Vi lever i omvälvande ekonomiska tider. Tyvärr har jag dock inte haft tid att blogga så mycket, trots att mycket finns att säga. I veckan var jag t ex i sydvästra Frankrike för jobbets räkning.
Även om jag inte skrivit mycket på denna blogg har jag naturligtvis läst, observerat, reflekterat och tänkt en del. Många stater skär kraftig ner i sina budgetar. Svåra prioriteringar görs varje dag just nu i många av världens mest ekonomiskt mest utvecklade länder. Men detta kommer inte att räcka för att för att få budgetar i balans. Skatterna måste i flera fall höjas också.
I USA, Japan och Europa har storföretagen generellt starka balansräkningar. De har har lärt sig mycket under de senaste åren. Vid finansiella kriser blir fiansiering svårt. När företagen är vid relativt god hälsa blir det naturligtvis lockande för stater som har skulder upp över öronen att beskatta dessa bolag.
Vi börjar med USA. Det verkar som bolagsskatten i USA kan vara så hög som 40% i snitt. Den federala skatten är 15 - 35 % och sedan tar delstaten 0 - 12 %. Om uppgifterna om bolagskatter på kring 40% är riktiga kan USA glömma att få skatteintäkter den vägen. Snittet i världen var för några år sedan 27% och inom EU 26%.
För Japan var skatten länge drygt 40% men är sedan några år tillbaka sänkt till ca 35%. Fortfarande långt över snittet i världen. Ingen trolig finansieringsväg för Japans underskott, som ca 200% av deras BNP.
I Europa har länder med bra ekonomi som Sverige och Tyskland ca 26% bolagsskatt, vilket är som snittet i värden såväl som inom Europa.
Om vi tittar på länderna med dålig ekonomi:
Grekland hade länge ca 25% bolagsskatt men de har haft ambitioner att få ner den till 20% 2015. Vi får se om så blir fallet. Det måste vara lockande att lägga sig kring 26%, snittet för Europa, för att få in mer intäkter på kort sikt.
Frankrike har 33%, för högt för att höjas. Likså har mycket skuldsatta Belgien, denna skattesats.
Italien har 31 % vilket också försvårar skattehöjningar. Spanien har ca 25 till 30%. Portugal 25%. I dessa länder handlar det nog mer om att förbättra inhämtningen av skatterna...
Det enda landet i kris som har utrymme att höja bolagsskatten är Irland. De har haft som strategi att ha 12 - 16 % bolagsskatt för att locka till sig FDI (utlänska direktinvesteringar).
Många andra länder som har låg bolagskatt Hong Kong, Singapore, Schweiz (16 - 21%) har ingen skuldkris.
Slutsats: Det blir svårt för stater som USA, Japan och skuldtyngda länder i Europa att få höjda skatteinkomster via höjd bolagskatt. De flesta av dessa länder skulle av konkurrensskäl snarare över tid behöva sänka sina företagsskatter.
söndag 18 september 2011
lördag 18 juni 2011
Att vara aktieägare med katastrofer runt hörnet
Lisa Nilson sjunger mycket vackert att hon har himlen runt hörnet, Mauro Scoccos fina text. Vi som är aktieägare lever hela tiden med kastrofen runt hörnet. Den mycket kloka Solnamannen skriver i ett inlägg pa POP(Pratompengar) nagot som vi alla borde beakta i dessa tider:
Det blir tufft för manga europeer de kommande decenniet. Men samtidigt kommar manga reformer man gör nu att vara langsikt bra för Europa. Likt vad Sverige gjorde 1993 - 2000 gynnar oss idag. Man kommer att reformera statliga förvaltningar, genomföra delvis/hela privatiseringar av ineffektiva staliga företag, arbeta längre, öka produktiviteten i bade statlig förvaltning och privat näringslivoch faktiskt pa lang sikt bli mer konkurrenskraftiga. Det kommer dock att vara smärtsamt för manga indivder och grupper av människor, det kan inte nog understrykas.Keynes skulle da kanske ha sagt angaende att pa lang sikt blir det bättre: "but in the long run we all dead". Men denna gang tror jag Keynes hade insett att vi kan inte kan stîmuleara oss ur krisen i Europa. Keynes var dessutom mycket mer kunnig och positiv till marknadsekonomiska lösningar än vad manga tror idag. Han gjorde sig faktiskt en förmögenhet pa valuta/ravaru/obligations/aktie marknaderna, men han var nära att förlora allt 3ggr i sitt liv.
