Utan utdelning har mina största innehav haft följande fina utveckling under 2014 (några handelsdagar kvar):
Berkshire Hathaway + ca 30%
Fairfax Financials + ca 45%
Svenska Handelsbanken + ca 16%
Lundbergs + ca 26%
Jag har skrivit mycket om de bolag som jag äger som har haft det svårt (och där jag har ökat i samtliga under året): Tesco, Oriflame, Ratos och lite om Bonheur och Raiffeisen Intl. Ryssland och oljan har varit orosmoln. Tesco har företags/bransch specifika bekymmer.
Men investeringar handlar inte om att ha rätt hela tiden, utan att ha rätt - oftast. Och framförallt i sina största innehav. Men vi måste vara ödmjuka, tiden spelar roll. Samtliga av mina förlorare ovan kan om om några år ha utvecklats till fina investeringar; flera av dem delar t ex ut väl under mer normala omständigheter. Och Mr Market kan ta ned vinnarna ovan vilken dag som helst. Men det är underliggande fina verksamheter.
Berkshire är mitt största innehav med råge. Och även om ingen utdelning är ovan en väldigt fin årsavkastning. Mycket bättre än S&P 500 och Stockholmsbörsens Generalindex.
Hur har dina största innehav utvecklats under 2014?
torsdag 25 december 2014
torsdag 18 december 2014
Om Handelsbanksfärens kultur
Svenska Handelsbanken själv har en fantastisk kultur. Och det är bl a därför det är ett av mina större innehav och jag är mycket långsiktig. Bolaget är konservativt finansierat, har mycket stark decentraliserad organisation - regionala och lokala kontor i centrum - som skapades av Wallander på 1970-talet. Det har klarat de två stora kriserna i närtid gallant och vinstandelssystemet Oktogonen (baserat på räntabilitet i relation till branschkollegor) gör det väldigt fördelaktigt för anställda att vara trogna och jobba hårt för bankens långsiktiga bästa. Boman är en mycket duktig VD.
Tyvärr finns det andra delar av denna sfär som inte är lika duktiga och inte alls har samma måttfulla hållning. Sverker Martin-Löf har haft för mycket makt över SCA över lång tid. Han motsatte sig länge Custos/Öresunds (Qviberg/Hagströmer/Gardell(s) ambitioner och idéer för konsumentdelen. Detta eftersom han är en gammaldags industrialist. Till slut fick han ge sig och långt senare gör nu SCA i mångt och mycket vad HQG föreslog för ett par decennium sedan. Och som aktieägare har det varit trevligt de sista åren, men SCA hade kunnat vara ett mycket mer imponerande konsumentvarubolag om SCA hade splittats i två delar på 90-talet. Industrivärden har förlorat mycket pengar där.
Ingen i sfären äger ordentligt med aktier förutom Lundbergs. Privatjetresorna visar på slösaktighet som kommer av att använda andras pengar.
Nyren på Industrivärden har inte gjort mycket rätt som VD. Många investeringar har varit feltajmade, Volvo och Sandvik t ex, och till ibland oroväckande stor belåning. De låga räntorna och obligationsmarknaden har nog räddat honom. ICA en av de få positiva investeringarna. Att de inte gick ur SSAB 2006-07 visar på velighet. Att låta Faxander ta över Sandvik efter hans högst tveksamma insats på SSAB är märkligt. Att flytta huvudkontoret till Stockholm än märkligare. Man skulle ha tagit VD innifrån Sandviks organisation, någon dom förstod dess kultur. För Sandvik hade/har nog en kultur som är värd att bevara.
Nu hoppas jag att Fredrik Lundberg med familj tar ett riktigt grepp om denna sfär. Tillsammans är Lundbergs, SHB, SCA och Industrivärden en av pelarna i min portfölj. Det finns stora värden här, men också mycket förbättringspotential. Fredrik är du redo att bygga vidare på allt det fina och styra upp det irrationella.
Tyvärr finns det andra delar av denna sfär som inte är lika duktiga och inte alls har samma måttfulla hållning. Sverker Martin-Löf har haft för mycket makt över SCA över lång tid. Han motsatte sig länge Custos/Öresunds (Qviberg/Hagströmer/Gardell(s) ambitioner och idéer för konsumentdelen. Detta eftersom han är en gammaldags industrialist. Till slut fick han ge sig och långt senare gör nu SCA i mångt och mycket vad HQG föreslog för ett par decennium sedan. Och som aktieägare har det varit trevligt de sista åren, men SCA hade kunnat vara ett mycket mer imponerande konsumentvarubolag om SCA hade splittats i två delar på 90-talet. Industrivärden har förlorat mycket pengar där.
Ingen i sfären äger ordentligt med aktier förutom Lundbergs. Privatjetresorna visar på slösaktighet som kommer av att använda andras pengar.
Nyren på Industrivärden har inte gjort mycket rätt som VD. Många investeringar har varit feltajmade, Volvo och Sandvik t ex, och till ibland oroväckande stor belåning. De låga räntorna och obligationsmarknaden har nog räddat honom. ICA en av de få positiva investeringarna. Att de inte gick ur SSAB 2006-07 visar på velighet. Att låta Faxander ta över Sandvik efter hans högst tveksamma insats på SSAB är märkligt. Att flytta huvudkontoret till Stockholm än märkligare. Man skulle ha tagit VD innifrån Sandviks organisation, någon dom förstod dess kultur. För Sandvik hade/har nog en kultur som är värd att bevara.
