Aktieinvesteringar mer konst än vetenskap

Jag köpte mina första aktier över disk på vad som idag är Swedbank senhösten 1987: SaabScania och Ericsson. Det hade precis blivit mycket lättare att handla aktier för småsparare, och jag var precis myndig. Jag gjorde senare även korta inhopp - och exits - i marknaden, jag spekulerade. Men mer seriöst har jag nog inte följt aktiemarknaden i mer än ca 7 - 8 år.

Sakta men säkert börjar jag se ett mönster. Att bli en lyckad investerare handlar inte bara om matematik, statistik, nyckeltal och kvartalsrapporter. Även om detaljkunskaper om bolag, branscher, jämförelsetal är bra att ha i bakhuvudet när Mr Market spelar sina trix.

Det är dock bara och titta på alla de fonder, med ofta höga avgifter, som handlar med aktier, derivat, råvaror baserad på matematiska formler, enorma mängder input av statistik - en del är makrorienterade, en del kombinationer med andra inriktningar. Särskilt framgångsrika är de inte. Oftast. Speciellt inte över tid i relation till index - och i relation till dessa höga avgifter.

Liksaså alla hedgefonder som använder obegriplig matematik. Med oftast inte så imponerande resultat över tid. Här finns undantag som går bra; men de har en inriktning som jag tror mer med konst än vetenskap att göra. Om man tittar på en sådan herre som Harald Lunden och hans Eikos (som har lagts ner) eller förvaltarna bakom Lancelot så har de få positioner med låg risk och hög utdelning som gemensam nämnare, Dessutom använder de derivat för att minska risken i portföljen. Bolag som Securitas, TeliaSonera och Lundbeck har t ex funnits de sista åren hos Lunden och stora undervärderade amerikanska bolag hos Lancelot (de har också blankat svenska verkstadsbolag de senaste året).  Avkastningen sedan millenieskiftet för dessa fonder har varit riktigt bra. Till låg risk.

Vad gäller teknisk analys så är väl det mer av en pseudovetenskap. Statistik och astrologi går hand i hand typ... Och jag känner faktiskt inte till någon förvaltare som under decennier har har överavkastat med enbart teknisk analys. Om den kombineras med andra analysverktyg, t ex fundamental analys av bolag, kan det kanske funka. Man kan i vart fall inte helt utesluta detta.


Men jag tror att riktigt duktiga förvaltare måste kombinera analys av nyckeltal för bolagen/branscher, analys av balansräkning med erfarenhet, perspektiv, öppenhet, tolkning av mönster, kreativitet, själsvständighet,  ja närmast intution - som har mer med konst än vetenskap att göra. Peter Lynch har skrivit, om jag inte missminner mig, om liknande ideer på ett flertal ställen i sina böcker. Att studera humaniora kan vara en mycket bättre bakgrund än finansiell ekonomi för att bli en bra förvaltare/placerare. Och Stillström, mannen bakom Traction, har talat om vikten av att läsa skönlitteratur. Bra bolag har bra männsikor involverade. Vilka är bra människor för ett företag? Hur vet man sådant? Ja, det finns inte i statistiska modeller. Därför måste man läsa brett. Och förkovra sig inom konst och humaniora.

Bolag i kris är inte alltid billiga. SAS har t ex ibland sett ut som ett billigt värdecase. Men nyemissionerna i det bolget har närmast varit som att likt Gudrun Schyman låta elda upp pengarna. Eniro har sett riktigt billigt ut, men som jag varnade för tidigt i år Eniros balnasräkning ur balans.  Men New Wave såg väldigt riskfyllt ut i krisen för ett par ar sedan, med hög skuldsättning efter fra Cutter & Buck köpet 2007, och handlades för en dryg femma. Du har 600% avkastning sedan dess. Och ändå är aktien ganska billig.

Att köpa New Wave och inte SAS - det är det som är konst. Thorsten Jansson är en bra man för ett företag. Någon av kött och blod som bryr sig på riktigt. SAS har ingen sådan.

Att köpa ABB och Alfa Laval i deras kriser i början av 2000-talet - att se deras värden bortom kriserna. Att kunna se goda delar i sargade bolag. Och se större trender för världens utveckling.

