Vintern 2006/07 köpte jag SHB. Det var den sista aktien jag köpte innan den krisen. Jag analyserade noga, läste rapporter och årsredovisningar. Det var den enda aktien jag kunde finna då som var rimligt prissatt. Och en rörelse som hade låg risk. Man är ju riskminimerare. Jag betlalade kring 180 kr. Den skulle komma att kunna köpas för under 100 kr i krisen, men det visste jag inte då. Jag beundrar SHB's affärsmodell och riskfokuserade, försiktiga approach. Och är lång, långsiktig ägare i den banken.
Under krisen köpte jag dock de andra bankerna. En hel del SEB, stark ägare i Wallenbergs (Investor) minskade risken. En del Sampo, och därmed Nordea - man vill vara på Björn Nalle Wahlroos sida. Slutligen lite Swedbank, risken upplevde jag som störst där. Jag deltog i SEB's och Swedbank's nyemission.
Att gå in i bankerna var bland mina bättre aktieaffärer. Storbankerna har ett oligopol i Sverige/Norden. De gör därför stora vinster. Inträdesbarriärerna är höga. Kunderna betalar. Och staten minskar risken genom att skydda systemviktiga banker - läs de fyra storbankerna - om de gör bort sig.
Rörelseresultatet för dessa banker för 2011's första kvartal:
Nordea ca 9 000 000 000 SEK
SEB ca 4 600 000 000 SEK
SHB ca 3 900 000 000 SEK
Swedbank ca 5 000 000 000 SEK
22.5 miljarder SEK i vinst på ett kvartal för storbankerna. Inte så dåligt.
If you can't beat them, join them!
tisdag 3 maj 2011
lördag 2 april 2011
Först Öresund, exit Dahlbo, nu Berkshire Hathaway, exit Sokol.
Sedan Mars 2009 har jag gjort - i det stora hela - endast kosmetiska förändringar i min portfölj. Både min långa och korta portfölj har gått mycket bra under denna tid - liksom börser i världen generellt och kanske Stockholmsbörsen i synnerhet.
Ett av mina största innehav Öresund har herrarna H & Q som största ägare och investeringsmatadorer. De har varit oerhört framgångsrika över ett par decennier. HQ-bank debaclet är ett av deras få större undantag. Det slutade med att kronprinsen Dahlbo fick gå. Andra investerinagr var dock mycket lyckade för Öresund under 2010.
Nu är det ett annat stort innehav Berkshire Hathaway som har en mindre kris. Motsvarigheten, nåja, till Stefan Dahlbo i Berkshire Hathway, David Sokol, har fått sparken i dagarna. Den av många tippade eftertädare till Buffet - och Munger - om huvudansvarig för BKR's investeringar. (Buffet och den något äldre Munger, Qviberg och den något äldre Hagströmer - endast ytliga likheter?)
Sokol köpte 96,000 Lubrizol aktier i Januari, mindre än två veckor innan han rekommenderade Berkshire att köpa ut detta bolag från börsen (Han hade fått tipset av Citigroup att detta var ett intressant bolag för BKR). Berkshire H kom överrens att köpa hela bolaget för 9 Miljarder USD (Till premium mot aktiekurs under denna tid) Sokol tjänade uppskattningsvis 3 Miljoner USD på affären.
Buffett har litat på Sokol, 54 år, som städgumma och comming man i mer än 10 år. Han var t ex en oerhört duktig manager på den nästan helägda utilityn Mid American Energy, genomförde affären med BYD i Kina och han blev satt att vända på NetJets (Berkshires privatjet-uthyrningsbolag).
Gör Sokol-soppan att Buffet och Munger kommer att bli kvar ännu en tid? Jag tror det.
Gör HQ-soppan att Qviberg och Hagströmer kommer att vara kvar längre än de tänkt sig? Det hoppas och tror jag.
Ett av mina största innehav Öresund har herrarna H & Q som största ägare och investeringsmatadorer. De har varit oerhört framgångsrika över ett par decennier. HQ-bank debaclet är ett av deras få större undantag. Det slutade med att kronprinsen Dahlbo fick gå. Andra investerinagr var dock mycket lyckade för Öresund under 2010.
Nu är det ett annat stort innehav Berkshire Hathaway som har en mindre kris. Motsvarigheten, nåja, till Stefan Dahlbo i Berkshire Hathway, David Sokol, har fått sparken i dagarna. Den av många tippade eftertädare till Buffet - och Munger - om huvudansvarig för BKR's investeringar. (Buffet och den något äldre Munger, Qviberg och den något äldre Hagströmer - endast ytliga likheter?)
Sokol köpte 96,000 Lubrizol aktier i Januari, mindre än två veckor innan han rekommenderade Berkshire att köpa ut detta bolag från börsen (Han hade fått tipset av Citigroup att detta var ett intressant bolag för BKR). Berkshire H kom överrens att köpa hela bolaget för 9 Miljarder USD (Till premium mot aktiekurs under denna tid) Sokol tjänade uppskattningsvis 3 Miljoner USD på affären.
Buffett har litat på Sokol, 54 år, som städgumma och comming man i mer än 10 år. Han var t ex en oerhört duktig manager på den nästan helägda utilityn Mid American Energy, genomförde affären med BYD i Kina och han blev satt att vända på NetJets (Berkshires privatjet-uthyrningsbolag).
