lördag 27 augusti 2016

Succeårens Ratos 2000 - 2011, jämfört med idag






Värderingen av Ratos spretar minst sagt efter Q2an 2016. Eller vad sägs om 30 kr som riktkurs från Danske Bank, samtidigt som Pareto sätter 46 kr och SEB likaså 46 kr. Jag kände mig ganska färdig med Ratos - för tillfället - efter mitt förra inlägg (tack för visat intresse!). 

Men Danske Banks argumentation för 30 kr som riktkurs triggade min nyfikenhet (likaså hur t ex Pareto kan hamna på 46kr?) Jag har inte läst deras analyser i sin helhet men här är utdrag ur några sammanfattningar (mina förstärkningar av nyckelord etc):

PARETO  (Nyhetsbyrån Direkts sammanfattning 22/08/16)
"Vi har tidigare belyst risken för kapitaltillskott i Aibel", skriver Pareto apropå ett sådant på 317 miljoner norska kronor under det senaste kvartalet, och fortsätter med att konstatera att det nu finns "mindre utrymme för negativa överraskningar på kort sikt". Situationen för det norska oljeservicebolaget betecknas som mer utmanande än vad Pareto hade räknat med, och följaktligen skrivs värdet ned till noll kronor, från tidigare 836 miljoner svenska kronor. Värderingarna av alkoholbolaget Arcus och byggbolaget Hent skrivs däremot upp, efter stark försäljnings- och vinstutveckling i båda." 
Pareto höjer rekommendationen från behåll till köp - riktkurs 46kr. 


DANSKE BANK  (Nyhetsbyrån Direkts sammanfattning 22/08/16)"...känner sig efter rapportens kapitalinjektioner och sänkta helårsprognos stärkta i sin negativa uppfattning om aktien. Nästa stora negativa katalysator kan enligt banken, som en tid har haft klart mest negativ uppfattning om investeringsbolaget, bli en utdelningssänkning samt betydande nedskrivningar av en goodwillpost på 14 miljarder kronor. 
Danske behåller rekommendationen sälj och riktkurs 30 kr. 

I en analys tidigare i år, efter Q1an skrev Danske Bank (Nyhetsbyrån Direkts sammanfattning):
"Det första kvartalet utgjorde en fortsättning på den fleråriga trenden med svag intjäningsutveckling med lågt kassaflöde, hög skuldsättning, rejäla overheadkostnader och avyttringar av kvalitetsinnehav för att finansiera förlustinnehav, samt ohållbart höga utdelningar", heter det."Utan kursförändring argumenterar vi för att Ratos praktiskt taget är på väg att långsamt likvidera sig själv", Danske och upprepar sin säljrekommendation för aktien, ny riktkurs 30 kr."

Och i analys Oktober 2015 skrev Danske Bank (Nyhetsbyrån Direkts sammanfattning):
"Trots en 20-procentig energiexponering och 40 procents exponering mot Norge, är Ratosaktien upp 14 procent i år samtidigt som oljepriset har backat 14 procent och den norska kronan har tappat 5 procent mot den svenska, noterar bankenFör Aibel råder risk för nyemission givet hög och ökande skuldsättning - nettoskulden väntas vara tio gånger så stor som rörelseresultatet mot slutet av året, enligt Danskes prognos - och eventuellt brutna lånekovenanter, anser Danske, som sätter ett nollvärde på oljeservicebolaget och betecknar detta som "generöst" givet nyemissionsrisken. Arcusgruppens värdering sänks med 93 procent mot bakgrund av den försvagade norska kronan. Även affärsinformationsinnehavet Bisnode får sig en släng av den danska sleven: dess negativa trend väntas fortsätta, och internationella "big data"-aktörer betecknas som ett existentiellt hot för bolaget. Värderingen av Bisnode sänks med 91 procentRiktkursen på 34 kronor motsvarar Danske Banks värdering av Ratos substansvärde, och 13 procents substansrabatt mot Ratos rapporterade substansvärde. (Övriga fem banker, Oktober 2015, som enligt Bloombergs sammanställning följer Ratos ligger väsentligt högre, mellan 54 och 75 kronor, med sina riktkurser. De färskaste råden är från den 2 oktober, då både Nordea, 54 kronor och "sälj", och Kepler Cheuvreux, 75 kronor och "köp", publicerade sina Ratos-syner.)"
När jag läser ovan, fr a Danske banks njugga hållning till Ratos, blir jag nyfiken? Hur såg de kritiska teman ut som Danske Bank tar upp - under Arne Karlsson succeår vid rodret för Ratos? 

