Bedrövlig totalavkastning för många svenska bolag 2007 - 2012

Som utlandssvensk läser jag mest affärstidningar på nätet. Men då och då får man pappersversionen av Affärsvärlden eller Aktiespararen när någon släkting eller vänner hälsar på. I veckan fick jag Aktiespararen 12, 2011 i handen. Deras börstabeller på slutet är utmärkta. En av kolumnerna visar totalavkastningen för de senaste 5 åren, dvs teoretisk värdetillväxt; utdelningar (återinvesterade i bolaget) och kursförändringar. De har delat in bolagen i mindre grupper/kategorier - observera att jag använder deras indelning.

Det är ingen rolig läsning för många bolag och hela branscher. Och framförallt blir det tydligt hur riskfyllt aktieinvesteringar kan vara om man investear i fel typ av bolag och branscher.

Visst, december 2006 var på toppen på högkonjunkturen. Och sedan följde en stor global finansiell kris och lågkonjunktur med avslutande skuldkris i delar av den utvecklade världen.

Men 5 år är en lång tid. Bra bolag skall ge en positiv totalavkastning över 5 år. Om inte annat skall utdelningarna knuffa bra boalg över i positivt territorium. Dessutom var inte värderingarna skyhöga a la December 1999 för 5 år sedan.

SHB är enda storbanken som ger positiv totalavkastning för perioden, om än bara med knappt 10%. De andra är ner 20-50%. Avanza har dock avkastat + 81% under denna tid.

SCA är enda större basindustribolaget som klarar sig på plus, och det är precis - med ett par procent. Annars är det dåligt. Mycket dåligt.
Lundin Mining - 70%
Boliden - 35%
SSAB - 60%
Stora Enso - 47%
Mindre bolag har i sektorn många fall fallit mer än så som Rottneros - 88%, Rörvik Timber - 83% och  Lappland gold - 91. Basindustri är en riskfylld branch med mycket volatila priser.

Byggorienterade bolag här finns några som gett ca 20% som Fagerhult, Assa; 50% Sweco, BeijerAlma, Nibe och Indutrade något mer. Stjärnan GL Beijer 150%. Men Peab - 28, NCC - 11, JM - 25, Byggmax
-44 och svedbergs - 40. Blandad kompott i denna bransch. Men ingen katastrof.

Dagligvaror har någar stärnor som alla avkasat bra; Swedish Match mer än +100% , Mekonomen 196 och Swedol 256. Men det finns bolag med bedrövlig avkastning; Clas Ohlson - 42, Hakon Invest - 29, Kapp Ahl - 87,  Hemtex och RNB - 95. Men blandad kompott som i bygg.

Energi trodde jag skulle ha klarat sig hyfsat men det är bara två bolag som har gått bra; LUPE och Tethys båda + 200 % drygt. Annars är det dystert. Flera är ner mer än - 90%; Allainace Oil, Capital Oil, PARE,Petrogrand och Selena. LUPE är en stjärna i en bransch som empiriskt har visat sin riskfylldhet,

Fastigheter blandad kompott. Men de fördelaktiga räntorna för denna bransch under denna 5-årsperiod slår igenom i många bolags utveckling. Wallenstam och Wihlborg + 53, dock Fabege och Kungsleden - 27. Ruric - 99. Sagax bäst i klassen + 169%.

Investmentbolag (min kategori i Finansiella tjänster). Blandad kompott. Kinnevik + 34, Latour +38, Ratos + 11, Traction + 5, men Svolder - 5, Öresund - 21, Industrivärden - 20 och Investor - 11. Imponerande att Kinnevik och Latour lyckas avkasta så bra under denna 5årsperiod.

Fordon/Komponenter här har Scania + 1 och Volvo - 8. Men annars är många mindre bolag ner - 20 till - 40%; som Finnveden, Haldex och Sintercast.