Gör Sokol-soppan att Buffet och Munger kommer att bli kvar ännu en tid? Jag tror det.
Gör HQ-soppan att Qviberg och Hagströmer kommer att vara kvar längre än de tänkt sig? Det hoppas och tror jag.
fredag 18 mars 2011
Angående sammanslagningen mellan Säki och Latour
Familjen Douglas et al (läs Palmstierna) slår samman sina båda investmentbolag Latour och Säki. Huvudägarna kommer att få nästan 90% av rösterna i det nya bolaget. Börsvärdet blir i runda slängar 20 miljarder kronor och substansvärdet cirkus 25 miljarder kronor. Således blir rabatten ca 20 procent. Men de helägda rörelserna, t ex Hultafors och Swegon, har endast höftade värdeingar så detta är en uppskattning. Den egentliga substansrabatten är troligen högre p g a försiktig värdering av helägda rörelser.
Säki delades ut från Latour under 1997 eftersom Assa Abloy och Securitas blivit allt för stora i Latours portfölj. I sommar kommer sammanslagning att gå av stapeln; aktieägarna i Säki, som jag själv, får automatiskt 0,57 stycken nyemitterade Latour-aktier för varje aktie i Säki. Latour steg mer än Säki när nyheten kom. Men Säki hade gått bra den sista tiden kanske p g a de rykten som fanns kring denna affären.
Det nya bolaget kommer att ha mycket låg skuldsättningsgrad, lägre än de nya målen, och därför en hel del utrymme för förvärv om det så skulle önska.
Högt upp på listan är vad jag tror att köpa delar av Cardo som inte passar in i Assa Abloy:
Jag ser fram emot att bli aktieägare i det nya Latour. Ett av de finare investmentbolagen på Stockholmsbörsen.
Säki delades ut från Latour under 1997 eftersom Assa Abloy och Securitas blivit allt för stora i Latours portfölj. I sommar kommer sammanslagning att gå av stapeln; aktieägarna i Säki, som jag själv, får automatiskt 0,57 stycken nyemitterade Latour-aktier för varje aktie i Säki. Latour steg mer än Säki när nyheten kom. Men Säki hade gått bra den sista tiden kanske p g a de rykten som fanns kring denna affären.
Det nya bolaget kommer att ha mycket låg skuldsättningsgrad, lägre än de nya målen, och därför en hel del utrymme för förvärv om det så skulle önska.
Högt upp på listan är vad jag tror att köpa delar av Cardo som inte passar in i Assa Abloy:
- Wastewater solutions som sysslar med pumpar och system för avlopp och vattenrening. Detta skulle mycket väl kunna bli en helägd del av det nya Latour.
- Lorentzen & Wettre som gör mätutrustning för pappers- och massaindustrin. Vet inte om detta bolag är lika intressant, men visst det är möjligt.
Jag ser fram emot att bli aktieägare i det nya Latour. Ett av de finare investmentbolagen på Stockholmsbörsen.
måndag 28 februari 2011
Buffett brillierar igen i Berkshire Hathaway brev
At Berkshire’s “World Headquarters” our annual rent is $270,212,” skriver Buffett. “Moreover, the home-office investment in furniture, art, Coke dispenser, lunch room, high-tech equipment – you name it – totals $301,363.” Ganska låga kostnader för ett huvudkontor i ett bolag som har helägda bolag med långt över 200 000 anställda.
Det bokfärda värdet på detta enorma bolag ökade med 13% under 2010.
Berkshire Hathaway 2010 letter to shareholder
För er som inte har läst de andra breven rekommenderas dessa varmt. De är roliga, smarta och givande för oss amatörinvesterare. Alla finns tillgängliga på bolagets hemsida.
Med nästan 40 miljarder USD i cash känns BKR som ett tryggt bolag. Det ger också möjligheter att heläga verksamheter som återförsäkringsbolag - som bl a genomför underwritings för supercats - där potentiellt jättestora förluster kan ske enksilda år. Ajit Jain får varje år stort beröm för sin insats inom denna del av bolaget. Och han är en av kandidaterna att ta över i en inflytlesrik position efter Munger/Buffet.
Men det ger också möjligheter att äga kapitalintensiva bolag som kraft/energibolag (utlities) och järnvägsbolag. MidAmerican Energy ägs till 95% av BKR och David Sokol har gjort ett jättebra jobb där. Så bra att Buffet skriver väl om honom i nästan vartenda brev till aktieägarna. Nu har denne kille också styrt upp Netjets. Han är aktiemarknadens huvudspår att bli huvudsaklig investeringschef efter Warren.
Buffett verkar väldigt nöjd med den nya stora investeringen i BSNF, järnvägstransportbolaget. USA har undermålig järnvägsinfrastruktur och service för persontrafik, men antagligen det mest effektiva järnvägsgodstransportsystemet i världen. BSNF är enligt Buffett effektivare och bränsesnålare per tonn än lastbilsåkerierna. Bra för miljön, dessutom har produktiviteten ökat markant för godstransporter på järnväg de senaste årtiondena. Det ser också ut som det blir bra för oss aktieägare också.