Låt oss göra en empirisk undersökning.

1: Vi börjar med den stora Goodwillposten på 14 miljarder som skrämmer Danske Bank.
(Baserat på Ratos bokslut 2000 - 2015, Q216)
Goodwillen började bli stor 2006 (innan mycket liten) och ökade ytterligare till 2011, den ökade alltså under Arne Karlsons rekordår som VD, se nedan från koncern balansräkningar:
Notera den ökande goodwillen från 2006 till 2007

Notera goodwillen på liknande nivå


Notera den ytterligare ökande goodwillen till 2011. 
Och nedan kan ni se att denna utgör mycket mer än eget kapital för 2011:


Som vi ser var den totala goodwill/immateriella tillgångar ca 22 miljarder 2011. 
Senaste rapport ser ut så här, en stor goodwill post i förhållande till eget kapital, men en avsevärd förbättring - minskning - på fem år.


 Och goodwillen nu i stort sett i nivå med eget kapital

Slutsatser 1
Ratos har faktiskt systematiskt minskat goodwill/immateriella tillgångar de sista fem åren under Susanna Campbell. Dock fortfarande stort i förhållande till eget kapital, men mindre än för fem år sedan.

2) Sedan tar vi synpunkten att Ratos säljer sina bra bolag för att finansiera de dåliga. Och att vinsterna i de underliggande bolagen (summa resultat och resultatandelar) inte är tillräckliga för utdelning och investeringar  Samt att Ratos numera är beroende av exits för sina vinster. (Baserat på Ratos bokslut 2000 - 2011)
  • Tabell 1 för varje år: Studera hur viktiga enskilda bolag är för den summerade vinsten
  • Tabell 2 för varje år: Titta också speciellt på rollen som enskilda exits (t ex Telelogic, Scandic Hotel, Kronans Droghandel, Capona, Hilding Anders, Dahl, Dynal Biotech, Lindab, Alimak, Hägglunds, Haglöfs, Camfil) har haft för den totala vinsten, för många år är detta den huvudsakliga delen av vinsten.
  • Tabell 2: 2000 - 2004 inga större resultat för portföljbolagen, 2005 - 2008 var goda år, för att sedan minska igen speciellt från 2011.

                                    Ratos vinster 2000 - 2011 
  • Tabell 1 för varje år hur de aktiva innehaven går, summan av resultatandelarna
  • Tabell 2 för varje år: Summerat resultat från innehav, exits och nedskrivningar
  • Kapitalförvaltning för tre första år, ignoreraras

Ratos 2000
Dahl och Scandic Hotels bidrar mest år 2000 (ca 2/3 av resultat).


Exit ur Telelogic viktig för koncernresultatet

Ratos 2001
Dahl står för större delen av resultat (ca 3/4).
Sju bolag negativ påverkan på resultat

Scandic Hotels exit större delen av koncernresultat. 
Notera att nedskrivningar större än resultatandelar.

Ratos 2002

Dahl och Hilding Anders ca 2/3 av vinst, 
handfull bolag negativ påverkan på resultat

Flera mindre exits, lågt koncernresultat

Ratos 2003
Dahl, Hilding Anders, Arcorus gör resultatet

Lågt koncernrelutat, Capona och Hilding Anders exits bidrar till ca hälften

Ratos 2004
LRT/Tornet och Lindab ca 1/2 av resultatet

Exit Dahl ca 2/3 av koncernresultat

Ratos 2005
LRT/Tornet nästan hälften av de fina resultatet 
Men Bisnode, Hägglunds, Inwido och Lindab går också bra

Tre mindre exits, 
Portföljbolagens sammanlagda resultat ger stor del av koncernresultat, 
inget negativt resultat i portföljbolag. 

Ratos 2006
 Bisnode, Diab, Hägglunds, Inwido och Lindab bidrar stort till resultat
Inget negativt resultat i portföljbolag. 
Exit Lindab nästan hälften av koncernresultat
Portföljbolagens sammanlagda vinster ger stor del av koncernresultat. 