Nu hoppas jag att Fredrik Lundberg med familj tar ett riktigt grepp om denna sfär. Tillsammans är Lundbergs, SHB, SCA och Industrivärden en av pelarna i min portfölj. Det finns stora värden här, men också mycket förbättringspotential. Fredrik är du redo att bygga vidare på allt det fina och styra upp det irrationella.
fredag 12 december 2014
Värdeinvesteringars svårigheter - reflektioner från en riskminimerare
Ni är säkert många där ute som är upprörda och besvikna på era investeringar i bolag som har haft sjunkande aktiekurs på en i övrigt stigande aktiemarknad. I mitt fall har jag sett sjunkande kurser i Oriflame, Ratos, Raiffeisen International, Tesco och nu har min relativt nya investering i Bonheur ASA sjunkit en del i värde. Ryssland och oljepris är huvudförklaring till allt utom Tesco.
I efterhand vet man när en aktiemarknad toppade eller nådde botten. I efterhand kan man veta om ett bolag kunde köpas billigare längre fram i tiden, eller säljas dyrare. Men sådant vet man bara i efterhand. Det är omöjligt att veta om marknaden skall gå ner ännu mer eller upp ännu ner.
En kommentar var som följande angående Bonheur ASA, efter att jag försvarade Lundaluppens analys till ca 120 NOK/aktie: "Men vill inte ni värdeinvesterare tjäna pengar?"
Visst, vill vi det. Men ett billigt bolag kan bli ännu billigare. Bonheur ASA är typexemplet. Det fanns mängder med substansrabatt och stora värden till 120 NOK. Men det finns naturligtvis än mer värden till 65 NOK/aktie. Att marknaden skulle fokusera så mycket på kortsiktigt oljepris i Bonheurs fall visste jag inte - antagligen inte Lundaluppen heller. Mina inköp är till 82 och 72 NOK per aktie.
I den stora finanskrisen köpte jag mycket aktier för tidigt (SCA, Investor, Lundbergs, Öresund, H&M etc). Jag använde min kassa under våren 2008. På hösten 2008 och de första månaderna av 2009 kunde man köpa bolag ännu billigare. Som tur var hade jag en del pengar i Brummer Helios hedgefond som jag kunde frigöra när det var som billigast: Industrivärden till 40 kr, New Wave till 7kr, Melker Schörling till 60 kr, Kinnevik till 60 kr etc. Kurserna var då så låga att jag bara gapade. Men om jag hade väntat med mina första investeringar hade jag gjort mycket bättre affärer. Men hur kunda jag veta om Lehman Brothers etc i förtid?
Nu har vi en schizofren marknad. Vissa bolag är superdyra: ICA P/e 36.8, Axfood P/e 22.4, Assa Abloy P/e 27, Hexagon P/e 24 etc, Meda P/e 34.9 etc, etc.
Men samtidigt är vissa bolag billigare än vad jag har sett på länge: Ratos handlas t ex kring substans för första gången på många, många år och Oriflame handlas t ex som ett bolag helt utan tillväxtmöjlighet.
Som värdeinvesterare köper jag billigt: i vissa fall fallande knivar. Det kan göra ont att se kurser sjunka efter att man köpt in sig. Men Mr Market är nyckfull på kort sikt. På lång sikt är det dock annorlunda.
Det kan ta tid. Men har man köpt billigt i förhållande till substans i bra bolag. Då blir det bra till sist. Oftast. Jag vet ingen bättre strategi.
I efterhand vet man när en aktiemarknad toppade eller nådde botten. I efterhand kan man veta om ett bolag kunde köpas billigare längre fram i tiden, eller säljas dyrare. Men sådant vet man bara i efterhand. Det är omöjligt att veta om marknaden skall gå ner ännu mer eller upp ännu ner.
En kommentar var som följande angående Bonheur ASA, efter att jag försvarade Lundaluppens analys till ca 120 NOK/aktie: "Men vill inte ni värdeinvesterare tjäna pengar?"
Visst, vill vi det. Men ett billigt bolag kan bli ännu billigare. Bonheur ASA är typexemplet. Det fanns mängder med substansrabatt och stora värden till 120 NOK. Men det finns naturligtvis än mer värden till 65 NOK/aktie. Att marknaden skulle fokusera så mycket på kortsiktigt oljepris i Bonheurs fall visste jag inte - antagligen inte Lundaluppen heller. Mina inköp är till 82 och 72 NOK per aktie.
I den stora finanskrisen köpte jag mycket aktier för tidigt (SCA, Investor, Lundbergs, Öresund, H&M etc). Jag använde min kassa under våren 2008. På hösten 2008 och de första månaderna av 2009 kunde man köpa bolag ännu billigare. Som tur var hade jag en del pengar i Brummer Helios hedgefond som jag kunde frigöra när det var som billigast: Industrivärden till 40 kr, New Wave till 7kr, Melker Schörling till 60 kr, Kinnevik till 60 kr etc. Kurserna var då så låga att jag bara gapade. Men om jag hade väntat med mina första investeringar hade jag gjort mycket bättre affärer. Men hur kunda jag veta om Lehman Brothers etc i förtid?
Nu har vi en schizofren marknad. Vissa bolag är superdyra: ICA P/e 36.8, Axfood P/e 22.4, Assa Abloy P/e 27, Hexagon P/e 24 etc, Meda P/e 34.9 etc, etc.
Men samtidigt är vissa bolag billigare än vad jag har sett på länge: Ratos handlas t ex kring substans för första gången på många, många år och Oriflame handlas t ex som ett bolag helt utan tillväxtmöjlighet.
Som värdeinvesterare köper jag billigt: i vissa fall fallande knivar. Det kan göra ont att se kurser sjunka efter att man köpt in sig. Men Mr Market är nyckfull på kort sikt. På lång sikt är det dock annorlunda.