Buffett och Munger talar ofta om att det vill köpa in sig i bolag som har stora vallgravar runt slottet (min översöttning). MidAmerican Energy och BSNF är statsreglerade och kapitalintensiva bolag. Det finns viss politisk risk för att stasmakterna ändrar spelreglerna. Men dessa båda bolag är typiska naturliga monopol som de är definierade inom nationalekonomin. Och således med enorma vallgravar runt slottet. Ett naturligt monopol har enorma skalfördelar. Så stora att inget bolag fullt ut kan utnyttja dessa i teorin. Detta eftersom de fasta kostnaderna att starta upp denna verksamhet är enorm. De är kapitalintensiva. Men de kräver också enormt kapital att underhålla. I ett nationalekonomiskt modelldiagram för ett naturligt monopol är genomsnittskostnaden och marginalkostnaden kontinuerligt sjunkande för denna verksamhet. Ju mer enheter som produceras, ju mindre enhetskostnader och marginalkostnader. Men på grund av att typiska naturliga monopol som vattenbolag, energibolag producerar sådant som vi människor behöver, brukar statsmakterna reglera dessa så många människor kan köpa tjänsten/produkten till ett relativt lågt pris. Monopolen vill om de är vinstmaximerande sälja ett mindre antal enheter till ett högre pris. Även om reglerade är dessa bolag stabila och ger ofta obligationsliknande utdelningar.
Buffett avlsutar med att han och Munger är sugna på mer investeringar¨, BSNF var inte dersa sista stora investering.
“We’re prepared,” skriver han. “Our elephant gun has been reloaded, and my trigger finger is itchy.”
Det bokfärda värdet på detta enorma bolag ökade med 13% under 2010.
Berkshire Hathaway 2010 letter to shareholder
För er som inte har läst de andra breven rekommenderas dessa varmt. De är roliga, smarta och givande för oss amatörinvesterare. Alla finns tillgängliga på bolagets hemsida.
Med nästan 40 miljarder USD i cash känns BKR som ett tryggt bolag. Det ger också möjligheter att heläga verksamheter som återförsäkringsbolag - som bl a genomför underwritings för supercats - där potentiellt jättestora förluster kan ske enksilda år. Ajit Jain får varje år stort beröm för sin insats inom denna del av bolaget. Och han är en av kandidaterna att ta över i en inflytlesrik position efter Munger/Buffet.
Men det ger också möjligheter att äga kapitalintensiva bolag som kraft/energibolag (utlities) och järnvägsbolag. MidAmerican Energy ägs till 95% av BKR och David Sokol har gjort ett jättebra jobb där. Så bra att Buffet skriver väl om honom i nästan vartenda brev till aktieägarna. Nu har denne kille också styrt upp Netjets. Han är aktiemarknadens huvudspår att bli huvudsaklig investeringschef efter Warren.
Buffett verkar väldigt nöjd med den nya stora investeringen i BSNF, järnvägstransportbolaget. USA har undermålig järnvägsinfrastruktur och service för persontrafik, men antagligen det mest effektiva järnvägsgodstransportsystemet i världen. BSNF är enligt Buffett effektivare och bränsesnålare per tonn än lastbilsåkerierna. Bra för miljön, dessutom har produktiviteten ökat markant för godstransporter på järnväg de senaste årtiondena. Det ser också ut som det blir bra för oss aktieägare också.
Buffett och Munger talar ofta om att det vill köpa in sig i bolag som har stora vallgravar runt slottet (min översöttning). MidAmerican Energy och BSNF är statsreglerade och kapitalintensiva bolag. Det finns viss politisk risk för att stasmakterna ändrar spelreglerna. Men dessa båda bolag är typiska naturliga monopol som de är definierade inom nationalekonomin. Och således med enorma vallgravar runt slottet. Ett naturligt monopol har enorma skalfördelar. Så stora att inget bolag fullt ut kan utnyttja dessa i teorin. Detta eftersom de fasta kostnaderna att starta upp denna verksamhet är enorm. De är kapitalintensiva. Men de kräver också enormt kapital att underhålla. I ett nationalekonomiskt modelldiagram för ett naturligt monopol är genomsnittskostnaden och marginalkostnaden kontinuerligt sjunkande för denna verksamhet. Ju mer enheter som produceras, ju mindre enhetskostnader och marginalkostnader. Men på grund av att typiska naturliga monopol som vattenbolag, energibolag producerar sådant som vi människor behöver, brukar statsmakterna reglera dessa så många människor kan köpa tjänsten/produkten till ett relativt lågt pris. Monopolen vill om de är vinstmaximerande sälja ett mindre antal enheter till ett högre pris. Även om reglerade är dessa bolag stabila och ger ofta obligationsliknande utdelningar.
Buffett avlsutar med att han och Munger är sugna på mer investeringar¨, BSNF var inte dersa sista stora investering.
“We’re prepared,” skriver han. “Our elephant gun has been reloaded, and my trigger finger is itchy.”
lördag 12 februari 2011
Eniro - balansräkning ur balans
I senaste verionen av det allt bättre Börsrådet på di.se rekommenderar den duktiga hedgefondförvaltaren Max Mitteregger köp på Eniro. När jag såg inslaget hade jag av en slump ögnat igenom bokslutsrapporten för detta bolag. Och jag hade nästan baxnat när jag såg deras balansräkning. Jag har aldrig ägt Eniro, aldrig analyserat bolaget och kommer antagligen aldrig att köpa aktien...(Antar dock att osvurit är bäst)
Det är möjligt att den här aktien kommer att gå jättebra den kommande tiden; ny VD, Jarnheimer som ny ordförande etc. Men jag skall här lyfta fram balansräkningen. Först lite övrig fakta:
Det finns likvida medel på 450 MSEK, andra ränte och ickeräntebärande tillgångar på ca 420 MSEK. Vidare finns kundfodringar på ca 840MSEK.