Japan har skulder till främst sina egna pensionsparare pa 200% av BNP och har haft langa perioder av deflation de senaste tva decennierna. För Japan ser det mörkare ut, med en stor kärnkraftolycka att behandla och en sjunkande och aldrande befolkning, samtidgt som man har ett närningsliv som inte verkar vilja maximera avkastningen pa kapital. Men Japan kan naturligtvis med rätt beslut ta sig ur denna situation över tid.
USA är i en tuff situation där man skuldsatt sig upp över öronen och tagit i rejält med samtliga fyra stimulansatgärder (lanat upp och gjort statliga investeringar, sänkt skatter, sänkt räntan till nästan inget, tryckt pengar), för att ta sig ur krisen men ända inte fatt se mycket av en effekt pa t ex arbetslöshet. Men när jag gick pa gymnasiet hade USA en befolkning pa 265 miljoner nu är man ca 305 m. Befolkningen växer, efterfragan pa fastigheter kommer att komma tillbaka, nya företag kommer att skapas och amerikanska hushall som nu faktiskt sparar igen kommer igen att konsumera varor och tjänster fran världens alla hörn. Och dollarn kommer att vara svag under en längre tid vilket gynnar amerikansk exportindustri.
Jag är 41 ar och jag är övertgad om att min langa portfölj är värd mer om 20 ar än vad den är idag. Om jag far en totalavkastning pa 7% per ar i 20 ar, lite av ett snitt de senaste 100 aren, och bättre än riskfria räntan kommer varje 100 000 SEK att bli ca 387 000 SEK. Visst, inflationen äter upp en hel del av detta. Och vi kommer tyvärr att fa uplleva krig, revolutioner, översvämmningar, finasiella härdsmältor, jorbävningar, tsunamis etc + unknown unknowns för att parafrasera Rumsfeldt. Men samtidigt kommer nya transport- och energisystem, innovationer, nya Infosys/Google/BYD att komma till. Manga fattiga länder kommer att lyfta sig ur fattigdom, med ny medelklass och nya tigrar kommer att uppsta.
Vi aktieägare far leva med att vi mestadels har katastofer och makrohot runt hörnet, men samtidigt första att vi faktiskt ocksa har himlen runt hörnet.
Det är inte så att dagens orosmoln är fundamentala hjärnspöken, men det kan vara värt att betänka att vi alltid, alltid - under alla tider - har stora hot hängande över oss.Jag har senaste veckorna läst manga texter i FT, The Economist, The Guardian, e24 etc om problemen i PIGS länderna i allmänhet och Grekland i synnerhet. För att fa perspektiv pa Greklandskrisen beräknade jag hur mycket Greklands BNP utgjorde av eurozonens BNP. Det rör sig om ca 2.5 % av eurozonens BNP, som är baserat pa aggregrad BNP för de17 medlemsländerna. Svenska banker har nästan ingen exponering mot PIGS. Svenska företag har generellt ingen större försäljning till PIGS. Kortsiktigt kommer Euron att försvagas, Grekland kanske maste lämna Euron, vilken kan ge svarare konkurrens för vissa svenska företag.Visst andra länder i Europa är ocksa i skuld som t ex UK och Belgien, men situationen är inte riktigt lika illa där.