Det kan ta tid. Men har man köpt billigt i förhållande till substans i bra bolag. Då blir det bra till sist. Oftast. Jag vet ingen bättre strategi.
Bonheurs mindre kända tillgångar (other investments) - ytterligare djupborrningar
Om vi tittar bortom Fred Olsen Energy's borrskepp och riggar, bortom Offshore wind som sätter upp vindkraftparker till havs/ger service till vinkraftverk, bortom de ägda vindkraftparkerna i Renewables och de fyra kryssninsgfartygen i Crusies. Finns det några mer värden i Bonheur ASA?
1) Opera Software är ett norskt listat tillväxtföretag i mjukvarubranschen som gör mjukvara till bl a mobiltelefoner. Ganger Rolf (GR) och Bonheur äger 1% av aktierna i detta bolag tillsammans(enligt årsred 2013) p 75. De har köpt dem mycket billigt enligt upppgifter i senaste årsredovisning och de är nu värda ca 100 Miljoner NOK på marknaden.
Bonheurs andel värde ca 50 Miljoner NOK (0.51% av Opera Software).
2) NHST media group omsätter 1.2 - 1.3 miljarder NOK och Bonheur äger tillsammans med Ganger Rolf drygt 50% av bolaget (Man har nyligen ökat).
Huvudinnehavet är Dagens Näringsliv ("Norska DI", kallat DN här och inkludear även TDN nyhetsbyrå) har en vinstmarginal i stigande på över 12% och en omsättning på 750 Miljoner NOK. Detta ger en vinst i trakten av eller strax under 100 Miljoner NOK. Om vi sätter P/e 12 på detta bolag så är det värt 1.2 Miljarder NOK. Det skulle innebära ca 300 Miljoner för Bonheur.
De andra bolagen get ut magasin/publikationer om olja, fiske, energi och shipping omsätter ca 275 MNOK men gör förlust, dessutom nautiska kartor omsätter 100 MNOK men gör förlust, Så finns svenska MyNewsDesk som säljer in PR via social media och massmedia, det växer kraftigt men ingen vinst omsätter 100 MNOK. Slutigen övrigt media inom energi och kraft 100 MNOK.
En del av dessa bolag är intressanta, kanske underskattar jag värdet i MyNewsDesk, men eftersom de gör förlust för tillfället (en del av dessa brukar dock vara stabila som Nautiska kartor tex) sätter jag ett värde på 140 MNOK. Det innebär 70 MNOK för GR OCH Bonheur, dvs 35 Miljoner NOK för Bonheur.
Totalt Bonheur värde i NHST: ca 335 MNOK.
Bonheurs andel värde ca 50 Miljoner NOK (0.51% av Opera Software).
2) NHST media group omsätter 1.2 - 1.3 miljarder NOK och Bonheur äger tillsammans med Ganger Rolf drygt 50% av bolaget (Man har nyligen ökat).
Huvudinnehavet är Dagens Näringsliv ("Norska DI", kallat DN här och inkludear även TDN nyhetsbyrå) har en vinstmarginal i stigande på över 12% och en omsättning på 750 Miljoner NOK. Detta ger en vinst i trakten av eller strax under 100 Miljoner NOK. Om vi sätter P/e 12 på detta bolag så är det värt 1.2 Miljarder NOK. Det skulle innebära ca 300 Miljoner för Bonheur.
De andra bolagen get ut magasin/publikationer om olja, fiske, energi och shipping omsätter ca 275 MNOK men gör förlust, dessutom nautiska kartor omsätter 100 MNOK men gör förlust, Så finns svenska MyNewsDesk som säljer in PR via social media och massmedia, det växer kraftigt men ingen vinst omsätter 100 MNOK. Slutigen övrigt media inom energi och kraft 100 MNOK.
En del av dessa bolag är intressanta, kanske underskattar jag värdet i MyNewsDesk, men eftersom de gör förlust för tillfället (en del av dessa brukar dock vara stabila som Nautiska kartor tex) sätter jag ett värde på 140 MNOK. Det innebär 70 MNOK för GR OCH Bonheur, dvs 35 Miljoner NOK för Bonheur.
Totalt Bonheur värde i NHST: ca 335 MNOK.
3) Koksa Einendom Här äger Ganger Rolf 6.25% och Bonheur 6.25%. Enligt denna artikel från i somras kan man få en ide om vad för tillgångar detta bolag har. Bolaget är skuldfritt efter försäljningar. Och har gett stora utdelningar till dem redan. Ett stort värde måste ligga i 30% ägande av flygplatsterminalen på Fornebu. Finska Technopolis köpte 70% av denna från Koksa Eindom för 1.26 Miljarder NOK under 2012.
Dett är jättesvårt att sätta ett värde på detta bolag men jag drar till med ca 1 Miljard NOK, vilket verkar rimligt givet vad jag fått fram. Bonheur äger 6.25% av detta. I årsredovisningen på s 75 står andelen i Koksa Eindom upptaget till 68 M NOK. Jag tror att 70 MNOK inte är för högt.
Det innebär ca 70 Miljoner NOK i värde för för Bonheur.
4) Bonheur har många mindre dotterbolag: se sid 74 i årsredovisning 2013, det är säkert upptagna till ganska modesta värden men verkar tillsammans vara 20 - 30 MNOK. GR äger hälften så vi sätter 15 MNOK på detta.
Värden mindre dotterbolag 15 Miljoner NOK
5) Listade aktiebolag förutom Opera Software. Ett USA-listat bolag Callon Petroleum står upptaget till 15 M NOK på s 75 i Årsredovisningen. Dessutom finns ett par mindre innehav för några miljoner.