Om man kontrasterar detta mot skulderna blir det dyster läsning. Långa skulder på ca 4500 MSEK, varav 3915 MSEK är upplåning. Vidare finns korta skulder på 2600MSEK.
Det sanslösa är att detta är efter en emission där skulder har betalas tillbala med 2400 MSEK.
Slutsats: Eniro är inget för en riskminimerare. Bolaget har en balansräkning ur balans. Aktien är mer för riskvilliga spekulanter. Dessutom har de en del av en affär som antagligen håller på att dö, papperskatalogerna (utom i Polen på kort sikt), och en annan på nätet som möter och kommer att möta stenhård konkurrens. Men Mr Market kan naturligtvis göra aktien till en vinnare trots detta.
Det är möjligt att den här aktien kommer att gå jättebra den kommande tiden; ny VD, Jarnheimer som ny ordförande etc. Men jag skall här lyfta fram balansräkningen. Först lite övrig fakta:
- Bolaget har precis genomfört en företrädesemission på 2.4 Miljarder SEK.
- Nettolåneskuld ca 4 miljarder.
- Bolaget har intäkter för 2010 på drygt 5 miljarder.
Det finns likvida medel på 450 MSEK, andra ränte och ickeräntebärande tillgångar på ca 420 MSEK. Vidare finns kundfodringar på ca 840MSEK.
Om man kontrasterar detta mot skulderna blir det dyster läsning. Långa skulder på ca 4500 MSEK, varav 3915 MSEK är upplåning. Vidare finns korta skulder på 2600MSEK.
Det sanslösa är att detta är efter en emission där skulder har betalas tillbala med 2400 MSEK.
Slutsats: Eniro är inget för en riskminimerare. Bolaget har en balansräkning ur balans. Aktien är mer för riskvilliga spekulanter. Dessutom har de en del av en affär som antagligen håller på att dö, papperskatalogerna (utom i Polen på kort sikt), och en annan på nätet som möter och kommer att möta stenhård konkurrens. Men Mr Market kan naturligtvis göra aktien till en vinnare trots detta.
tisdag 18 januari 2011
Värden på andra håll än Stockholmsbörsen?
Så här i början av 2011 tycker jag att Stockholmsbörsen ser generellt dyr ut. Jag har tidigare berättat att jag hittade mycket värde där under krisen. I min långa portfölj med ett 15-tal aktier gjorde jag ingen enda förändring 2010 - och den avkastade faktiskt ändå dryga 32% utan att beakta utdelningen under detta år. Totalavkastning på ca 36% ungefär. Bra avkastning för att använda sitt sittfläsk, och även om huvuddelen av bolagen finns på Stockholmsbörsen finns några på mindre högavkastande börser. Faktum är att jag har faktiskt inte ändrat något i den långa portföljen sedan Mars/April 2009.
Under 2010 gjorde jag dock en del mindre investeringar i mina kortare portföljer. Kortare portföljer och kortare portföljer, en del aktier i dessa är från 2006 t ex Fenix Outdoor. Dessa skulle antgligen ligga i min långa portfölj, dit hör säkert egentligen tex Kabe som köptes i början av 09.
Som jag skrivit tidigare på denna blogg undersökta jag de för mig ganska obekanta mindre bolagen listade i Sverige under delar av förra året. Och jag fann några få intressanta bolag, men jag måste också vara uppriktig att det mesta var ointressant som investeringar för en riskminimerare. Jag plitade under hösten ner ett försök till riskminimerande portfölj med mindre bolag. Ettårsuppföljning kommer i höst. Överviktat var investmentbolag med små börsvärden som investear i små och medelstora bolag.
Den senaste tiden har jag varit passiv på denna blogg. Och inte heller läst speciellt mycket om bolag och börsinvesteringar. Istället har jag åkt skidor, läst romaner umgåtts med vänner och familj. Undantag var att jag plitade ner tre aktier till Top of the Pops.
Den sista dryga veckan har jag dock bekantat mig men finansvärlden igen. Och jag har kommit till insikt att värden antagligen går att finna lättare på andra marknader än den svenska. Man kan dock naturligtvis alltid finna felprissatta enskilda aktier. Men P/e är ca 15.5 för de större bolagen i Stockholm enligt Finacial TImes helgbilaga.
Många utvecklingsländer verkar högt värderade (enligt samma källa). Kolla in följande P/e tal: Indonesien ca 20, Chile 23, Sydafrika 19, Indien 23.
Likaså är några råvaruproducerande utvecklade länder högt värderade; Kanada 19.6, Nya Zeeland 25.
Danmark P/e 30. Där betalar du mycket för vinsterna just nu. Varför? Novo Nordisk, Danske Bank, William Demant är väl några av anledningarna antar jag.
Billiga intressanta länder för tillfället - men med speciella risker i varje fall; Ryssland 10, Spanien 9.8, Portugal 5.7, Italien 13.
S&P 500 är på 16.2.