Stor katastrof för nästan hela hälsovårds branchen; Vitrolife+50, Probi+150, Getinge +40 Elekta + 92 gick bra och Astra gick nästa + - 0. Annars var det katastrof förr många mindre bolag; Active Biotech - 86, Biovitrum- 77, Ortivus -91, Karo Bio - 87, . Bioteknik är en mycket riskfylld branch. Även Meda var ner - 40%. 15 bolag var ner mer än 70% i denna kategori under denna 5-årsperiod.

Industrivaror och Tjänster- blandad kompott. Stora bra bolag som Atlas + 60, ABB +17, Alfa Laval + 93. Mindre stjärnor ÅF +71, Uniflex, +92, Reljers +56; Det finns bolag som klarat sig mindre bra; BB Tools ach BE Group ner - 65%, Geveko -92, SAAB -40, Midway - 59 och Poolia - 57.

IT; Ericsson - 45 och Nokia - 69%. Det är tungt.  Många midre bolag ner 80 - 90%; Sensys, Tradedoubler, Axlon, Note, Precio, Getupdated, Micronic, Partnertech. Även Enea ner 66%.

Vissa stjärnor som Addnode, Beijer Electronics + 40  coch Doro/Net Entertain + 4/500%

Kraftöverföring alla negativa Morphic - 77, Opcon - 80%, Studsvik - 87. Riskfylld branch.

Mat/Dryck; Arhus.K. och Skånemöllan ok, annars bolag som BEF - 47 och NSP - 83.

Medier, här var det inte muntert. - 99 Eniro, -93 Metro, - 85 Elanders och - 22 MTG. Tuff riskfylld branch. Inget bolag på plus av någon storlek.

Resor/Fritid; stärnan av alla bolag finns här Bettson med 1220%. enda bolaget som har get mer än 10 ggr pengarna på OMX som jag kunde hitta. Annars är större bolag som Rezidor ner - 65 och Skistar - 27.

Sällanköpsvaraor. Blandad kompott. Stjärnor som Fenix +165, +WESC 103. Men bolag som Bilia, Duni, Electrolux och Kabe klara sig också på plus. Dock New wave ner - 65%, Husqvarna -44%, Nobia -72%.

Teleopertörer har två stjärnor blad storbolagen Millicom+100 och Tele2+116%. Bra gjort Stenbeck. Även mindre bolag som Alltele och Phonera har gått bra. Förutom två mycket små bolag, alla på +.  T o m TeliaSonera klarar +12%.

Transport, slutligen, katastrof. Shipping SRAB, Transtl. och Concordia tillsammans med SAS; mer än 70% ner allihop. I flera fall mindre än - 90% i totalavkastning.

Slutsats: 
1) Aktier kan vara väldigt riskfyllda - mer än jag tidigare kanske fullt ut har förstått (även om jag är en riskminimerare),
2) Vissa branscher är som lotteri utan chans till vinst;
3) Bygg, Dagligvaror, Fastigheter, Investmentbolag, Industri och Sällanköp är alla ok bransher med blandad kompott.
4) Bransch-stjärnan som helhet är teleoperatörer.
5) Basindustri, Energi, Bioteknik, delar av IT, Kraftöverföring, Media och Transport skulle man inte investera i under denna period. Kanske inte i någon period.
5) Stora bolag är faktiskt stabilare än små generellt sett;
6) Investmentbolagen som grupp gjorde bra ifrån sig till oftast lägre risk
7) En portfölj med riskminimerande aktier som t ex Elux, TeliaSonera, Axfood, Kabe, Wallenstam, H&M, Latour, Scania skulle alla ha bidragit med lite - ibland mer - positiv totalavkastning till en fin riskjusterad helhet.