Att första att inflationsbekämpade centralbanker kommer att ge langsiktigt laga räntor och därför köpa fastighetsbolag för drygt 10 ar sedan som manga av sveriges skickligaste investerare gjorde. Att kunna sovra information.

Aktieinvesteringar är nog en konst, ingen vetenskap.

Mina tre aktier i Top of the PoP's 3

Tävling 2 i pratompengars Top of the PoPs är snart slut (Jag var inte med i år 1 av tävlingen). Det verkar som att jag hamnar mitt i fältet. Senast jag tittade just över index. Ingen fantastisk prestation, ingen katastrof.

Min filosofi är att vara långsiktig ägare och många bolag äger jag utan tankar om exits.

Även för bolag där jag har tänkt mig exits redan vid inköp, när bolaget handlas till sitt rätta värde eller ikring där, kan jag behålla i 3 - 5 år. I Oktober tittade jag lite på de tre bolag som jag hade min treaktiersportfölj av omgång två.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2011/10/onodig-oroade-placerare-en-liten-titt.html

Jag ser ingen anledning att ändra denna portfölj. Jag använder inte möjligheten att blanka. Och jag byter inte aktier, även om alla tre kan bytas i den nya tävlingen. Investeringscasen för dessa aktier är enligt min mening intakt. Och jag tänker bara använda mitt sittfläsk tills marknaden värderar dessa bolag till rimliga värden. Under tiden ger E-lux, SEB bra ordinarie utdelning - och Millicom skulle antagligen kunna dela ut en rejäl slant vid en engångsutdelning/inlösen.

Lite stolt, en del rätt och lite fel

Ibland är det bra att gå tillbaka och titta på gamla inlägg man skrivit. Det kan stundtals vara jobbigt, men ibland kan man faktiskt känna sig lite stolt. För lite drygt ett år sedan skrev jag ett inlägg om att verkstadbolagen verkade vara högt värderade givit hur världen/framtids/vinstutsikter såg ut för dessa bolag. Då var media och analytiker mycket positiva och finanskrisen 2008 -2009 tycktes som bortblåst.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2010/09/hoga-varderingar-for-en-del-svenska.html

Det enda smolket i bägaren var väl vad jag skrev om SSAB, de skulle komma att bli ännu billigare. Men annars har verkstadbolagen kommit ner i värderingar och börjar långsiktigt att se intressanta ut igen.

Riskminimerarens värde-småbolagsportfölj (1-års utvärdering)

I Oktober 2010 lanserade jag en värdeportfölj för de mindre bolagen (Jag hade tidigare lanserat en stabil, tråkig, värdeinriktad storbolagsportfölj 2007). Se gärna motiverade val för denna småbolagsportfölj etc:

Riskminimerarens värdesmåbolagsportfölj

Utvärdering för portföljen är tänkt över 5 år. Börsvärdet skulle vara under 2 miljarder SEK för enskida bolag. För investmentbolag sattes börsvärdets tak till ca 3 miljarder SEK. Några av de valda mindre investmentbolagen har dessutom investeringar i bolag som har högre börsvärde, men det valde jag att negligera. Jag har mer bolag i denna portfölj, än i min femaktiers storbolagsportfölj, eftersom riskerna i varje bolag är generellt större för mindre bolag. De riktigt små bolagen utgör inte mer än 3% av portföljen. Jag grundade med ganska stabila mindre investmentbolag som jag känner väl.

Många av bolagen var uppe och vände på ganska höga nivåer, tidigt i våras,  innan sommarens ångestfyllda PIIGS värderingar. Dock är det 4 åren kvar till utvärdering.

Jag kommer att jämföra portföljens utveckling med Carnegies småbolagindex (se länk för graph)

CSRXSE

Index har gått från ca 970 till ca 815.  Utveckling ca - 16%
10 Okt 2011

Svolder B, 70.25kr, 20 % av portfölj. Kurs idag: 53 kr Utveckling (Utv) - 34.6 %
 utd: 4 kr, 5.7 % på köpkurs

Traction B, 70.00 kr, 15% av portfölj. Kurs idag: 68 kr Utv:  - 2.9%
utd: 1.9 kr, 2.7%

Midway B, 30.90kr, 15 % av portfölj. Kurs idag: 19 kr Utv: - 38.5%
utd: 1.5 kr, 4.9 %