På runt 15 ggr vinsten hittar du Kina, Hong Kong, Singapore, Sydkorea vilket inte verkar helt orimligt.
Jag håller nu på att leta i EURO-området. Och letar intressanta bolag. Det är väl det minst heta området just nu att investera i? Eller kanske t om bolag som har stora delar av sin försäljning i detta område (men antagligen inte huvudelen). Euron är inte stark för tillfället så tyska och franska bolag har kommit ner i pris för en investerare med kronor på kontot. Men om man gör investeringar i denna riktning går man mot momentum. Man kan inte ha 6 månader till 1 år som tidshorisont. Här måste man nog minst tänka sig 3 till 5år. Förutom konjunkturoro, skuldkris kan Euron sjunka ytterligare mot SEK, Dollar, NOK etc. Man måste nog vara beredd på att tappa 20 - 30% om det vill sig illa även om bolgen är av den stabilare typen. Bara för att man kommer att cykla i motvind ett tag. Bolagen man väljer kan säkert prestera bra men makro, valutor och trender går emot denna del av världen.
Portugal och Grekland känns för riskartat. Irland kanske också. I Spainen och Italien kan man säkert hitta intressanta bolag till rimlig risk och rimligt pris, men det känns lite osäkert. Jag tycker ändå Frankrike och Tyskland är de mest intressanta marknaderna. Eurom kommer antagligen att vara låg under en lång tid framöver. Det kommer att gynna exportbolag från dessa länder. Tyskland har som Sverige bolag som har delar av sin marknad i de snabbare växande delarna av världen.
Under 2010 gjorde jag dock en del mindre investeringar i mina kortare portföljer. Kortare portföljer och kortare portföljer, en del aktier i dessa är från 2006 t ex Fenix Outdoor. Dessa skulle antgligen ligga i min långa portfölj, dit hör säkert egentligen tex Kabe som köptes i början av 09.
Som jag skrivit tidigare på denna blogg undersökta jag de för mig ganska obekanta mindre bolagen listade i Sverige under delar av förra året. Och jag fann några få intressanta bolag, men jag måste också vara uppriktig att det mesta var ointressant som investeringar för en riskminimerare. Jag plitade under hösten ner ett försök till riskminimerande portfölj med mindre bolag. Ettårsuppföljning kommer i höst. Överviktat var investmentbolag med små börsvärden som investear i små och medelstora bolag.
Den senaste tiden har jag varit passiv på denna blogg. Och inte heller läst speciellt mycket om bolag och börsinvesteringar. Istället har jag åkt skidor, läst romaner umgåtts med vänner och familj. Undantag var att jag plitade ner tre aktier till Top of the Pops.
Den sista dryga veckan har jag dock bekantat mig men finansvärlden igen. Och jag har kommit till insikt att värden antagligen går att finna lättare på andra marknader än den svenska. Man kan dock naturligtvis alltid finna felprissatta enskilda aktier. Men P/e är ca 15.5 för de större bolagen i Stockholm enligt Finacial TImes helgbilaga.
Många utvecklingsländer verkar högt värderade (enligt samma källa). Kolla in följande P/e tal: Indonesien ca 20, Chile 23, Sydafrika 19, Indien 23.
Likaså är några råvaruproducerande utvecklade länder högt värderade; Kanada 19.6, Nya Zeeland 25.
Danmark P/e 30. Där betalar du mycket för vinsterna just nu. Varför? Novo Nordisk, Danske Bank, William Demant är väl några av anledningarna antar jag.
Billiga intressanta länder för tillfället - men med speciella risker i varje fall; Ryssland 10, Spanien 9.8, Portugal 5.7, Italien 13.
S&P 500 är på 16.2.
På runt 15 ggr vinsten hittar du Kina, Hong Kong, Singapore, Sydkorea vilket inte verkar helt orimligt.
Jag håller nu på att leta i EURO-området. Och letar intressanta bolag. Det är väl det minst heta området just nu att investera i? Eller kanske t om bolag som har stora delar av sin försäljning i detta område (men antagligen inte huvudelen). Euron är inte stark för tillfället så tyska och franska bolag har kommit ner i pris för en investerare med kronor på kontot. Men om man gör investeringar i denna riktning går man mot momentum. Man kan inte ha 6 månader till 1 år som tidshorisont. Här måste man nog minst tänka sig 3 till 5år. Förutom konjunkturoro, skuldkris kan Euron sjunka ytterligare mot SEK, Dollar, NOK etc. Man måste nog vara beredd på att tappa 20 - 30% om det vill sig illa även om bolgen är av den stabilare typen. Bara för att man kommer att cykla i motvind ett tag. Bolagen man väljer kan säkert prestera bra men makro, valutor och trender går emot denna del av världen.
Portugal och Grekland känns för riskartat. Irland kanske också. I Spainen och Italien kan man säkert hitta intressanta bolag till rimlig risk och rimligt pris, men det känns lite osäkert. Jag tycker ändå Frankrike och Tyskland är de mest intressanta marknaderna. Eurom kommer antagligen att vara låg under en lång tid framöver. Det kommer att gynna exportbolag från dessa länder. Tyskland har som Sverige bolag som har delar av sin marknad i de snabbare växande delarna av världen.
tisdag 7 december 2010
Riskminimerarens värdeportfölj 3-årsutvärdering
Denna portfölj presenterade jag den 6e december 2007 pa Aktiespararnas hemsida. Sedan presenterade jag samma portfölj på det nya PoP (där jag tidigare var aktiv). Portföljen skapades vid en tid då vi bara var i början av ett hejdlöst fall på världens aktiemarknader.