Vi sätter 15 Miljoner NOK för detta
6) Onoterade innehav förutom Koksa Einendom: Scotrenewables Tidal Power är upptagit till ca 25 Miljoner MNOK i årsredovisningen. Dessutom finns ytterligare innehav för 7 - 8 MNOK.
Vi är konservativa och sätter ca 30 Miljoner MNOK för detta.
7) Slutligen finns en gemensamägd obligationsportfölj mellan GR och Bonheur. Dett är obligationer i norska storföretag till ett värde av ca 328 MNOK enligt p 41 i årsredovisningen. Det innebär ca 164 MNOK för Bonheur ASA.
Bonheur värde obliagtionsportfölj 164 Miljoner NOK
Totalt uppskattat värde other investments ca 650 MNOK
Idag värderas Bonheur ASA till 2.750 MNOK på börsen.
De övriga tillgångar som jag har uppskattat skulle motsvara värden av 23.6% av marknadsvärdet av Bonheur ASA.
Eller annorlunda uttryckt andelen i FOE, Offshore Wind, Renewables och Cruise värderas idag till ca 2.1 Miljard NOK på börsen. Billigt?
Men om oljepriset sjunker, verkar aktien Bonheur ASA falla. Det kan kanske bli ännu billigare? Vad tror ni?
Dett är jättesvårt att sätta ett värde på detta bolag men jag drar till med ca 1 Miljard NOK, vilket verkar rimligt givet vad jag fått fram. Bonheur äger 6.25% av detta. I årsredovisningen på s 75 står andelen i Koksa Eindom upptaget till 68 M NOK. Jag tror att 70 MNOK inte är för högt.
Det innebär ca 70 Miljoner NOK i värde för för Bonheur.
4) Bonheur har många mindre dotterbolag: se sid 74 i årsredovisning 2013, det är säkert upptagna till ganska modesta värden men verkar tillsammans vara 20 - 30 MNOK. GR äger hälften så vi sätter 15 MNOK på detta.
Värden mindre dotterbolag 15 Miljoner NOK
5) Listade aktiebolag förutom Opera Software. Ett USA-listat bolag Callon Petroleum står upptaget till 15 M NOK på s 75 i Årsredovisningen. Dessutom finns ett par mindre innehav för några miljoner.
Vi sätter 15 Miljoner NOK för detta
6) Onoterade innehav förutom Koksa Einendom: Scotrenewables Tidal Power är upptagit till ca 25 Miljoner MNOK i årsredovisningen. Dessutom finns ytterligare innehav för 7 - 8 MNOK.
Vi är konservativa och sätter ca 30 Miljoner MNOK för detta.
7) Slutligen finns en gemensamägd obligationsportfölj mellan GR och Bonheur. Dett är obligationer i norska storföretag till ett värde av ca 328 MNOK enligt p 41 i årsredovisningen. Det innebär ca 164 MNOK för Bonheur ASA.
Bonheur värde obliagtionsportfölj 164 Miljoner NOK
Totalt uppskattat värde other investments ca 650 MNOK
Idag värderas Bonheur ASA till 2.750 MNOK på börsen.
De övriga tillgångar som jag har uppskattat skulle motsvara värden av 23.6% av marknadsvärdet av Bonheur ASA.
Eller annorlunda uttryckt andelen i FOE, Offshore Wind, Renewables och Cruise värderas idag till ca 2.1 Miljard NOK på börsen. Billigt?
Men om oljepriset sjunker, verkar aktien Bonheur ASA falla. Det kan kanske bli ännu billigare? Vad tror ni?
torsdag 4 december 2014
Dubblar mitt innehav i Bonheur ASA - efter en djupborrning
För inte så länge sedan tog jag en liten position i Bonheur ASA. Jag betalade då 83 NOK/aktie. I veckan har jag dubblat min position till 72 NOK/aktie (ni kan själva räkna ut GAV...), Bonheur passar in i min portfölj av (i huvudsak) familjekontrollerade investmentbolag som Investor, Lundbergs, Traction, Öresund etc.
Jag har varit en amatörinvestearare sedan 2003, och innan dess hade jag endast viss erfarenhet av av aktiespekulation. När jag köpte Investor för ca 50 kr 2003 så var det en rationell analys av bolagets innehav, vad de kunde vara värda, substansrabatten som gjorde att jag kunde få tillgångar till rabatt etc. Vid den tiden var ABB i kris efter vansinnesköpet av Combustion Engineering, men det fanns en stor uppsida om de kunde klara asbetsskadestånden i USA, Ericssonaktien hade också klappat ihop efter IT-kraschen. Investor var inte ett alls ett lika välskött, rationellt och aktieägarvänligt bolag som idag. Atlas Copco fanns där, Electrolux innan Husqvarna skildes av, SEB och Astra Zeneca.
Investor innan Ekholm - han har varit fantastisk. Bolaget var ganska bespottat, och det var faktiskt att gå emot strömmen att köpa Investor sommaren 2003. Men de har gjort det mycket bra sedan dess och bolaget handlas idag till ca 280 kr.
Det jag gjorde för första gången i Investor för drygt 10 år sedan var att läsa en årsredovisning. Jag har läst en del ekonomi på universitetet men mest t ex nationalekonomi och ekonomisk historia, mina kunskaper i redovisning var ganska klena då, typ 5 poäng på högskola som en del av en grundkurs i Företagsekonomi som jag inte lade ner min själ i. Jag är mindre dålig nu men fortfarande på amatörnivå.
Under dessa drygt 10 år har jag inte köpt ett enda bolag i oljesektorn. Däremot har flera av mina investmentbolag ägt bolag som "sålt hackor till guldletarna istället för att leta guld själva"; Atlas Copco, Sandvik, SSAB. Dessutom har jag innan finanskrisen ägt Alfa Laval.