Bure Equity, 31.20kr, 10% av portfölj. Kurs idag: 18.50kr - 40.7%
utd: 0.3 kr, 1 %

Säki B 61.50Kr, 10 % av portfölj. Blev Latour under året. 0.55 aktier i Latour per Säki. Latour 91 kr.
utd: 2.5 kr, 4%

Vostok Nafta, 27.00kr, 5% av portfölj. Kurs idag: 22.60 Utv: - 16.3%
utd: 0 kr, 0 %

Kabe B, 87.00kr, 5% av portfölj Kurs: 91.00 kr Utv: + 4.6%
utd: 3 kr, 3.4 %

Fenix Outdoor, 142.00 kr, 5% av portfölj Kurs: 150.50 Utv: + 6%
utd: 3 kr, 2,1%

2E Group, 17.00 kr, 3% av portfölj Kurs: 16.00 Utv: - 5.9%
utd: 0.5 kr, 2.9 %

Cloetta, 39.00kr, 3% av portfölj. Kurs: 28.20 kr Utv: - 37.7%
utd: 0 kr, 0%

Insplanet, 14.05 Kr, 3% av portfölj Kurs: 11.20 Utv: - 20.3%
utd: 1 kr, 7.1%

Transcom B, 20.00 Kr, 3% av portfölj. Sänket i portföljen. Kurs 6.20 kr - 69 %
utd: 0 kr, 0%

Nischaya Group, 10.90 Kr, 3% av portfölj. 18 kr efter uppköpsbud. Raketen i portföljen. + 65% på ett år. utd: 0.3 kr,m 2,7%

Inköp New Wave istället 23.80 kr

Total utveckling för portföljen utan utdelning (enbart kursrelaterad) ca - 19 %

Genomsnittlig utdelning för portföljen 2011: + 3.1%

Totalavkastning: - 15.9 % (utan återinvesterad utdelning)

Detta skall jämföras med ca - 16% för CSRX för samma period.

Slutsats: Min portfölj har ungefärligen följt index. Man hade lika gärna kunnat köpa en indexfond för CSRX. Och då hade jag sluppit besväret av att analysera företag, fatta beslut och följa dessa företag. Men det är ju å andra sidan ganska kul...

På jobbet talar ingen längre om aktier,så...

Jag har haft förmånen att jobba i utomlands på fyra platser, i tre olika länder och två världsdelar under nästan ett decennium. Mina kollegor är väldigt sällan svenskar. I början på detta århundrade pratade alla aktier. De hade nästan blivit rika på IT-boomen, funderat på att sälja, men till slut satt de 2002 med svarte petter. Många förlorade större delen av sina besparingar. Och svor på att aldrig köpa aktier igen.

Istället har de pratat hus och fastigheter sedan dess. De köper praktiska små lägenheter i bra lägen och hyr ut i städer de känner till - ofta i hemlandet t ex UK, eller gamla rustico olivkvarnar i Italien eller gamla förfallna stenladugårdar i Frankrike. Lägenheterna verkar att bli ok affärer. Rusta upp dem lite. Och hyra ut. Bra kassafflöden, de låga räntorna har hjälpt till att göra detta till en bra affär under denna tid. Husköpen är också tänkta som investerigar men verkar för de mesta att sluka pengar. Om du inte kan italienska, franska, spanska, portugisiska är det inte lätt att klara av bygglov, konversera och informera hantverkare, bestämmelser om avlopp, eller vad som är k-märkt och inte får ändras. Det finns mycket drömmar i dessa köp. Och känslor. Därför blir det mest utgifter. Några har dock blivit fina till slut. Men då är ägarna dränerade på känslor och lust till dessa hus, så de nästan undviker att vara där. Och hyra ut vill de inte heller för att de har lagt ner så mycket pengar på antika möbler och att inredning så de är rädda att något skall gå sönder eller slitet.

Men aktier är nästan ingen intresserad av. Det fanns ett visst intresse 2006 -07. Då gick många in igen after att ha varit ur marknaden sedan 2001 eller 2002. Tyvärr var nog Lehman-krashen dödsstöten. Och var det inte tar PIIGS krisen musten ur de sista förhoppningarna. Det enda jag har hört det sista året är: "Jag tänkte egentligen köpa Apple typ 2003, men tyckte de var dyra. Oj, vad jag ångrar mig.Höh, Höh"

Dock har en del talat om guld på sistonde. Och för ett par år sedan råvaror.