Slutgiltig utvärdering blir Dec 6 2012 - 5 års tidshorisont.
De värdeaktier jag identifierade vid den tidpunkten kan ses nedan. Flera av dessa aktier föll kraftigt under 2008, dock mindre än många andra aktier large Cap-listan. Så här i efterhand hade man således kunnat få dessa aktier till ett mycket billigare pris hösten 2008 och under början av 2009. Men börjar man en portfölj i slutet av en högkonjunktur så gör man. Det jag tycker är intressant är hur snabbt kurserna dök, och hur raskt de har hämtat sig. Mr Market är som bekant nyckfull. TeliaSonera för 60 kr var var mitt femte val av värdeaktie och jag tvekade länge på den. Priset var egentligen lite för högt. Den placeringen verkar att bli ok ändå över en 5års period; det finns dolda tillgångar i bolaget, juridiska implikationer i öst som kan falla ut till bolagets fördel; den höga utdelningen hjälper totalavkastningen och den låga risken gör aktien närmast obligationslik.
I detta inägg kommer jag att ibland jämföra utvecklingen med index. Detta är kanske egentligen lite missvisande. Och kanske inte ens intressant? Jag skulle vilja påstå att risken för de fem bolag jag har valt ut är mycket mindre än för Large Cap listan i genomsnitt. Dessa bolag är stabila och riskminimerande till sin natur. Jag förstår vad SHB, Securitas, SCA och TeliaSonera gör och de har tydliga affärsmodeller. Investor har jag fäljt sedan 2003 då jag köpte mina första aktier i bolaget. De har dock via EQT och Growth capital små andelar i en uppsjö bolag, jag kan inte påstå att jag begriper mig på alla dessa gör. Dock har jag ganska bra på koll på de stora börsnoterade innehaven. Man skulle kunna säga att med utdelning ger dessa bolag fin riskjusterad avkastning över tid.
Startkurser: Idag: Resultat kursutveckling (utan att beakta utdelningar)
Svenska Handelsbanken A 203 Kr idag 213.90 Kr + 5.4%
Securitas B 88,50 Kr idag 76.60 kr - 13.5 % + Loomis (+ 8.5% medräknat utdelningen av Loomis)
Investor B 150,50 Kr idag 141.70 kr - 5.9%
SCA B 116 Kr idag 104.50 kr - 10 %
TeliaSonera 60,25 Kr idag 54.20 Kr - 10 %
Portfölj - 6.8 % + Loomis
Om vi räknar med värdet på Loomis: Loomis handlas i dagarna till 97.25 kr aktien. Vi fick 1 Loomis per 5 Securitas. För varje Securitas aktie skulle vi kunna lägga på en femtedel av Loomis värde. Detta är 19.45 kr. Då blir Securitas kurs 76.60 + 19.45 vilket ger 96.05 . Då har Securitas aktiekurs gått upp ca 8.5 % sedan mitt inköp. Detta innebär att min portfölj totalt är ner - 2.4 % utan att beakta utdelningar.
Totalt är således Riskminimerarens portfölj ner - 2.4 % i kursutveckling givit ovanstånde resonemang för värdet på utdelade Loomis aktier.
Låt oss titta på index. OMX Stockholm 30 är kanske det mest lämpliga jämförelseindexet. Detta var i intervallet 1120 - 1130, i början av December 2007 och är idag ca 1140 . OMX Stockholm 30 har således sett under denna treårsperiod (räknat på OMX 1125) gått upp + 1.3%.
Min portfölj har således tappat 3.7% mot index, utan att beakta utdelningar. Vilket för mina typer av bolag naturligtvis är missvisande. Låt oss titta på utdelningarna:
Utdelning per aktie (inkl extra utdelning) under 2008, 2009 fäljt av 2010:
SHB A 13.50kr + 7kr + 8.00 kr = 28.50 kr/aktie
Securitas 3.10kr/aktie + 2.90 kr plus 3.00 kr + aktier i utdelade Loomis (1 aktie per 5 Securitas)
9.00 kr/aktie över tre år (2,25 + 2.65 kr i utdelning per Loomis aktie)
Investor B 4.75kr/aktie + 4.00 kr plus 4.00 kr = 12.75 kr /aktie
SCA B 4.40kr/aktie + 3.50kr plus 3.70 kr= 11.60 kr/aktie
TeliaSonera 4.00kr/aktie + 1.80 plus 2.25 kr = 8.05 kr /aktie
Dessa utdelningar är med största sannoliket över snittet för utdelningar från Stockholmsbörsens bolag under denna tid. Jag vet dock inte i vilken utsträckning utdelningarna har varit generösare än index, t ex för Large Cap Stockholm, men de är alla stabila utdelningsaktier. Utdelningarna räknas här som kontantutbetalningar utan återinvesteringar. De generar såldes ingen ränta (eller ränta på ränta effekt). Vi antar att utdelningarna används för att förgylla vardagen.
