mycket sport, aktiviteter och resor. Anledningen till att jag inte skrivit på bloggen är att jag inte riktigt har tid. Kanske ej heller riktigt lust. Dock kommer jag nog att fortsätta att kvittra på twitter. Återkommer i Januari 2020 om hur det gått med vår passiva strategi.
Vår korta portfölj utgör ca 20 - 25% av vår totala portfölj. Här finns mindre och medelstora nästan uteslutande svenska bolag. Ofta kan dessa bolag ha familjer som ägare och/eller förvaltningsbolag som tar långsiktigt ansvar. Ibland tar vi just korta positioner i större bolag; i år gjorde vi t ex en mycket bra affär i Ericsson. Men portföljen är annars inte kort i någon mening. Denna portfölj innehåller allt mer kvalitativa långsiktiga investeringar i bra mindre bolag. Men ibland kan vi avyttra delar för att ta hem vinst. I år har vi t ex minskat i SOBI och Nederman efter att dessa handlades upp kraftigt till mycket rosiga framtidsutsikter och vi fick ett bud på Stendörren så vi avyttrade hälften där. Totalavkastningen var under delar av året riktigt bra men landade till slut "bara" på drygt 4% positiv avkastning. Detta efter att många bolag handlades ner kraftigt mot slutet av året. Vi passade då på att öka lite i en del bolag, samt köpa in oss i några nya. Rättelse: när detta skrevs blev jag förvånad att resultatet i denna korta portfölj inte varit bättre. Nu i efterhand förstår jag varför när vi alltid säljer av vinstmedel från denna för att täcka våra löpande kostnader för vårt fritidshus i Sverige (värme, sopor, avlopp, mindre renoveringar etc). Avkastningen var alltså högre än detta eftersom dessa vinstmedel skulle räknas in i totalavkastningen.
Vi gick in i 2018 med 15 - 20% kassa i den långa portföljen och har under 2018, fr a under sen höst och tidig vinter, köpt in oss i ytterligare några europeiska/nordiska, samt ökat i några av våra tidigare innehav. Kassan är nu ca 5 - 7%. Det som varit billigt i Europa under fr a delar av året är
t ex bank/finans, industri och transport/fordonsrelaterat. Hittills har dessa bolag varit billiga - och blivit ännu billigare, många stora bolag i Europa handlas nu på mycket låga multiplar. Märkligt nog, givet konjunkturoron, har även några av europas ledande läkemedelsbolag också varit relativt billiga under 2018 och vi har köpt in oss i några. Indexet för de 50 största bolagen i Europa är ner hela 14% för 2018, som ni kan se nedan.
De sista 20 åren (se graf nedan) har europeiska storbolagsaktier givit ytterst medioker avkastning. Men som värdeinvesterare kan detta skapa möjligheter. Många av dessa bolag har fina produkter och tjänster och har bra globala marknadspositioner. Men Brexit, EURO/EMU/EU-oro, konjunkturoro, handelshinderoro, politisk kaos i tex Italien har dragit ner värderingarna.
Sorgebarnen i portföljen är fortfarande Tesco, Ratos och HM. Vi har inte ökat i dessa men med dålig kursutveckling är de inte speciellt betydande innehav i portföljen. Men vi har inte givit upp än. För HM pågår ett förändringsarbete och det skall bli intressant att följa om HM kan ömsa skinn, bilden nedan visar på ett potentiellt koncept för deras butikytor.
Länge har vi haft väldigt stor andel investmentbolag i den långa portföljen. Oftast långt över hälften. Premissen har varit att Qviberg, Lundberg, Watsa och Douglas är riktiga proffs och de är bättre än oss amatörinvesterare. Och kan man få sådana bolag med substansrabatt ändå bättre.
De sista 20 åren (se graf nedan) har europeiska storbolagsaktier givit ytterst medioker avkastning. Men som värdeinvesterare kan detta skapa möjligheter. Många av dessa bolag har fina produkter och tjänster och har bra globala marknadspositioner. Men Brexit, EURO/EMU/EU-oro, konjunkturoro, handelshinderoro, politisk kaos i tex Italien har dragit ner värderingarna.
Sorgebarnen i portföljen är fortfarande Tesco, Ratos och HM. Vi har inte ökat i dessa men med dålig kursutveckling är de inte speciellt betydande innehav i portföljen. Men vi har inte givit upp än. För HM pågår ett förändringsarbete och det skall bli intressant att följa om HM kan ömsa skinn, bilden nedan visar på ett potentiellt koncept för deras butikytor.
Länge har vi haft väldigt stor andel investmentbolag i den långa portföljen. Oftast långt över hälften. Premissen har varit att Qviberg, Lundberg, Watsa och Douglas är riktiga proffs och de är bättre än oss amatörinvesterare. Och kan man få sådana bolag med substansrabatt ändå bättre.
Under 2017 sålde vi en del av dessa bolag, men under senare delen av 2018 har vi köpt tillbaka. Vi sålde t ex Lundbergs med premie för nästan 700 SEK 2017. Nyligen köpte vi tillbaka för ca 515-520 kr med rabatt (bolaget har splittat men vi köpte strax under 260kr).
Störst enskilda innehav i den långa portföljen är Berkshire Hathaway. Med deras stora kassa tycker vi detta ser intressant ut. Och med ökade återköp till rimliga värderingar i förhållande till underliggande substansvärden finns ett golv här.
Under den kommande tiden får vi se om vi bitit i den sura citronen när vi köpt in oss i vad som idag är förlorarsektorer och ogillade bolag.
Men det finns en plan för 2019. Om inget helt galet inträffar kommer vi inte att göra några ändringar i den långa portföljen under nästa år. Vi har sagt att vi skall ta en titt i Juni 2019 när alla utdelningar trillat in och se om vi skall öka i något/några bolag. Eftersom den korta portföljen allt mer utgörs av små och medelstora bolag som vi tror på långsiktigt är ambitionen att inte göra några förändringar där heller. Men där har vi en krigskassa om vi skulle få en jättesättning och möjligheter skulle uppstå.
Ovan strategi är något som jag tänkt på tidigare. Men av praktiska skäl blir 2019 året när det händer. Fru och herr Riskminimeraren har båda krävande jobb och tre barn. Dessutom har vi en ganska aktiv livstil i Centraleuropa med mycket sport, aktiviteter och resor. Anledningen till att jag inte skrivit på bloggen är att jag inte riktigt har tid. Kanske ej heller riktigt lust. Dock kommer jag nog att fortsätta att kvittra på twitter. Återkommer i Januari 2020 om hur det gått med vår passiva strategi.