Jag tror vi börjar komma in i intressanta tider för aktiesparare. Det kan vi se på att utdelningarna sedan 2000 har stigit ganska kontinuerligt - om i en hackig kurva. Detta beroende på att vinsterna värderas lägre i snitt. Och visst finns det mycket skit att vänta i vårat ekonomiska system de kommande åren. Men det finns också mycket skit i många av kurserna. Jag har faktiskt börjat köpa aktier med vad jag tycker har fina värden i förhållande till kursen så smått den sista tiden - för första gången sedan våren 2009. Inget vet om det är för tidigt eller för sent. Men den kommande tiden tror jag kommer att skapa möjligheter. Men det är viktigt att komma ihåg att många aktier är faktiskt inte är speciellt billiga ens nu.

Men jag talar aldrig om aktier med mina kollegor. Framförallt pratar de aldrig om aktier. Och det ser jag som ett tecken på att det börjar se intressant ut.

Onödigt oroade placerare? En liten titt på tre exempelbolag

Vi lever i en tid då media ägnar sig åt en massa länders urusla statsfinanser, den väntade dåliga tillväxten i länderna med urusla statsfinanser - eventuell dubbeldipp, skenande guldpris, möjlig svensk fastighetsbubbla med tillhörande skuldtyngda hushåll. Det ser ganska dystert ut.

Men samtidigt lever majoriteten av jordens männsikor i tillväxtländer som  Indien, Kina, Indonesien och Brasilen. Skall vi verkligen vara så här oroade och dystra?

I Pratompengars (POP) helt opretentiösa tävling Top of the PoP's valde jag förra November SEB, Millicom och Electrolux som min lilla treaktiersportfölj. Se hur jag argumenterade för den i November förra året:

Mina-tre-aktier-i-top-of-pops

Man kunde blanka. Men det gör jag inte annars så det ägnade jag mig inte åt. Hur har det gått? Jag ligger alldeles över index och precis i snittet av de andra deltagarna portföljer. Ingen märkvärdig prestation. Inga speciella aktier, jag äger SEB direkt och dem alla via mina relativt stora innehav i investmentbolagen Kinnevik och Investor (bolag med nästan 40% substansrabatt för tillfället). Millicom har varit mest gynnsam för min POP portfölj.

Men om man tittar på värderingen av dessa bolag så blir det intressant. Enligt Reuters idag värderas de enligt följnade:

SEB
P/e 6.5
Pris/bok 0.8
Tillväxt negativt 26% på försäljningen senaste året
Nettovistmarginal 33%
Utdelning 4% (26% utdelningsratio)
ROE 12.57 (11.7 genomsnitt senaste 5 åren)
ca 5.7 ggr kassafödet

Som vi ser värderas vinsterna lågt. Bolaget handlas under boken även om räntabiliteten stadigt är en bit över 10. Utdelningen är bra p g a lågt värderade vinster. Visst finns det mycket oro framöver för banker; kollaps för finansektorn i  Europa när Grekland ställer in betalningarna (Portugal? Irland? etc) nedgång för svensk bostadsmarknad, klåfinriga EU byråkraters nya lagar för banker i Europa, detsamma för svenska myndigheter med t ex än högre kapitalkrav, SEB är storföretagens bank - en dubbeldipp påverkar därför potentiellt denna bank mer. Men detta verkar närmast inprisat, dock inte sagt att banken kan bli ännu billigare när Grekland eventuellt ställer in betalningarna i höst? Stabila ägare i Investor.


ELUX
P/e 9.5
Pris/bok 1.5 (verklig 2.3)
Negativ tillväxt på 2.6 % för senaste året
0.3 ggr försäljningen
Nettovinstmarginal ca 3% (ganska lågt, intressant för P/e)
Utdelning 6.4 (60% utdelninsgratio)
ROE 15.7
ca 5.1 ggr kassflöde

Efter att kunnat få lite högre marginaler en tid är bolaget tillbaka vid ca 3%. Ändå värderas vinsten under 10. Stålpriserna och andra råvaraor har gått ner på sistonde. Hög utdelning vid dagens värdering.  Räntabiliteten är kring 15 och 16. Försäljningen värderas lågt. Visst, en dubbedipp i de rika länderna skulle eventuellt sla lite grand. Bolaget är dock stabilt och försäljningen ligger en bit över 100 Miljarder varje år. Om man kan nå 4.5% vinstmarginal är denna aktie inte alls dyr. Stabila ägare i Investor.