Utdelning i procent på inköpspriset av aktien efter tre år(tre utdelningar erhållna):
SHB A ca 14 % total utdelning i relation till inköpskurs
Securitas B ca 10% + Loomis (vilken har gett 4.90 per aktie extra i utdelningar)
Investor ca 8.5 %
SCA ca 10 %
TeliaSonera ca 13.5%
Genomsnittlig utdelning över 3 år per aktie (räknat på inköpskurs) är alltså 11.2 % (ej inkluderat värdet på Loomis). Givet räntenivån vi har haft de senaste åren får det sägas vara mycket bra. Strax över 3.7 % avkastning vad gäller utdelningar per år (utan att räkna Loomis). Mycket bättre än den så kallade riskfria räntan (som för vissa länder knappast är riskfri.
Min portfölj har således hittills inte riktigt följt index, men med den skillnaden att jag har fått Loomis på köpet och rikliga utdelningar.
Portföljen är alltså ned - 2.4 %, och samtidigt har 11.2 % utdelningar, utan Loomis utdelning, erhållits på dessa aktier som inköptes dec 6 2007. Detta innebär en positiv totalavkastning under denna treårsperiod. Vi hamnar kring på 11.5% total utdelning per aktie inräknar utdelningen från Looms också.
Totalavkastning på mitt sätt där utdelning inte är återinvesterat blir således ca 9.1% postiv avkastning. De ger drygt 3% avkastning per år, vilket ät lågt men inte så dåligt givet ränteläget och den enorma krisen vi har varit igenom.SIX Return Index har haft en totalavkastnig på 11.5% under samma period, vilket ger 3.8% avkastning per år. Det skall också sägas att totalavkastning i detta fall inkluderar återinvestering av utdelningar i portföljaktierna. Det har jag inte gjort i detta exempel. Jag vill att utdelningarna skall synas för sig själv. Väldigt få aktiesparare återinvesterar sin utdelning i de aktier de redan har i sin portfölj. Själv använder jag utdelningar för att finansiera mina sommar-semestrar i Sverige. Någon gång har jag ökat i en fond.
Lite om portföljen införde sista två åren av mätperioden
Det finns fortfarande potential i portföljen:
Slutgiltig utvärdering blir Dec 6 2012 - 5 års tidshorisont.
De värdeaktier jag identifierade vid den tidpunkten kan ses nedan. Flera av dessa aktier föll kraftigt under 2008, dock mindre än många andra aktier large Cap-listan. Så här i efterhand hade man således kunnat få dessa aktier till ett mycket billigare pris hösten 2008 och under början av 2009. Men börjar man en portfölj i slutet av en högkonjunktur så gör man. Det jag tycker är intressant är hur snabbt kurserna dök, och hur raskt de har hämtat sig. Mr Market är som bekant nyckfull. TeliaSonera för 60 kr var var mitt femte val av värdeaktie och jag tvekade länge på den. Priset var egentligen lite för högt. Den placeringen verkar att bli ok ändå över en 5års period; det finns dolda tillgångar i bolaget, juridiska implikationer i öst som kan falla ut till bolagets fördel; den höga utdelningen hjälper totalavkastningen och den låga risken gör aktien närmast obligationslik.
I detta inägg kommer jag att ibland jämföra utvecklingen med index. Detta är kanske egentligen lite missvisande. Och kanske inte ens intressant? Jag skulle vilja påstå att risken för de fem bolag jag har valt ut är mycket mindre än för Large Cap listan i genomsnitt. Dessa bolag är stabila och riskminimerande till sin natur. Jag förstår vad SHB, Securitas, SCA och TeliaSonera gör och de har tydliga affärsmodeller. Investor har jag fäljt sedan 2003 då jag köpte mina första aktier i bolaget. De har dock via EQT och Growth capital små andelar i en uppsjö bolag, jag kan inte påstå att jag begriper mig på alla dessa gör. Dock har jag ganska bra på koll på de stora börsnoterade innehaven. Man skulle kunna säga att med utdelning ger dessa bolag fin riskjusterad avkastning över tid.
Startkurser: Idag: Resultat kursutveckling (utan att beakta utdelningar)
Svenska Handelsbanken A 203 Kr idag 213.90 Kr + 5.4%
Securitas B 88,50 Kr idag 76.60 kr - 13.5 % + Loomis (+ 8.5% medräknat utdelningen av Loomis)
Investor B 150,50 Kr idag 141.70 kr - 5.9%
SCA B 116 Kr idag 104.50 kr - 10 %
TeliaSonera 60,25 Kr idag 54.20 Kr - 10 %
Portfölj - 6.8 % + Loomis
Om vi räknar med värdet på Loomis: Loomis handlas i dagarna till 97.25 kr aktien. Vi fick 1 Loomis per 5 Securitas. För varje Securitas aktie skulle vi kunna lägga på en femtedel av Loomis värde. Detta är 19.45 kr. Då blir Securitas kurs 76.60 + 19.45 vilket ger 96.05 . Då har Securitas aktiekurs gått upp ca 8.5 % sedan mitt inköp. Detta innebär att min portfölj totalt är ner - 2.4 % utan att beakta utdelningar.
Totalt är således Riskminimerarens portfölj ner - 2.4 % i kursutveckling givit ovanstånde resonemang för värdet på utdelade Loomis aktier.