Hur kan jag nu gå i ett oljeorienterat bolag som Bonheur ASA? Efter att ha lusläst lundaluppens inlägg om bolaget och nu på sistonde aktiestolpens, och Bonheurs sista rapporter och presentationer kände jag att började förstå att detta är inget bolag i oljesektorn - åtmisonde absolut inget oljebolag. Deras verksamhet är mer att de "hyr ut avancerade hackor till guldletarna" i fra oljebranschen via riggar och borrskepp, men också i den växande vindkraftsektorn till havs (och devis på land). Även om Bonheur också producerar vind i fr a GB.
En annan sektor som jag inte direktinvesterar i är fastighetssektorn. Visst äger jag fastigheter via Lundbergs (både Lundbergs och Hufvudstaden) och Fabege via Öresund. Som kund i en Sparbank av gammalt klassiskt snitt har en del pensionspengar hamnat i Roburs tråkiga fonder: där har jag sedan några år tillbaka lagt samtliga dessa pengar i Robur Realinvest, en global fastighetsfond med fokus på Sverige. Det har varit bra.
Men varför inte mera fastighetsaktier? Vid dessa låga räntor går de bra, men räntabiliteten är ofta låg och de har ofta ganska stora skulder så det finns risker om fastighetsmarknaden brakar. Men jag har haft fel om denna sektor i 10 år och ägt för lite av bolag som typ Castellum...men jag förstod inte att de låga räntorna skulle vara så länge.
Vad har detta med Bonheur att göra? Jo, FOE som är hälften av Bonheurs omsättning har investerat i borrskepp och riggar. Dessa är likt fastigheter väldigt dyra och finansieras med lån. Precis som fastighetsägaren hyr ut till hyresgäster, hyr FOE ut till sina hyrsegäster - oljebolagen. Man kan likna FOE med ett bolag som hyr ut stora affärslokaler och kontorsfastigheter. Låga räntor är bra för fastighetsbolag, men de är också bra för bolag som FOE.
Precis som stora företag skriver hyreskontrakt på flera år med fastighetsbolag skriver FOE långa avtal för riggar och borrskepp med operatörerna - oljebolagen. De bolag som FOE har avtal med är stora, starka resursrika oljebamsar. Många avtal är långa. Och har ofta möjlighet till förlängning om operatören så vill. FOE beställer inga nya borrskepp och riggar innan de har kontrakt som i de två senaste fallen Bollette Dolphin i år och Bollsta Dolphin som kommer nästa år. FOE tar därmed inte så stor risk. De kommer under dessa femårsperioder att få tillbaka mycket av sin investering. Om de sedan kan få hyffsat betalt för den kommande femårsåerioden efter detta har dessa borrskepp gett fina stabila kassaflöden. Men de två stora investeringarna som har ökat skuldsättningen i bolaget är alltså under kontrakt. Om FOE vill kan de betala av lånen med alla intäkter från operatörerna. De äldre uppgraderade riggarna de hyr ut är i många fall nästan/eller avskrivna. "Om Bonheur kan hitta hyresgäster till de äldre fastigheterna är det bara en bonus". Många av dessa kontrakt är lite kortare och i Nordsjön (GB och Norge).
Slutligen, de sista dagarna har jag sakta läst Årsredovisningen för 2013 för Bonheur ASA. Precis som Lundaluppen får jag en känsla av att de nästan vill tona ner sina tillgångar, det finna många olika mindre dotterbolag och andelar i bolag, fastigheter och en obligationsportfölj som inte diskuterars i presentationer eller delårsrapporter och som endast går att hitta i årsredovisningar. Typiskt ett familjebolag som är modesta. Bolaget värderas idag till kring 3 Miljarder NOK över börsen. Det verkar billigt. Men billigare kan bli ännu billigare och jag kanske har köpt för tidigt. Jag tror att marknaden delvis felkatigt ser Bonheur som ett oljeprisberoende bolag. Oljepriset på kort sikt har jag dock ingen aning om. Om det blir lägre kan Bonheur bli ännu billigare.
På lång sikt tror jag dock att oljepriset kommer leta sig en bra bit över 100 dollar/fatet igen. Jag tror också att dollarn kommer att stärkas på sikt nu när den amerikanska ekonomin tar sig ur krisen och växer snabbare än Europa, Ryssland och Japan. För Bonheur är det viktigt vad operatörerna tror om oljepriset kring 2018 -2020 då de skall skriva nya avtal på sina två nyinvesteringar. Men det är en bra bit dit. Och Bonheur ASA har ju ett andra spretigt ben i vindkraftinstallitioner, vindkraftparker, kryssningsfartyg, fastigheter och lite media. Den delen kanske egentligen är ännu intressantare på sikt?
Om nu Bonheur har delar som är fastighetslika, varför köper inte en riskminimerare ett fastighetsbolag istället? Mindre risk och allt. Kan ni hitta ett nordiskt fastighetsbolag med den substansrabatten som Bonheur handlas till?
Jag har varit en amatörinvestearare sedan 2003, och innan dess hade jag endast viss erfarenhet av av aktiespekulation. När jag köpte Investor för ca 50 kr 2003 så var det en rationell analys av bolagets innehav, vad de kunde vara värda, substansrabatten som gjorde att jag kunde få tillgångar till rabatt etc. Vid den tiden var ABB i kris efter vansinnesköpet av Combustion Engineering, men det fanns en stor uppsida om de kunde klara asbetsskadestånden i USA, Ericssonaktien hade också klappat ihop efter IT-kraschen. Investor var inte ett alls ett lika välskött, rationellt och aktieägarvänligt bolag som idag. Atlas Copco fanns där, Electrolux innan Husqvarna skildes av, SEB och Astra Zeneca.