Ratos 2007
 Arcus, Bisnode, Diab, GS-Hydro, Hägglunds, Inwido och Lindab bidrar stort till fint resultat

Portföljbolagens sammanlagda vinster ger stor del av koncernresultat
Exit Alimak bidrar också

Ratos 2008
 Arcus, Bisnode, GS-Hydro, Lindab, MCC bidrar till resultat

Exit Hägglunds bidrar stort till det fantastiska koncernresultatet

Ratos 2009
Anticimex, Arcus, Bisnode, Inwido, Medisize, Superfos bidrar till resultat
Tre bolag negativa bidrag, speciellt Contex
Portföljbolagens sammanlagda vinster ger koncernresultat

Ratos 2010
Anticimex, Arcus, Bisnode, DIAB, Inwido bidrar mest till resultat
Första större negativa resultatet i ett portföljbolag: Euromaint
Portföljbolagens sammanlagda vinster ger stor del av koncernresultat
Exit Haglöfs och Lindab bidrar stort till ca hälften av koncernresultat

Ratos 2011 

Inwido bidrar positivt 
DIAB, Jötul och Euromaint bidrar stort negativt
Lågt röreleresultat


                             Portföljbolagens sammanlagda vinster ger stor del av koncernresultat
                             Stor nedskrivning i Contex, Camfil bidrar dock med fin exit


Slutsater 2

  • Många av de bolag som ger störst rörelseresultat säljs efter några år även under Arnes rekordår, ofta ger dessa också störst exitvinster: de bästa bolagen har alltid sålts efter några år
  • De är endast under en handfull år som resultatandelar från portföljbolagen bidrar riktigt stort till koncernresultat
  • Enskilda bolag är väldigt viktiga för Ratos resultat, precis som idag: likt Arcus och Hent positiva idag. Men inget bolag har bidragit så mycket positivt vid en enskild exit som Hägglunds drive 2008. 
  • Men under 2000 - 2011 ser vi få stora riktigt dåliga investeringar, några under de första åren, och några under de de sista (tex Jötul). Aibel sticker i nutid som en ovanligt dålig och stor investering (hittills).
3) De långa räntebärande skulderna är för höga och likvida medel/omsättningstillgångar knappa.  Helt enkelt argumentet att skuldsättningen är för hög och ökandeLåt oss titta på 2006/07, 2011 och idag (Baserat på Ratos bokslut 2000 - 2011, Q216):

2007/2006
Eget kapital större än långa skulder, men stor ökning av långa skulder från 2006 till 2007. Omsättningstillgångar nästan lika stora som långa skulder.

2011
Eget kapital något större än långa skulder. 
Omsättningstillgångar nästan lika stora som långa skulder.

2016, Q2


Eget kapital något större än långa skulder. 
Omsättningstillgångar nästan lika stora som långa skulder.


Slutsatser 3:
Ganska liknande status för skuldsättning, eget kapital och omsättningstillgångar från 2007 till idag. Säkert ganska typisk för riskkapitalbolag.

4) Vidare skall Ratos nu ha ett svagt kassaflöde, låt oss titta till 2006/07, 2011 och idag 2016 Q2 igen (Baserat på Ratos bokslut 2000 - 2015):


Löpande verksamheten bidrar bidrar till kassaflöde  2007,  
Men stort förvärv ger negativt kassaflöde, även om fin exit.
 Utdelning hela 1.7 miljarder. 



Negativt kassaflöde 2010 med 2 miljarder, svagt positivt 2011
Stort positivt kassaflöde från löpande verksamhet båda år
Stora utdelningar på 1.5 - 1.7 miljarder
Större förvärv än avyttringar


Ganska lågt kassaflöde från löpande verksamhet 2015, liknande start i år
Positivt kassaflöde 2015 beroende på exits
Negativt hittills i år p g a förvärv och inga exits

Slutsatser 4
Svängigt kassaflöde kännetecknar Ratos. Beror på investeringar och exits, samt hur mycket portföljbolagen bidrar med (och upptagna lån och amorteringar). Stora utdelningar 2007, 2010, 2011.



5: Avslutningsvis stora overheadkostnader, låt oss titta till 2006/07, 2010/11 och 2015(Baserat på Ratos bokslut 2000 - 2015):

Förvaltningskostnader 2006 : -160 MSEK
                                     2007:  -92 MSEK

Förvaltningskostnader 2010 :  -213 MSEK
                                     2011:   -191 MSEK

Förvaltningskostnader 2015:   -252 MSEK

Slutsatser 5
Här måste vi dra slutsaten att förvaltningskostnaderna har ökat, i en ökande trend, men sedan 2011 tyvärr inte resultaten. Ratos måste minska sina overheadkostnader, deras förvaltning har blivit för dyr. 