Är det inte skuldkris är det SARS, är det inte SARS är det askmoln, jordbävningar, tsunamis, kärnkraftsolyckor - eller varför inte mul och klävsjukan, det allt tunnare ozonlagret eller global uppvärmning kommen av koldioxidutsläpp. Tanken kring den nära förstående apokalypsen i stort eller smått är, liksom folkets opium, något vi inte vill vara utan.
Jag tycker mig kunna se att de som har förmågan att ta ett djupt andetag och sätter sig ner och lägger fötterna högt istället för att springa benen av sig för att följa med flocken är de som vinner i längden. Hur har Wallenbergare, Lundbergare och Buffet klarat sig genom decennierna trots att de inte sitter med fingret på säljknappen och läser makro så ögonen blöder?
Det blir tufft för manga europeer de kommande decenniet. Men samtidigt kommar manga reformer man gör nu att vara langsikt bra för Europa. Likt vad Sverige gjorde 1993 - 2000 gynnar oss idag. Man kommer att reformera statliga förvaltningar, genomföra delvis/hela privatiseringar av ineffektiva staliga företag, arbeta längre, öka produktiviteten i bade statlig förvaltning och privat näringslivoch faktiskt pa lang sikt bli mer konkurrenskraftiga. Det kommer dock att vara smärtsamt för manga indivder och grupper av människor, det kan inte nog understrykas.Keynes skulle da kanske ha sagt angaende att pa lang sikt blir det bättre: "but in the long run we all dead". Men denna gang tror jag Keynes hade insett att vi kan inte kan stîmuleara oss ur krisen i Europa. Keynes var dessutom mycket mer kunnig och positiv till marknadsekonomiska lösningar än vad manga tror idag. Han gjorde sig faktiskt en förmögenhet pa valuta/ravaru/obligations/aktie marknaderna, men han var nära att förlora allt 3ggr i sitt liv.
Japan har skulder till främst sina egna pensionsparare pa 200% av BNP och har haft langa perioder av deflation de senaste tva decennierna. För Japan ser det mörkare ut, med en stor kärnkraftolycka att behandla och en sjunkande och aldrande befolkning, samtidgt som man har ett närningsliv som inte verkar vilja maximera avkastningen pa kapital. Men Japan kan naturligtvis med rätt beslut ta sig ur denna situation över tid.
USA är i en tuff situation där man skuldsatt sig upp över öronen och tagit i rejält med samtliga fyra stimulansatgärder (lanat upp och gjort statliga investeringar, sänkt skatter, sänkt räntan till nästan inget, tryckt pengar), för att ta sig ur krisen men ända inte fatt se mycket av en effekt pa t ex arbetslöshet. Men när jag gick pa gymnasiet hade USA en befolkning pa 265 miljoner nu är man ca 305 m. Befolkningen växer, efterfragan pa fastigheter kommer att komma tillbaka, nya företag kommer att skapas och amerikanska hushall som nu faktiskt sparar igen kommer igen att konsumera varor och tjänster fran världens alla hörn. Och dollarn kommer att vara svag under en längre tid vilket gynnar amerikansk exportindustri.
Jag är 41 ar och jag är övertgad om att min langa portfölj är värd mer om 20 ar än vad den är idag. Om jag far en totalavkastning pa 7% per ar i 20 ar, lite av ett snitt de senaste 100 aren, och bättre än riskfria räntan kommer varje 100 000 SEK att bli ca 387 000 SEK. Visst, inflationen äter upp en hel del av detta. Och vi kommer tyvärr att fa uplleva krig, revolutioner, översvämmningar, finasiella härdsmältor, jorbävningar, tsunamis etc + unknown unknowns för att parafrasera Rumsfeldt. Men samtidigt kommer nya transport- och energisystem, innovationer, nya Infosys/Google/BYD att komma till. Manga fattiga länder kommer att lyfta sig ur fattigdom, med ny medelklass och nya tigrar kommer att uppsta.