Investor innan Ekholm - han har varit fantastisk. Bolaget var ganska bespottat, och det var faktiskt att gå emot strömmen att köpa Investor sommaren 2003. Men de har gjort det mycket bra sedan dess och bolaget handlas idag till ca 280 kr.
Det jag gjorde för första gången i Investor för drygt 10 år sedan var att läsa en årsredovisning. Jag har läst en del ekonomi på universitetet men mest t ex nationalekonomi och ekonomisk historia, mina kunskaper i redovisning var ganska klena då, typ 5 poäng på högskola som en del av en grundkurs i Företagsekonomi som jag inte lade ner min själ i. Jag är mindre dålig nu men fortfarande på amatörnivå.
Under dessa drygt 10 år har jag inte köpt ett enda bolag i oljesektorn. Däremot har flera av mina investmentbolag ägt bolag som "sålt hackor till guldletarna istället för att leta guld själva"; Atlas Copco, Sandvik, SSAB. Dessutom har jag innan finanskrisen ägt Alfa Laval.
Hur kan jag nu gå i ett oljeorienterat bolag som Bonheur ASA? Efter att ha lusläst lundaluppens inlägg om bolaget och nu på sistonde aktiestolpens, och Bonheurs sista rapporter och presentationer kände jag att började förstå att detta är inget bolag i oljesektorn - åtmisonde absolut inget oljebolag. Deras verksamhet är mer att de "hyr ut avancerade hackor till guldletarna" i fra oljebranschen via riggar och borrskepp, men också i den växande vindkraftsektorn till havs (och devis på land). Även om Bonheur också producerar vind i fr a GB.
En annan sektor som jag inte direktinvesterar i är fastighetssektorn. Visst äger jag fastigheter via Lundbergs (både Lundbergs och Hufvudstaden) och Fabege via Öresund. Som kund i en Sparbank av gammalt klassiskt snitt har en del pensionspengar hamnat i Roburs tråkiga fonder: där har jag sedan några år tillbaka lagt samtliga dessa pengar i Robur Realinvest, en global fastighetsfond med fokus på Sverige. Det har varit bra.
Men varför inte mera fastighetsaktier? Vid dessa låga räntor går de bra, men räntabiliteten är ofta låg och de har ofta ganska stora skulder så det finns risker om fastighetsmarknaden brakar. Men jag har haft fel om denna sektor i 10 år och ägt för lite av bolag som typ Castellum...men jag förstod inte att de låga räntorna skulle vara så länge.
Vad har detta med Bonheur att göra? Jo, FOE som är hälften av Bonheurs omsättning har investerat i borrskepp och riggar. Dessa är likt fastigheter väldigt dyra och finansieras med lån. Precis som fastighetsägaren hyr ut till hyresgäster, hyr FOE ut till sina hyrsegäster - oljebolagen. Man kan likna FOE med ett bolag som hyr ut stora affärslokaler och kontorsfastigheter. Låga räntor är bra för fastighetsbolag, men de är också bra för bolag som FOE.
Precis som stora företag skriver hyreskontrakt på flera år med fastighetsbolag skriver FOE långa avtal för riggar och borrskepp med operatörerna - oljebolagen. De bolag som FOE har avtal med är stora, starka resursrika oljebamsar. Många avtal är långa. Och har ofta möjlighet till förlängning om operatören så vill. FOE beställer inga nya borrskepp och riggar innan de har kontrakt som i de två senaste fallen Bollette Dolphin i år och Bollsta Dolphin som kommer nästa år. FOE tar därmed inte så stor risk. De kommer under dessa femårsperioder att få tillbaka mycket av sin investering. Om de sedan kan få hyffsat betalt för den kommande femårsåerioden efter detta har dessa borrskepp gett fina stabila kassaflöden. Men de två stora investeringarna som har ökat skuldsättningen i bolaget är alltså under kontrakt. Om FOE vill kan de betala av lånen med alla intäkter från operatörerna. De äldre uppgraderade riggarna de hyr ut är i många fall nästan/eller avskrivna. "Om Bonheur kan hitta hyresgäster till de äldre fastigheterna är det bara en bonus". Många av dessa kontrakt är lite kortare och i Nordsjön (GB och Norge).
Slutligen, de sista dagarna har jag sakta läst Årsredovisningen för 2013 för Bonheur ASA. Precis som Lundaluppen får jag en känsla av att de nästan vill tona ner sina tillgångar, det finna många olika mindre dotterbolag och andelar i bolag, fastigheter och en obligationsportfölj som inte diskuterars i presentationer eller delårsrapporter och som endast går att hitta i årsredovisningar. Typiskt ett familjebolag som är modesta. Bolaget värderas idag till kring 3 Miljarder NOK över börsen. Det verkar billigt. Men billigare kan bli ännu billigare och jag kanske har köpt för tidigt. Jag tror att marknaden delvis felkatigt ser Bonheur som ett oljeprisberoende bolag. Oljepriset på kort sikt har jag dock ingen aning om. Om det blir lägre kan Bonheur bli ännu billigare.
På lång sikt tror jag dock att oljepriset kommer leta sig en bra bit över 100 dollar/fatet igen. Jag tror också att dollarn kommer att stärkas på sikt nu när den amerikanska ekonomin tar sig ur krisen och växer snabbare än Europa, Ryssland och Japan. För Bonheur är det viktigt vad operatörerna tror om oljepriset kring 2018 -2020 då de skall skriva nya avtal på sina två nyinvesteringar. Men det är en bra bit dit. Och Bonheur ASA har ju ett andra spretigt ben i vindkraftinstallitioner, vindkraftparker, kryssningsfartyg, fastigheter och lite media. Den delen kanske egentligen är ännu intressantare på sikt?