Om svenska statligt ägda bolag för ca 600 Miljarder SEK

Staten är med sina ca 60 hel- eller delägda företag Sveriges största företagsägare. Tre företag är börsnoterade. Den statliga företagsportföljen värderas till ca 600 miljarder kronor. År 2010 omsatte de statligt ägda företagen 373 miljarder kronor och resultatet efter skatt uppgick till 55,6 miljarder kronor. För verksamhetsåret 2010 uppgick statens andel av utdelningarna till drygt 38 miljarder kronor. Källa följande länk, se också mer detaljer över vilka bolag (Lista över svenska staligt ägada bolag)

Det innebär att staten säkert fick ca 40 Miljarder till staskassan i utdelningar 2011. Det är inga småpengar. Hela kostnaden för Rättsväsendet är ca 38 Miljarder 2012; Polisen ca 20 miljarder, Kriminalvården ca 7.7 Miljarder etc (Kostnaden rättsväsendet)

I en intervju i di.se framhäver finansmarknadsminister Peter Norman LKAB som en vinstmaskin. Markus Wallenberg är styrelseordförande där. Men i statens portfölj finns också tunga bolag som Vattenfall (producerar ca 20% av Nordens el), Sveaskog (ca 30 Miljarder i bokfört skogsvärde) och flera fastighetsbolag (Akademiska hus, Specialfastigheter - åt försvaret, fängelser etc ca 16 Miljarder i Marknadsvärde, Jernhusen - stationsområden etc), SJ och Posten. Dessutom äger man rejält med TeliaSonera och Nordea, två stabila bolag. Sorgebarnet SAS försöker man kanske sälja?

Skall staten äga så mycket bolag? I många fall är dessa naturliga monopol med väldigt höga fasta kostnader (SJ, Vattenfall, delar av posten, fasta telenät hos Telia, Botniabanan). Då kan man argumentera att det är samhällsekonomiskt lönsamt med dessa stora bumlingar att sprida ut dessa kostnader över maximal produktion (ett naturligt monopol har sjunkande marginal och 'genomsnittskostnader' ju mer man producerar). Dock kan man undra vad Vattenfall har gjort på den europeiska kontinten? Många lönsamma affärer verkar det inte vara...

I andra fall är det kanske mer tveksamt som LKAB (även om välskött), en del av fastigheterna, aktierna i Nordea och helägda SBAB - dessa bolag kan inte försvaras med att vara naturliga monopol. Skapar SBSB och Nordea prispress i en oligopolistisk banksektor? Om svaret är ja, kan detta vara ett argument. Men annars kan man undra vad staten gör i denna sektor på lång sikt.

Sen finns bolag som jag tror få skulle ifrågasätta; som Samhall och SOS alarm Sverige. Dessa har verksamheter baserat på värden som vi demokratiskt står bakom.

En del andra bolag har väl mer militärt strategiska orsaker till att staten är ägare.

Men jag undrar om en betydande del av dessa bolag hade varit mer rationellt skötta om de varit privat ägda? Om den borgliga regeringen verkligen hade velat sälja ut delar av dessa bolag skulle de varit mycket mer aktiva. Det verkar nästan finnas en konseus att behålla dessa över hela det politiska spektrumet. Och enligt The Economist, nyligen, finns det lite av en trend av mer staliga företag i världen; i Kina framförallt. Och dessa kanske ofta är välskötta. En ny typ av statskapitalism. Sverige är kanske i linje med denna utveckling?

Analys Midway Holding bokslutskommitte

För knappt tre år sedan, i begynnelsen av denna blogg, skrev jag en ganska grundlig analys av Midway Holding i fyra delar. Det var i samband med att jag köpte in mig i bolaget. I dagarna kom en tråkig bokslutsrapport.

Är Midways glansdagar som aktieägarvänligt bolag över? 50 öre i utdelning (förra året fick vi 1.50kr) blir 2.50 %  i relation på dagens kurs på cirkus 20 kr. Förlust för helåret. - 0.60 kr per aktie. Negativt kassafflöde. För er som vill dyka ner i bolaget grundligt, några  förändringar sedan april 2009 men ändå, finns följande fyrdelade analys i repris.

Analys Midway I 09 April

Analys Midway II 09 April

 Analys Midway III 09 April

Analys Midway IV 09 April

Utdelningar för åren 1999 till 2008 i kronor; 2,00 5,00 5,00 2,50 2,32 1,25 1,00 0,75 1,00 6,35
50 öre är alltså lite. Ett lågvattenmärke.

