lördag 23 januari 2010

Om Buffets långsiktighet

Under de senaste åren har jag samlat på mig många arsredovisningar för Buffetorienterade bolag. Graham & Newmans från 1950-talet, Buffets partnerskap, och slutligen Berkshire Hathway. Ibland läser jag ostrukturerat dessa årsredovisningar för att snappa upp något nytt. I helgen har jag funnit två intressanta exempel på hur långsiktigt Buffet tänker, och hur han använder kunskap långt tillbaka i historien - om bolag och branscher - för att göra nya investeringar. Så det är fråga om långsiktighet i avseendet använda kunskap ackumulerad under ett helt långt liv för att göra nya investeringar. Buffet är annars känd för att köpa andelar i bolag han gillar med tidsperspektivet hold forever. Det är en annan typ av långsiktighet och en annan tråd.

Det första är en årsredovisning fran 1953 fran Graham-Newman corporation. Detta var tiden precis efter att Buffet hade studerat under Graham pa Columbia University i New York. (Buffet tog examen i Nationalekonomi fran 1951). Och det året innan han börja att jobba för Graham & Newman 1954. Han är hemma i Omaha under denna tid.

I årsredovisningen finns mängder av investeringar i amerikanska järnvägsbolag. Aktier, obligationer, preferensaktier, utilities etc i: western pacific railroad company, chicago city railroad company, georgia railroad, market street railway company, cleveland & pittsburg railroad, delaware railroad, mahoning coal railroad, northern central & pacific railroad, southwestern & west jersey railroad och boston elevated railroad.

Buffet var naturligtvis oerhört insatt i de fundamentala ekonomiska faktorerna i dessa investeringarna. Han blev anställd året efter av Graham och beundrade honom oerhört. Han har sedan under sitt liv följt denna bransch som under ett sekelperspektiv gick från att vara en tillväxtbransh till en bransch med dålig lönsamhet som kräver stora investeringar. Och som de senaste decennierna i tyshet sakterliga har förbättrat sin produktivitet, samtidigt som olje och andra energipriser har stigit. Nu står vi inför utmaningen av växthuseffekten, vilket ifrågasätter langa transporter via lastbil.

50 år senare utnyttjar Buffet således dessa tidiga kunskaper och köper in sig flera järnvägstransportbolag. Slutligen köper Berkshire ut det bolaget från börsen med bäst förutsättningar och management, BSNF,och säljer de andra.

Det andra exemplet är den stora investeringen i Kraft Foods härförleden (I Berkshireperspektiv). I årsredovisningen för 1980 finns ett större innahav av aktier i General Foods. 1985 köper Philip Morris ut detta bolag. De köper senare också Kraft Foods och slår samman dessa bolag. Sedan kommer denna tobakskoncern på, för nagra år sedan, att de skall hålla sig till sin kärnverksamhet. Vem är där inte långt efter Kraft är placerat börsen igen och köper en större post, ca 10% av bolaget? Jo, Munger och Buffet som lärde känna delar av detta bolag under slutet av 70-talet och halva 80-talet. De vet hur de fundamentala ekonomiska faktorerna ser ut för detta bolag. Och gillar dessa. Dock gillar de inte det höga budet på Cadbury. Men det är en annan historia.

2 kommentarer:

  1. Det jag vet utan att efterforska är att Buffet i intervjuer sagt - på sistonde - att Munger och han själv tyckte att Kraft Foods var fundamentalt udervärderat när de gjorde investeringen (ur ett intrinsic value perspektiv).

    Detta har kommit fram i och med att Kraft Foods har lagt ett fientligt bud på brittiska Cadbury. Buffet och Munger gillar inte dessa bud. För att finasiera vad som ser ut att bli det slutliga priset, sedan Cadbury nu har accepterat Kraft som köpare, har Kraft sålt en nordamerikansk pizzarörelse till konkurrenten Nestle. Enligt Buffet är detta vansinne. Vinstmulitiplarna är mer än dubbelt så höga i budet på Cadbury än vad de får betalt av Nestle, trots att pizzarörelsen är i stort sett lika bra som business. Warren säger att på sådana affärer blir man inte rik. Sälja billigt och köpa dyrt. Men han sade också att när de gick in i Kraft Foods var det med ganska stor margain of safety. Så Kraft är fortfarande undervärderat trots dessa vanvittsaffärerna, för göra en parafras på Emils pappa.

    SvaraRadera
  2. Jag vet att Gilette äger Duracell men jag har inte läst om den affären. Enligt din egen borsdatasida, kombinerat med yahoofinace och reuters sa verkar P/e att ha varit ca 16, man fick betala 1.5 ggr eget kapitalet och 1 P/S. För de har man fatt en genomsnittlig räntabilitet pa 12%. Enterprise value/EBITDA ca 9. Goodwill och intangiable assets utgör 2/3 av tillgangarna.Inget vidare. Fran 2007 till 2009 har de langa skulderna ökat fran 7 miljarder usd till 19 miljarder. Inget vidare. Och sa budet pa Cadbury...

    SvaraRadera