Om nu Bonheur har delar som är fastighetslika, varför köper inte en riskminimerare ett fastighetsbolag istället? Mindre risk och allt. Kan ni hitta ett nordiskt fastighetsbolag med den substansrabatten som Bonheur handlas till?
söndag 30 november 2014
Bonheur ASA - en andra titt
2003 krashade Bonheur ner till 15 NOK per aktie, från att 1997 ha kostat 130 - 140 kr per aktie. Under 2002/03 kunde de inte få flera av sina riggar uthyrda. Det kostar mycket pengar. Det är marknadens skräck i oljeservice. Kapitalintensiv verksamhet med stora lån som kostar i räntor och amorteringar. Och inga kontrakt. Motsatsen är om samtliga riggar får långa lukrativa kontrakt. 2007 kostade en Bonheuraktie nästan 300 kr. På 5 år gick aktien alltså från 15 till 300 NOK. Sedan dess har aktien gått från 300 kr till i veckan 70 kr som lägst. Det svänger i denna bransch. Och jag har aldrig investerat i denna förut, det känns som det finns mycket att lära. Och Bonheur är ett ganska komplext bolag med korsägande och underliggande bolag, där jag bara delvis förstått hur allt hänger ihop än...
Nåväl, hela bolaget värderas efter oljeprisfallet i Fredags till ca 3.1 miljarder NOK över Oslobörsen. Bonheur ASA handlas kring halva det egna det egna kapitalet justerat för goodwill, vilket är en värdering som i min värld anger krissituation, förlust eller nyemission. Förlust för helåretet 2014 blir det med högsta sannorlikhet inte, nyemission kan jag inte se just nu - även om koncernen har ökar skulderna. Och vi vet vad som händer om man inte får långa kontrakt på riggar i framtiden,..Man kanske kan se en begynnade krissituation i oljeservice.
Man omsätter hittils i år (tre kvartal) ca 8.9 Miljarder NOK. EBITDA är nästan 3 Miljarder NOK, för de första 9 månaderna, inte långt ifrån vad bolaget handlas till över börsen nu. Men som ni alla vet är EBITDA ett förskönande sätt att ange ett bolags röresleresultat eftersom räntor, skatter. nedskrivningar och avskrivningar inte är inräknat. EBIT hittils i år för tre kvartal är knappt 700 miljoner NOK, dvs rörelseresultat innan räntor och skatt.
Det finns drygt 40 miljoner aktier i Bonheur ASA. Bolaget har de se senaste åren delat ut 7 NOK. Det kostar alltså bolaget ca 280 MNOK att hålla kvar den utdelningen. Efter skatt har bolaget Q1 - Q3 2014 tjänat 224 MNOK. Om man gör 0 resultat i Q4 kan det bli snårigt att dela ut 7kr. Men även om man sänker utdelningen till 5 NOK (5 X 40 = 200 MNOK) blir det bra direktavkatsning kring kurser på aktien kring 80kr.Kassafflödet är dock starkt så man kanskde väljer att ligga kvar vid 7kr.
Halva bolagets omsättning är ungefärligen innehav i offshore drilling kopplat till olje(gas) marknaden genom Fred Olsen Energy. Den andra delen är vindkraftparker, vindkraft service (sätta upp och underhålla vindkraft-parker främst till havs), fyra mindre kryssningsfartyg, andelar i ett fastighetsbolag och drygt hälften av NHST media som bla äger norska Dagens Industri. För en av dessa två delar betalar man inte mycket nu. Kanske ingenting? Lundaluppen visade tydligt på substansrabatten i Bonheurs ägardelar i Ganger Rolf och FOE.
Det finns anäggningstillgångar på koncernens balansräkningen till drygt 25 Miljarder NOK. De långa räntebärande skulderna är ca 16 miljarder. Men det finns nästan 6.7 Miljarder cash. Kassaflödet från den löpande verksamheten Q1 - Q3 är ca 1.9 Miljarder NOK(en halv miljard lägre än förra året). Man har investerat drygt 5.3 Miljarder NOK och tagit upp nya lån till 4.7 Miljarder NOK.
Jag har tagit en liten position till 83 NOK/aktie för ett tag sedan (se tidigare blogg). Skall man öka? Ett lågt oljepris ett längre tag kommer att minska investeringar kraftigt i oljebranschen. Kommer Bonheur kunna få sina äldre riggar uthyrda när deras kontrakt går ut? Kommer de nya dyra investeringara att få nya kontrakt efter de första fem årens kontrakt? Låga energipriser kommer att göra vindkraft svårt att få lönsamt, även om Storbrittanien har stora subventioner till vindkraft. Men...
Nåväl, hela bolaget värderas efter oljeprisfallet i Fredags till ca 3.1 miljarder NOK över Oslobörsen. Bonheur ASA handlas kring halva det egna det egna kapitalet justerat för goodwill, vilket är en värdering som i min värld anger krissituation, förlust eller nyemission. Förlust för helåretet 2014 blir det med högsta sannorlikhet inte, nyemission kan jag inte se just nu - även om koncernen har ökar skulderna. Och vi vet vad som händer om man inte får långa kontrakt på riggar i framtiden,..Man kanske kan se en begynnade krissituation i oljeservice.
Man omsätter hittils i år (tre kvartal) ca 8.9 Miljarder NOK. EBITDA är nästan 3 Miljarder NOK, för de första 9 månaderna, inte långt ifrån vad bolaget handlas till över börsen nu. Men som ni alla vet är EBITDA ett förskönande sätt att ange ett bolags röresleresultat eftersom räntor, skatter. nedskrivningar och avskrivningar inte är inräknat. EBIT hittils i år för tre kvartal är knappt 700 miljoner NOK, dvs rörelseresultat innan räntor och skatt.