Eget kapital är ca 23 kr och kursen ca 20 kr. 13% rabatt pa ett eget kapital. Och mycket lite goodwill i balansräkningen, det är bra.

Men förlust på 19MKr för 2011? Här är det vanligtvis duktiga tredje benet, kapitalförvaltningen, som spökar. - 42Mkr för helåret. Svagt även om sur börs.

Det intressanta är de andra två bena. Handelsföretag ökade vinsten för 011 från 22 till 24 Mkr. Teknikföretag minskade från 47 Mkr till 29Mkr. Utan kaptalförvaltningen alltså 53Mkr i totalresultat för 011. På en en omsättning av 2244 Mkr, vilket ger cirkus 2.4% i vinstmarginal för totalresultatet om man leker med tanken att bara dessa fanns.

Men tyvärr kan vi inte räkna bort kapitalförvaltningen. Nu skall den bara få en maximalexponering om 125 MKr och inte 250 MKr som det har varit förut. 1 januari har inneburit en värdeökning på positiva 14Mkr på drygt tre veckor. Exponeringen är nu ca 145 Mkr.

MH har 79Mkr i likvida medel, men de räntebärande skulderna har ökat på årsbasis från 264 till 354 Mkr. Dett har färsämrat skuldsättninen på eget kapital (det egna kapitalet är 573 Mkr) till ca 62%, förra året var det ca 42%. Inte positivt. De delade ut något mer än de 1.42 (1.50) i vinst per aktie de gjorde förra året. Skulle man dela ut 1 kr 2013 skulle de vara 5% på dagens kurs. Det tror jag är rimligt.

Mer finns att läsa i bokslutet:

Midway H bokslut 2011

Jag är långsiktig ägare, men utvecklingen har inte varit imponerande på sistonde. Och vi vet inte detaljer om Teknik- och Handel från de knappa bokslutet. Vi får vänta till årsredovisningen och se vad som ligger bakom tappet för teknikföretag, och eventuellt - informationen brukar vara knapp, eller frånvarande - vilka innehav som låg bakom de dryga 40 miljonerna i negativ värdeförändring för aktieportföljen.

Öresundsoppan - ljummen mot Vostoksoppan

Öresund är ett av mina större innehav. Efter att ha ägnat lång tid på http://www.oresund.se/ började saker och ting att klarna angående splitten. Jag visste hur jag skulle göra, jag hoppas det var rätt...

Under våren, April,  2009 övertygade jag min far att också köpa Öresund. De var för billiga, men i mars var mitt aktieinvesteringskapital slut.

Nu ringe jag min far för att briefa honom om läget i Öresund, framförallt bakgrunden till splitten. Jag förklarade. Det blev tyst. Jag förklarade igen. Du får ringa min bank och förklara vad jag vill göra med inlösenrätter, Newco, öresund, 9 till 5 relationer etc -  sa far. Det här är fär komplicerat för mig.

Detta är verkligen komplicerat. vad var det riktga värdet på inlösenrätterna? vad är det nya öresund värt? Vad är newco (goldcup på engelska) värt? Hur skall vi förhålla oss till substansrabatterna? Vilket bolag har mest intressanta bolag som innehav för framtiden? Vad händer med de gemensamägda bolagen?

Men kolla in följande artikel om Vostolk Nafta och Vostok Gas (röriga händelsen 2007) från 2008 i Aktiespararens deklarationsspecial:

När Vostok Nafta bytte namn till Vostok Gas och knoppade av Vostok Nafta blev det rörigt för aktieägarna. Och inte blir det mindre rörigt när transaktionerna ska deklareras. Här finns i alla fall en vägledning. I år blev det lite rörigt för aktieägarna i Vostok Gas, med både namnändring och avknoppningar. En extra bolagsstämma i Vostok Nafta Investment beslutade den 24 maj 2007 om att ändra bolagsnamnet till Vostok Gas och att genomföra en aktiesplitt 2:1, kombinerad med tvingande inlösen.
Aktiesplitten på 2:1 med tvingande inlösen innebar en aktieuppdelning varvid de som på avstämningsdagen den 29 maj 2007 var aktieägare (innehavare av depåbevis) i Vostok Gas för varje innehavt depåbevis i Vostok Gas erhöll ett ordinarie depåbevis och ett inlösendepåbevis. Handel med inlösendepåbevis kunde ske på Stockholmsbörsen under perioden 30 maj—8 juni 2007, varefter bevisen automatiskt löstes in mot likvid i form av teckningsoptioner i Vostok Nafta Investment Ltd (Vostok Nafta).