Vi aktieägare far leva med att vi mestadels har katastofer och makrohot runt hörnet, men samtidigt första att vi faktiskt ocksa har himlen runt hörnet.
måndag 6 juni 2011
öresund ömsar skinn
De senaste aren har öresund gjort stora ändringar. Utrensats har stora bolag som Investor, Industrivärden, ABB, AstraZeneca, Ericsson mm.
Istället har man gjort onoterade investeringar som Global batterier, Klarna, Acne och nu senast USports (skall öppna 20 stor a megasportaffàrer i Sverige). Carnegie utgör den största onoterade investeringen med ca 13.5% av substansvärdet - men orsaken till denna är av annan natur, som ni alla vet.
Vidare har man fokuserat pa mindre omstruktureringscase över börsen som Haldex, Bilia, Note och nu senast köpet av ca 4 miljoner aktier i Transcom. Haldex och Bilia farmstar som särskildt lyckade case pa sistonde.
En tredje är snabbväxande bolag som man varit med att startat själv eller kommit in tidigt i som Avanza och eWork Scandinavia. Avanza utgör nu 1 av 5 kronor av substansvärdet. Ungefär som SHB i Industrivärdens portfölj.
Slutligen har vi de fastighetsorienterade aktierna som Skistar och Fabege. Men här har dock Klövern akt ut som jag skrev i mitt förra inlägg, vilket minskar vikten av denna grupp lite. 60 - 70 miljoner av pengar fran den försäljningen har nu gatt in i omstruktureringscaset Transcom.
Riskprofilen har ändrats pa innehaven men man är mer aktiv i de bolag man engagerar sig i sa det behöver inte innebära högre risk.
Istället har man gjort onoterade investeringar som Global batterier, Klarna, Acne och nu senast USports (skall öppna 20 stor a megasportaffàrer i Sverige). Carnegie utgör den största onoterade investeringen med ca 13.5% av substansvärdet - men orsaken till denna är av annan natur, som ni alla vet.
Vidare har man fokuserat pa mindre omstruktureringscase över börsen som Haldex, Bilia, Note och nu senast köpet av ca 4 miljoner aktier i Transcom. Haldex och Bilia farmstar som särskildt lyckade case pa sistonde.
En tredje är snabbväxande bolag som man varit med att startat själv eller kommit in tidigt i som Avanza och eWork Scandinavia. Avanza utgör nu 1 av 5 kronor av substansvärdet. Ungefär som SHB i Industrivärdens portfölj.
Slutligen har vi de fastighetsorienterade aktierna som Skistar och Fabege. Men här har dock Klövern akt ut som jag skrev i mitt förra inlägg, vilket minskar vikten av denna grupp lite. 60 - 70 miljoner av pengar fran den försäljningen har nu gatt in i omstruktureringscaset Transcom.
Riskprofilen har ändrats pa innehaven men man är mer aktiv i de bolag man engagerar sig i sa det behöver inte innebära högre risk.
torsdag 19 maj 2011
Öresund - tre intressanta fenomen
1) Pan Capital har i dagarna ökat sitt innehav i Öresund till drygt 3 miljoner aktier. Efter transaktionen, som var daterad den 19 maj, motsvarar deras innehav 5,9 procent av kapitalet och rösterna i bolaget. Mannen bakom Pan Capital, det är finansmannen Erik Penser det. Intressant. De har flyttat fram positionerna i Öresund.