Det finns drygt 40 miljoner aktier i Bonheur ASA. Bolaget har de se senaste åren delat ut 7 NOK. Det kostar alltså bolaget ca 280 MNOK att hålla kvar den utdelningen. Efter skatt har bolaget Q1 - Q3 2014 tjänat 224 MNOK. Om man gör 0 resultat i Q4 kan det bli snårigt att dela ut 7kr. Men även om man sänker utdelningen till 5 NOK (5 X 40 = 200 MNOK) blir det bra direktavkatsning kring kurser på aktien kring 80kr.Kassafflödet är dock starkt så man kanskde väljer att ligga kvar vid 7kr.
Halva bolagets omsättning är ungefärligen innehav i offshore drilling kopplat till olje(gas) marknaden genom Fred Olsen Energy. Den andra delen är vindkraftparker, vindkraft service (sätta upp och underhålla vindkraft-parker främst till havs), fyra mindre kryssningsfartyg, andelar i ett fastighetsbolag och drygt hälften av NHST media som bla äger norska Dagens Industri. För en av dessa två delar betalar man inte mycket nu. Kanske ingenting? Lundaluppen visade tydligt på substansrabatten i Bonheurs ägardelar i Ganger Rolf och FOE.
Det finns anäggningstillgångar på koncernens balansräkningen till drygt 25 Miljarder NOK. De långa räntebärande skulderna är ca 16 miljarder. Men det finns nästan 6.7 Miljarder cash. Kassaflödet från den löpande verksamheten Q1 - Q3 är ca 1.9 Miljarder NOK(en halv miljard lägre än förra året). Man har investerat drygt 5.3 Miljarder NOK och tagit upp nya lån till 4.7 Miljarder NOK.
Jag har tagit en liten position till 83 NOK/aktie för ett tag sedan (se tidigare blogg). Skall man öka? Ett lågt oljepris ett längre tag kommer att minska investeringar kraftigt i oljebranschen. Kommer Bonheur kunna få sina äldre riggar uthyrda när deras kontrakt går ut? Kommer de nya dyra investeringara att få nya kontrakt efter de första fem årens kontrakt? Låga energipriser kommer att göra vindkraft svårt att få lönsamt, även om Storbrittanien har stora subventioner till vindkraft. Men...
fredag 14 november 2014
Tesco - positiva tongångar hör och häpna
Den här veckan har efter ensidigt fokuserande på alla de problem och utmaningar som Tesco står inför det faktiskt kommit lite positiva tongångar. Brittisk media kan vara skoningslöst kritisk, i Tesco's fall finns det fog att vara kritisk - men samtidigt måste man ibland hålla huvudet kallt och se på de friska delarna av bolaget. Är allt verkligen så dystert. Bolaget gör trots allt inte ens förlust.
Idag höjde HSBC's analytiker Dave McCarthy Tesco Plc aktien till köp. Det kommer att ta 5 - 10 år att vända skutan och de kommer att få sälja Sainsbury kvalitet av produkter till ASDA priser för att lyckas, säger de bland annat.
Tidigare i veckan kom Sanford D Bernstein med en positiv analys. Kurser som dessa implicerar nyemission enligt dem. Kostnadsbesparingar och prissänkningar kan förändra situationen för Tesco. Tesco har försökt att vara för många saker samtidigt och de har dragit på sig stora kostnader genom att försöka att också vara Amazon och Apple (Hudl). Det finns många olika huvudkontor inom bolaget och mycket kostnader att skära och mycket att renodla. Tesco kan lära mycket av Carrefour som också hade problem med sin hemmamarknad för några år sedan. De har sålt av, omstrukturerat och renodlat och sänkt kostnaderna och aktiekursen har dubblas och vinst och tillväxt är tillbaka. Det finns ingen anledning att Tesco inte skulle kunna lyckas med detta också. Men Tesco måste kanske t ex sätta sin Asien del på börsen för att stärka sin position finansiellt för att behålla sina kreditbetyg.
Kursen är upp från ca 170 till ca 193 denna vecka. Första uppgången på väldigt länge. Framtiden blir dock säkert mycket skakig för oss aktieägare. Men jag tror att det blir bra till sist.
Idag höjde HSBC's analytiker Dave McCarthy Tesco Plc aktien till köp. Det kommer att ta 5 - 10 år att vända skutan och de kommer att få sälja Sainsbury kvalitet av produkter till ASDA priser för att lyckas, säger de bland annat.
Tidigare i veckan kom Sanford D Bernstein med en positiv analys. Kurser som dessa implicerar nyemission enligt dem. Kostnadsbesparingar och prissänkningar kan förändra situationen för Tesco. Tesco har försökt att vara för många saker samtidigt och de har dragit på sig stora kostnader genom att försöka att också vara Amazon och Apple (Hudl). Det finns många olika huvudkontor inom bolaget och mycket kostnader att skära och mycket att renodla. Tesco kan lära mycket av Carrefour som också hade problem med sin hemmamarknad för några år sedan. De har sålt av, omstrukturerat och renodlat och sänkt kostnaderna och aktiekursen har dubblas och vinst och tillväxt är tillbaka. Det finns ingen anledning att Tesco inte skulle kunna lyckas med detta också. Men Tesco måste kanske t ex sätta sin Asien del på börsen för att stärka sin position finansiellt för att behålla sina kreditbetyg.
Kursen är upp från ca 170 till ca 193 denna vecka. Första uppgången på väldigt länge. Framtiden blir dock säkert mycket skakig för oss aktieägare. Men jag tror att det blir bra till sist.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)