Skatteverket har meddelat att av anskaffningsutgiften för ett ursprungligt depåbevis i Vostok Gas (före detta Vostok Nafta) bör 88 procent hänföras till kvarvarande depåbevis och 12 procent till inlösendepåbeviset. Varje inlösendepåbevis i Vostok Gas som lösts in mot likvid i form av en teckningsoption i Vostok Nafta Investment bör anses avyttrad för 46,70 kronor. Varje teckningsoption i Vostok Nafta Investment Ltd som erhållits genom inlösen bör anses anskaffad för 46,70 kronor. Exempel: Om anskaffningsutgiften för ett depåbevis i Vostok Gas var 100 kronor ska 12 kronor (100 x 0,12) hänföras till inlösendepåbeviset och 88 kronor till kvarvarande depåbevis. Löses inlösen-depåbeviset in uppkommer en kapitalvinst på 34,70 kronor (46,70 – 12). Aktiespararna Deklarations special Vostok Nafta/Gas

Själv är jag ägare i Vostok nafta på senare tid. Så jag agerade inte på ovan. Skatteverket skrev följande instruktioner: Skatteverket Vostok Nafta Vostok Gas


Hur skall vi småsparare kunna hänga med i svängarna vid sådana här upplägg. H & Q har sagt att Öresund är för änkor och faderslösa. Det var inte lätt för alla dessa att agera rationellt med dessa inlösenrätter. Vad gjorde Pan Capital med sina aktier i öresund och inlösenrätter? De är aktörer som dessa som antagligen är vinnare på splitten. De har kunskap och resurser att utnyttja en speciell situation som denna.

Kunniga bloggare som Lundaluppen Lundaluppen Öresunds inlösen har hittar stategier för arbritageaffärer som utnyttjar dessa antagligen felprissatta inlösenrätter. När Öresund själva får gå ut och informera om att prissättningen antagligen är fel. Då har vi ett svårgenomträngligt upplägg som många antagligen missförstått.

Eller vad tycker ni?

Sossar rejuholt i klämm

Undrar när Socialdemokrtaerna har varit i en lika svar situation som just nu? Vi maste nog ga tillbaka till nagra artionden innan andra världskriget.

Moderaterna med en diplomatisk Alfons Aberg lookalike styr landet och är sveriges största parti. Ett Moderat parti som rört sig in mot Bengt Westerbergs en gang framganggsrika socialt liberal mitten.

Som finansminster har man en kille, Anders Borg,  som för nagra artionden sedan skulle ha varit en socialdeokratisk finansminister. Det finns en tradition bland sossar att arbetarkillar läser nationalekonomi och i vissa fall t o m börjar forskarutbilding. En del blir finansministrar, en del hamnar i riskbanken:  t ex Willy Bergström, Bengt Dennis, Kjell Olof Feldt och Thomas östros. Den sist nämda har ännu inte fatt nagon av dessa positioner. Anders Borg tillhör denna grupp. I ett annat liv, en annan tid - skulle han varit sossefinansminister.

Regeringen kommer med stor sannolikhet att vinna nästa val. Detta eftersom sossarna inte har hittat en stark ledning. De har närmast gjort utränsingar likt Mao under kulturrevolution. De skickar iväg alla sina talanger till landet. Ledningen som finns nu under Juholt har väldigt lite erfarenhet och tyngd. Juholt och Weiderlich har inte en chans. Sossarna har kunniga och tunga killar som t ex Pagrotsky, Eliasson, östros och Bodström som är marginaliserade i exil.