2) I dagarna har Öresund nästan helt sålt ut i Klövern. De sålde10.399.343 aktier. Öresund har därefter bara kvar 284.604 aktier (samt utställda köpoptioner motsvarande 284.604 aktier). Klövern utgjorde 5.5% av substansvärdet i Öresunds portfölj vid måndadsskiftet. Försäljningkursen är okänd men marknadsvärdet var i runda slängar 350 miljoner SEK. Detta ökar kassan i Öresund
3) Utdelningen av HQ aktierna till aktieägarna. Och kampen om rösterna till stämman 24e Maj. Mörstedt et al är bla inte imponerade av Öresunds agerande när de köpte HQ fonder av HQ bank och sedan sålde tillbaka när Carnegie köpte ut dem. Viadre utreder styrelsen i HQ AB vinstutdelningen 2009 och 2010 i bolaget, samt eventuellt skadestånd mot befattningshavare i HQ bank och HQ AB.
Enligt uppgifter i media har Johan och Mats Qviberg 14.5% av rösterna och Stensrud (skaparen av Skagen fonder) och Mörstedt 17.5%. I tillägg är en de större ägarna i Öresund Sten Dybeck, antagligen pa Qvibergarnas sida. Som aktieägare i Öresund har man fått HQ utdelade till sig. Så man får hoppas att man därmed är garderad om Öresund får betala för ovan nämnda problem rörande HQ bank och HQ.
Hänger dessa tre fenomen ihop? Vad tror ni?
2) I dagarna har Öresund nästan helt sålt ut i Klövern. De sålde10.399.343 aktier. Öresund har därefter bara kvar 284.604 aktier (samt utställda köpoptioner motsvarande 284.604 aktier). Klövern utgjorde 5.5% av substansvärdet i Öresunds portfölj vid måndadsskiftet. Försäljningkursen är okänd men marknadsvärdet var i runda slängar 350 miljoner SEK. Detta ökar kassan i Öresund
3) Utdelningen av HQ aktierna till aktieägarna. Och kampen om rösterna till stämman 24e Maj. Mörstedt et al är bla inte imponerade av Öresunds agerande när de köpte HQ fonder av HQ bank och sedan sålde tillbaka när Carnegie köpte ut dem. Viadre utreder styrelsen i HQ AB vinstutdelningen 2009 och 2010 i bolaget, samt eventuellt skadestånd mot befattningshavare i HQ bank och HQ AB.
Enligt uppgifter i media har Johan och Mats Qviberg 14.5% av rösterna och Stensrud (skaparen av Skagen fonder) och Mörstedt 17.5%. I tillägg är en de större ägarna i Öresund Sten Dybeck, antagligen pa Qvibergarnas sida. Som aktieägare i Öresund har man fått HQ utdelade till sig. Så man får hoppas att man därmed är garderad om Öresund får betala för ovan nämnda problem rörande HQ bank och HQ.
Hänger dessa tre fenomen ihop? Vad tror ni?
söndag 15 maj 2011
Riskminimerarens värdesmåbolagsportfölj - bra start
10 Okt 2010, uppföljning 15e Maj 2011, drygt 7 månader efter att portföljen lades upp på min blogg. Det är en portfölj som är tänkt att utvärderas efter 5 år, allstå en relativt långsiktig portfölj.
Småbolagstotalavkastningsindex CSRX Carnegie small cap sweden retrun index var ca 298 10e Oktober 2010 och idag är detta index på ca 333. Det innebär ca 12% totalavkastning för index under tiden från det att min portfölj sjösattes till idag.
Min portfölj har gett ca 17% totalavkastning under denna tid. Den har således slagit index klart - drygt 40% bättre avkastning än CSRX - till vad jag tycker lägre risk. Huvuddelen av min småbolagsportfälj är enligt min mening relativa lågriskplaceringar.
För motivering och kort introduktion av aktierna i portföljen:
Riskminimerarens småbolagsvärdeportfölj
Totalavkastning (ej återinvesterad) för varje enskild aktie sedan 10e Oktober 2010 i rött.
Svolder B, 70.25kr, 20 % av portfölj
Senast 70,75, utdelning 4.00kr.
+ 6.4%
Traction B, 70.00 kr, 15% av portfölj.
Senast 83.50, utdelning 1.85kr.
+21.9%
Midway B, 30.90kr, 15 % av portfölj.