Låt oss titta på index. OMX Stockholm 30 är kanske det mest lämpliga jämförelseindexet. Detta var i intervallet 1120 - 1130, i början av December 2007 och är idag ca 1140 . OMX Stockholm 30 har således sett under denna treårsperiod (räknat på OMX 1125) gått upp + 1.3%.
Min portfölj har således tappat 3.7% mot index, utan att beakta utdelningar. Vilket för mina typer av bolag naturligtvis är missvisande. Låt oss titta på utdelningarna:
Utdelning per aktie (inkl extra utdelning) under 2008, 2009 fäljt av 2010:
SHB A 13.50kr + 7kr + 8.00 kr = 28.50 kr/aktie
Securitas 3.10kr/aktie + 2.90 kr plus 3.00 kr + aktier i utdelade Loomis (1 aktie per 5 Securitas)
9.00 kr/aktie över tre år (2,25 + 2.65 kr i utdelning per Loomis aktie)
Investor B 4.75kr/aktie + 4.00 kr plus 4.00 kr = 12.75 kr /aktie
SCA B 4.40kr/aktie + 3.50kr plus 3.70 kr= 11.60 kr/aktie
TeliaSonera 4.00kr/aktie + 1.80 plus 2.25 kr = 8.05 kr /aktie
Dessa utdelningar är med största sannoliket över snittet för utdelningar från Stockholmsbörsens bolag under denna tid. Jag vet dock inte i vilken utsträckning utdelningarna har varit generösare än index, t ex för Large Cap Stockholm, men de är alla stabila utdelningsaktier. Utdelningarna räknas här som kontantutbetalningar utan återinvesteringar. De generar såldes ingen ränta (eller ränta på ränta effekt). Vi antar att utdelningarna används för att förgylla vardagen.
Utdelning i procent på inköpspriset av aktien efter tre år(tre utdelningar erhållna):
SHB A ca 14 % total utdelning i relation till inköpskurs
Securitas B ca 10% + Loomis (vilken har gett 4.90 per aktie extra i utdelningar)
Investor ca 8.5 %
SCA ca 10 %
TeliaSonera ca 13.5%
Genomsnittlig utdelning över 3 år per aktie (räknat på inköpskurs) är alltså 11.2 % (ej inkluderat värdet på Loomis). Givet räntenivån vi har haft de senaste åren får det sägas vara mycket bra. Strax över 3.7 % avkastning vad gäller utdelningar per år (utan att räkna Loomis). Mycket bättre än den så kallade riskfria räntan (som för vissa länder knappast är riskfri.
Min portfölj har således hittills inte riktigt följt index, men med den skillnaden att jag har fått Loomis på köpet och rikliga utdelningar.
Portföljen är alltså ned - 2.4 %, och samtidigt har 11.2 % utdelningar, utan Loomis utdelning, erhållits på dessa aktier som inköptes dec 6 2007. Detta innebär en positiv totalavkastning under denna treårsperiod. Vi hamnar kring på 11.5% total utdelning per aktie inräknar utdelningen från Looms också.
Totalavkastning på mitt sätt där utdelning inte är återinvesterat blir således ca 9.1% postiv avkastning. De ger drygt 3% avkastning per år, vilket ät lågt men inte så dåligt givet ränteläget och den enorma krisen vi har varit igenom.SIX Return Index har haft en totalavkastnig på 11.5% under samma period, vilket ger 3.8% avkastning per år. Det skall också sägas att totalavkastning i detta fall inkluderar återinvestering av utdelningar i portföljaktierna. Det har jag inte gjort i detta exempel. Jag vill att utdelningarna skall synas för sig själv. Väldigt få aktiesparare återinvesterar sin utdelning i de aktier de redan har i sin portfölj. Själv använder jag utdelningar för att finansiera mina sommar-semestrar i Sverige. Någon gång har jag ökat i en fond.
Lite om portföljen införde sista två åren av mätperioden
Det finns fortfarande potential i portföljen:
- Jag tycker att SHB är ganska rimligt värderat, men de har samtidigt stärkt sina position på nordisk bankmarknaden under dessa tre år.Uppsidan är dock inte så stor i en nära framtid, men det finns möjligheter till fina utdelningar framöver om kapitaltäckningskraven blir rimliga från våra europeiska statsmakter.
- Investor är ganska lågt värderat, har hög substansrabatt och betydande potential i några av de större innehaven i deras portfölj. Investor är kanske en av de få köpvärda Large cap aktierna på Stockholmsbörsen för tillfället. SEB, Electrolux och Astra tror jag på de närmaste åren. Men det är framförallt de onoterade delarna som antagligen är undervärderade.
- Securitas kan stå inför något av en omvärdering de kommande åren. De håller på att färbättra sin lönsamhet i USA, och gör kontinuerligt mindre köp av bolag på tillväxtmarknaden. Riktigt fin marknadsposition på en ganska fragmenterad världsmarknad.
- Loomis är en defensiv aktie som jag tror har en ganska rimlig värdering för tillfället, men med fina kassaflöden och vissa tillväxtmöjligheter är den intressant.Loomis är ett fint litet stabilt bolag som är en möjlig uppköpskandidat de kommande två åren.
- I SCA skulle en strukturaffär i förpackningar vara mumma för aktien, något jag inte slutat hoppas på. De andra delarna är då högintressanta. Att sitta på drygt 2 miljoner hektar skog känns tryggt. Och hygienprodukterna går bra över tid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)