Som om detta inte är nog väljer VP denna helg en otroligt begavad ny ledare som vill ta vänsterpartiet mot mitten i ekonomiska fragor. Jonas Sjöstedt kommer att attackera sossarna fran Vänster. Han är erfaren, är en brilliant mediakommunikatör och har lang europeisk erfarenhet. Detta är en gammal metallarbetare som sossarna skulle drägla efter för att ha som sin ledare istället för Juholt.

Sossarna har kanske bara en chans. Det är väldigt mycket män. Anna Lindh var kunnig, karismatisk, intelligent och hade lang erfarenhet. Men hon finns tragiskt nog inte bland oss längre. En sadan kvinna skulle med andra kunniga sossar kring henne kunna rejält utmana den nuvarande regeringen. Att övertala Margot Wallström kanske är den bästa möjligheten? Man verkar att ha förlorat en begavad och erfaren politiker i Laila Freivalds till öresunds styrelse. Det krävs nagon med intellektuell skärpa; Anna Lindh och Freivalds är bada juridiskt skolade. Finns denna kvinna i de socialdemokratiska leden? Om Juholt och Weiderlich fortsätter tror jag sossarna kommer att ga under 20% i nästa val. Dödsstöten kommer fran Sjöstedts reformerade Vänsterparti.

öresund vs. "newco"

Jag har ägt öresund ganska länge nu, men inte tillräckligt länge för att ha fatt riktigt bra avkastning. Det är ett av mina större innehav. Jag har mer varit med om hela det snopna slutet. Men jag har läst alla deras föredömliga arsredivisningar sedan start. Iakttagit och förundrats över alla kaniner de har trollat fram ut hatten. Som när Gardell var chef för Custos. Trakigt att det skulle sluta med HQ kraschen. Men Hagströmer (H) och Qviberg (Q) har ocksa utvecklats at olika hall oavsett HQ-affàren. Qviberg gillar, förenklat, ganska stabila bolag med mycket reell substans som t ex fabege och skistar. Mer av förvaltande. Konstigt kanske att riskerna togs i hans bank: HQ.

H gillar, om vi förenklar, kanske mer entrepenörsbolag som Avanza och att omvandla mindre bolag som Haldex, eller kanske Note. Verkar vilja vara mer aktiv än förvaltande.

Ni kan tro att det gamla näringslivsetablissemanget kände skadeglädje när finansinspektionen gjorde mos av utmanarbanken HQ. Wallenbergarnas bank var för systemviktig för att krascha i början av 90-talet. Vi har nu ett än mer befäst bankoligopol i Sverige. Därmed inte sagt att inte HQ gjorde bort sig. För de gjorde dom.

Vi börjar nu skönja de nya lagen, speciellt ett av dem. Manga skriver kritiskt att kostnaderna kommer att ga upp med dubbla förvaltning. Visst. Manga skriver ocksa att H och Q är de som tjänar mest pa uppdelningen. Visst. De samäger ocksa en del bolag, vilket eventuellt kan leda till problem.

Men tror ni inte att dessa bada herrar enskildt vill visa marknaden att de kan förvalta pengar bättre än den andre? Det blir ett race, även om de naturligtvis kommer att spela ner detta. Jag kommer gladeligen att bli aktieägare i bada efter delningen, pa det sätt som det är konstrurerat.

Lag Mats Qviberg, öresund:

Laila Freivalds (intressant), Marcus Storch (begavad), Magnus Dybeck, Johan Qviberg och bolagets tillträdande VD Fredrik Grevelius. Notera att det är Civ Ing. Magnus Dybeck (född 77) som företräder Dybeckarna.

Öresund ca 41% av gamla öresund efter inlösen (Siffror fran pressmeddelande 11/16)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen

Fabege 10 793 144 606,0 25,7 %

Bilia 4 613 080 439,4 18,6 %

SkiStar 3 649 447 343,0 14,5 %

Övriga noterade värdepapper 241,9 10,3 %
Carnegie b), c) 332,1 14,1 %

Klarna c) 154,5 6,6 %

Övriga onoterade värdepapper 91,5 3,9 %

Kassa netto d) 149,4 6,3 % (Denna kan vara större efter Klarna affären)

Summa 2 358 Mkr

Lag Hagströmer Newco:
VD Stefan Charette. Mer vet jag inte. Kommer nagon av Bonnier, Ekman, Caneman, Josephsson eller Nachmanson fran gamla öresund styrelsen att ansluta? Richard Båge kanske ansluter. De sitter i styrelsen av Insplanet tillsammans.