Senast 35.50 kr, utdelning 1.50kr.
+19.7%
Bure Equity, 31.20kr, 10% av portfölj.
Senast 33.40, utdelning 0.20 kr.
+7.7%
Säki B 61.50Kr, 10 % av portfölj.
Senast 76.75, utdelning 3kr. Kommer att ge 0.57 aktier i Latour per aktie.
+29.7%
Vostok Nafta, 27.00kr, 5% av portfölj.
Senast 38.70kr, utdelning 0 kr.
+43.3%
Kabe B, 87.00kr, 5% av portfölj
Senast 128.75, utdelning 4.50kr.
+53.2%
Fenix Outdoor, 142.00 kr, 5% av portfölj
Senast 179 kr, utdelning 3.00kr.
+28.2%
2E Group, 17.00 kr, 3% av portfölj
Senast 16.30, utdelning 0.38 kr.
- 1.9%
Cloetta, 39.00kr, 3% av portfölj.
Senast 35.60, utdelning 0.75 kr.
- 6.8%
Insplanet, 14.05 Kr, 3% av portfölj.
Senast 11.55, utdelning 0.50 kr
-14.2%
Transcom B, 20.00 Kr, 3% av portfölj.
Senast 17.00kr, utdelning 0kr
-15.0%
Nischaya Group, 10.90 Kr, 3% av portfölj.
Senast 12.25 kr, utdelning 0.30kr.
+15.2%
Småbolagstotalavkastningsindex CSRX Carnegie small cap sweden retrun index var ca 298 10e Oktober 2010 och idag är detta index på ca 333. Det innebär ca 12% totalavkastning för index under tiden från det att min portfölj sjösattes till idag.
Min portfölj har gett ca 17% totalavkastning under denna tid. Den har således slagit index klart - drygt 40% bättre avkastning än CSRX - till vad jag tycker lägre risk. Huvuddelen av min småbolagsportfälj är enligt min mening relativa lågriskplaceringar.
För motivering och kort introduktion av aktierna i portföljen:
Riskminimerarens småbolagsvärdeportfölj
Totalavkastning (ej återinvesterad) för varje enskild aktie sedan 10e Oktober 2010 i rött.
Svolder B, 70.25kr, 20 % av portfölj
Senast 70,75, utdelning 4.00kr.
+ 6.4%
Traction B, 70.00 kr, 15% av portfölj.
Senast 83.50, utdelning 1.85kr.
+21.9%
Midway B, 30.90kr, 15 % av portfölj.
Senast 35.50 kr, utdelning 1.50kr.
+19.7%
Bure Equity, 31.20kr, 10% av portfölj.
Senast 33.40, utdelning 0.20 kr.
+7.7%
Säki B 61.50Kr, 10 % av portfölj.
Senast 76.75, utdelning 3kr. Kommer att ge 0.57 aktier i Latour per aktie.
+29.7%
Vostok Nafta, 27.00kr, 5% av portfölj.
Senast 38.70kr, utdelning 0 kr.
+43.3%
Kabe B, 87.00kr, 5% av portfölj
Senast 128.75, utdelning 4.50kr.
+53.2%
Fenix Outdoor, 142.00 kr, 5% av portfölj
Senast 179 kr, utdelning 3.00kr.
+28.2%
2E Group, 17.00 kr, 3% av portfölj
Senast 16.30, utdelning 0.38 kr.
- 1.9%
Cloetta, 39.00kr, 3% av portfölj.
Senast 35.60, utdelning 0.75 kr.
- 6.8%
Insplanet, 14.05 Kr, 3% av portfölj.
Senast 11.55, utdelning 0.50 kr
-14.2%
Transcom B, 20.00 Kr, 3% av portfölj.
Senast 17.00kr, utdelning 0kr
-15.0%
Nischaya Group, 10.90 Kr, 3% av portfölj.