MILLICOM
P/e 6.4
Pris/bok 3.3(verklig 10.3)
16% tillväxt försäljning senaste året
Nettovinstmarginal 41%
ca 4.2 ggr kassaflödet (6.7 ggr det fria kassaflödet)
Utdelning 1.3% (utdelningsratio 11%)
ROE 66.4 (45 i femårigt snitt)

Här har vi ett bolag som fortfarande växer. Och som har oerhört höga marginaler. Att ha en femårig snitträntabilitet på ca 45% är imponerande. Moderat värderade vinster givet tillväxten. De fria kassaflödet är ocksa lågt värderat och finemang för bolaget. Visst finns det oro för att tillväxten avtar pa utvecklingsmarknaderna. Men Millicom är duktiga via sitt Tigo att ta fram nya tjänster att tjäna pengar pa. Stabila ägare i Kinnevik.

Vad tror ni? Kan denna lilla bukett bolag säga nagot om värderingen pa borsen idag?  Och är börsen generellt för billig - eller är nedgangen rimlig?

Starka balansräkningar - aptitretande för skuldsatta stater?

Vi lever i omvälvande ekonomiska tider. Tyvärr har jag dock inte haft tid att blogga så mycket, trots att mycket finns att säga. I veckan var jag t ex i sydvästra Frankrike för jobbets räkning.

Även om jag inte skrivit mycket på denna blogg har jag naturligtvis läst, observerat, reflekterat och tänkt en del. Många stater skär kraftig ner i sina budgetar. Svåra prioriteringar görs varje dag just nu i många av världens mest ekonomiskt mest utvecklade länder. Men detta kommer inte att räcka för att för att få budgetar i balans. Skatterna måste i flera fall höjas också.

I USA, Japan och Europa har storföretagen generellt starka balansräkningar. De har har lärt sig mycket under de senaste åren. Vid finansiella kriser blir fiansiering svårt. När företagen är vid relativt god hälsa blir det naturligtvis lockande för stater som har skulder upp över öronen att beskatta dessa bolag.

Vi börjar med USA. Det verkar som bolagsskatten i USA kan vara så hög som 40% i snitt. Den federala skatten är 15 - 35 % och sedan tar delstaten 0 - 12 %. Om uppgifterna om bolagskatter på kring 40% är riktiga kan USA glömma att få skatteintäkter den vägen. Snittet i världen var för några år sedan 27% och inom EU 26%.

För Japan var skatten länge drygt 40% men är sedan några år tillbaka sänkt till ca 35%. Fortfarande långt över snittet i världen. Ingen trolig finansieringsväg för Japans underskott, som ca 200% av deras BNP.

I Europa har länder med bra ekonomi som Sverige och Tyskland ca 26% bolagsskatt, vilket är som snittet i värden såväl som inom Europa.

Om vi tittar på länderna med dålig ekonomi:

Grekland hade länge ca 25% bolagsskatt men de har haft ambitioner att få ner den till 20% 2015. Vi får se om så blir fallet. Det måste vara lockande att lägga sig kring 26%, snittet för Europa, för att få in mer intäkter på kort sikt.

Frankrike har 33%, för högt för att höjas. Likså har mycket skuldsatta Belgien, denna skattesats.

Italien har 31 % vilket också försvårar skattehöjningar. Spanien har ca 25 till 30%. Portugal 25%. I dessa länder handlar det nog mer om att förbättra inhämtningen av skatterna...

Det enda landet i kris som har utrymme att höja bolagsskatten är Irland. De har haft som strategi att ha 12 - 16 % bolagsskatt för att locka till sig FDI (utlänska direktinvesteringar).

Många andra länder som har låg bolagskatt Hong Kong, Singapore, Schweiz (16 - 21%) har ingen skuldkris.

Slutsats: Det blir svårt för stater som USA, Japan och skuldtyngda länder i Europa att få höjda skatteinkomster via höjd bolagskatt. De flesta av dessa länder skulle av konkurrensskäl snarare över tid behöva sänka sina företagsskatter.