"Newco" (59% av gamla öresund)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen (baserat pa pressmeddelande 16/11/2011)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen

Avanza 5 969 854 1 041,7 30,6 %

Concentric 5 780 061 231,2 6,8 %

Haldex 5 802 625 162,5 4,8 %

Bilia 1 600 000 152,4 4,5 %

Övriga noterade värdepapper 570,0 16,8 %
Carnegie b), c) 477,9 14,0 %

Klarna c) 222,3 6,5 %  (Mindre efter afffär)

Övriga onoterade värdepapper 291,9 8,6 %
Kassa netto d) 251,6 7,4 %  (Mer efter Klarna affär)

Summa

3 402

100,0 %

Summa

3 402

100,0 %

Summa 3402MKr.

Jag är optimist. Jag tror bada dessa bolag slar index över tid! De kommer att komplettera varandra väl.

Billiga aktier pa börserna inför 2012?

Allting är relativt, det beror pa vad man väger in och i förhallande till vad. Och vilka nyckeltal skall vi beakta?

Enligt Financial Times fran 24/25 December 2011 ser vad vi betalar för vinster P/e(baserat pa bolags aktier som star för 75% av varje lands börsvärde) i snitt i olika länder:

Sverige 11,5, USA 14, Danmark 14,3, Norge 8.7, Tyskland 9.4, Finland 11.5, Hong Kong 9.1, Japan 13.6, UK 10.5, Sydkorea 11.5, Rysslnad 5.9

Dessa nummer skall man nog inte jämföra mellan länder utan att tänka efter. Danmark har en helt annan typ av bolag än Norge. I Danmark har man högt värderade stabila konjunkturokänsliga bolag som Novo Nordisk, Novozym och William Demant som viktiga storbolag, i Norge finns konjunkturkänsliga och ravaruruorinterdae bolag som Norsk Hydro, Statoil, Seadrill etc.

Vad ger da dessa börser i snitt i utdelning?

Till att börja med, enligt samma källa far man ca 1.71 i utdelning pa en svensk 10-arig statsobligation 1.82 pa en dansk, 2.42 pa en norsk, knappt 1 pa en japan, knappt 2 pa en tysk, drygt 2 pa en amerikan och en britt.  Visst kan du fa 34% pa en grek och 13.3% pa en portugis, men da tar du mycket stora risker. Och du är i händerna pa politiska beslut.

Snitt % utdelning för ovan börser är i manga fall högre än 10-aringar: Sverige 3.8, USA 2.2, Danmark 1.6, Norge 4.8, Tyskland 3.6, Finland 5.1, Hong Kong 3.0 , Japan 2.6, UK 3.5, Sydkorea 1.5, Rysslnad 2.8.

Ett mönster är att utdelningarna ser attraktiva ut för europeiska bolag. Den stora fragan är dock om deras vinstutveckling kommer att vara sa bra att de kan behalla utdelningarna? För manga bolag tror jag det. Men högt belanade bolag i Europa, som spanska operatören Telefonica har deklarerat att de skall sänka utdelningen. Högt belanade bolag i europa kommer kan nog fa problem. Skulder är inget man vill ha i ett sammanhang när banker inte gärna lanar ut pengar, utan istället krymper sina balansräkningar.

Att hitta europeiska bolag med starka balansräkningar, bra utdelningspolicy och helst stor exponering mot de icke skuldsatta delarna av världen verkar att vara en bra ide. Samtidigt är manga bolag i Asien inte sa dyra heller. Det finns t ex en oro för hur länge den kinesiska maskinen kan anga pa.

Vad tror ni?