Senast 12.25 kr, utdelning 0.30kr.
+15.2%
tisdag 10 maj 2011
Svenska Handelsbanken worlds second strongest bank
OCBC is one of three Singaporean banks that make the top six in the Bloomberg Markets ranking. The other country that’s prominent on the list is Canada. National Bank of Canada (NA) is No. 3, and the country has five banks in the top 20. No. 2 is Svenska Handelsbanken AB (SHBA) of Sweden. Canada’s performance in the ranking “shows that size is not everything in financial services,” says Louis Vachon, CEO of National Bank.The ranking includes banks with at least $100 billion in assets. It weighs and combines five criteria, including Tier 1 capital compared with risk-weighted assets; nonperforming assets compared with total assets; and efficiency, a comparison of costs against revenues.
http://www.bloomberg.com/news/2011-05-09/ocbc-world-s-strongest-bank-in-singapore-with-canadians-dominating-ranking.html
Det är därför en riskminimerare antagligen bör fundera på att ha detta fina bolag som sitt finansankare i portföljen. Jag äger banken direkt såväl som via Industrivärden och Lundbergs.
tisdag 3 maj 2011
If you can't beat them, join them
Vintern 2006/07 köpte jag SHB. Det var den sista aktien jag köpte innan den krisen. Jag analyserade noga, läste rapporter och årsredovisningar. Det var den enda aktien jag kunde finna då som var rimligt prissatt. Och en rörelse som hade låg risk. Man är ju riskminimerare. Jag betlalade kring 180 kr. Den skulle komma att kunna köpas för under 100 kr i krisen, men det visste jag inte då. Jag beundrar SHB's affärsmodell och riskfokuserade, försiktiga approach. Och är lång, långsiktig ägare i den banken.
Under krisen köpte jag dock de andra bankerna. En hel del SEB, stark ägare i Wallenbergs (Investor) minskade risken. En del Sampo, och därmed Nordea - man vill vara på Björn Nalle Wahlroos sida. Slutligen lite Swedbank, risken upplevde jag som störst där. Jag deltog i SEB's och Swedbank's nyemission.
Att gå in i bankerna var bland mina bättre aktieaffärer. Storbankerna har ett oligopol i Sverige/Norden. De gör därför stora vinster. Inträdesbarriärerna är höga. Kunderna betalar. Och staten minskar risken genom att skydda systemviktiga banker - läs de fyra storbankerna - om de gör bort sig.
Rörelseresultatet för dessa banker för 2011's första kvartal:
Nordea ca 9 000 000 000 SEK
SEB ca 4 600 000 000 SEK
SHB ca 3 900 000 000 SEK
Swedbank ca 5 000 000 000 SEK
22.5 miljarder SEK i vinst på ett kvartal för storbankerna. Inte så dåligt.
If you can't beat them, join them!
Under krisen köpte jag dock de andra bankerna. En hel del SEB, stark ägare i Wallenbergs (Investor) minskade risken. En del Sampo, och därmed Nordea - man vill vara på Björn Nalle Wahlroos sida. Slutligen lite Swedbank, risken upplevde jag som störst där. Jag deltog i SEB's och Swedbank's nyemission.
Att gå in i bankerna var bland mina bättre aktieaffärer. Storbankerna har ett oligopol i Sverige/Norden. De gör därför stora vinster. Inträdesbarriärerna är höga. Kunderna betalar. Och staten minskar risken genom att skydda systemviktiga banker - läs de fyra storbankerna - om de gör bort sig.
Rörelseresultatet för dessa banker för 2011's första kvartal:
Nordea ca 9 000 000 000 SEK
SEB ca 4 600 000 000 SEK
SHB ca 3 900 000 000 SEK
Swedbank ca 5 000 000 000 SEK
22.5 miljarder SEK i vinst på ett kvartal för storbankerna. Inte så dåligt.
If you can't beat them, join them!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)