Sammanfattning
  • Intressant att både med Pareto (riktkurs 46kr) och Danske Bank (riktkurs 30kr) har satt 0-värde på Aibel i sina analyser (Danske i höstas och Pareto nyligen).
  • Ratos har faktiskt systematiskt minskat goodwill/immateriella tillgångar de sista fem åren under Susanna Campbell. Dock fortfarande stort i förhållande till eget kapital, men mindre än för fem år sedan.
  • Många av de bolag som ger störst rörelseresultat säljs efter några år - även under Arne Karlssons rekordår. Ofta ger dessa bolag också störst exitvinster: de bästa bolagen har alltid sålts efter några år (t ex Dahl)
  • De är endast under en handfull år som resultatandelar från portföljbolagen bidrar riktigt stort till koncernresultat
  • Enskilda bolag är väldigt viktiga för Ratos resultat, precis som idag: Arcus och Hent positiva. Men inget bolag har bidragit så mycket positivt vid en exit som Hägglunds drive 2008. 
  • Men totalt under 2000 - 2011 få stora riktigt dåliga investeringar, några få under de första åren, och några under de de sista. Mer av de slaget de senaste 5 åren, Aibel sticker ut här som en stor och olyckligt tajmad investering (hittills).
  • Ganska liknande status för skuldsättning, eget kapital och omsättningstillgångar 2007 till idag. Säkert ganska typisk för riskkapitalbolag. Kan inte identifiera ökad skuldsättning.
  • Ett svängigt kassaflöde kännetecknar Ratos. Det beror såväl på investeringar och exits, som på hur mycket portföljbolagen bidrar med (och upptagna lån och amorteringar). Stora utdelningar mellan 2007 och 2011.
  • Vi måste dra slutsaten att förvaltningskostnaderna har ökat, är i en ökande trend sedan 2007, men sedan 2011 ökar tyvärr inte resultaten. Ratos måste minska sina overheadkostnader, deras förvaltning har blivit för dyr. 
Tolkar ni dessa siffror likt mig? Har de problemen som kritiska analytiker påvisar idag till stora delar alltid funnits för Ratos i den tappningen Arne Karlsson skapade kring 2000? Det är bara det att när bolagen som helhet går lite knackigare blir svagheterna synliga? 










24 kommentarer:

  1. @Riskminimeraren

    När jag sålde Ratos efter rapporten utgick jag från att det inte blir någon utdelning. Vad räknar du med för utdelning?

    Med vänlig hälsning

    Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lars, om inte Arcus blir börsnoterat innan jul eller att Bisnode/delar av Bisnode säljs innan dess tror jag på 2.00 kr (sänkning från 3.25kr 2015). Om 2kr blir det ca 5% direktavkastning till dagens kurs. Anledningen till 2kr är att stiftelserna nog vill ha avkastning och dessutom 150-årsfirande. Eftersom man löser in preffarna i vår skulle man nog egentligen slopa utdelningen. Om däremot pengar kommer in från försäljning/notering Bisnode eller Arcus kan man tänka sig mer än 2kr.

      Radera
    2. Lars och Riskminimeraren,
      Är utdelningen verkligen i fara? Låt säga att Ratos inte gör några större förvärv i år. Q2 kassan låg på 4,6 mdr och årsutdelningen ligger på 1,3 mdr. Borde finnas kassaflöde för lite amorteringar, kapitaltillskott och återköp också. Eller underskattar jag storleken på kapitaltillskotten för dotterbolagen?

      Blir det en försäljning/IPO av dotterbolag så är ju problemet löst.

      Tack för en bra blogg!

      Radera
    3. @Placeraren

      När det gäller utdelning, och för den delen återköp av aktier så skall dessa manövrar ställas mot andra alternativ. Tycker faktiskt det känns lövtunt att hoppas på 2kr med motiveringen att stiftelserna vill ha pengar, och att bolaget fyller 150år.

      Det kommer en ny kapten på Ratos. Han kanske vill ge bolaget ett visst andrum, och se var Aibel landar någonstans. Som jag ser det finns det för många frågetecken för att man skall ha råd med en utdelning.

      Med vänlig hälsning

      Lars

      Radera
    4. Avslutningsvis. Allt handlar ju till sist om vilken risk man vill utsätta sig för. Jag tog Ratoslikviden, och köpte Huthamäki för pengarna. Fast det är en annan historia som det heter i Djungelboken.

      Med vänlig hälsning

      Lars

      Radera
  2. Deras strategi är dödsdömd och bolaget kommer likvideras. Ratos syfte är att göda storägarna och stiftelserna och tillslut är det likvidering. Sälj fort som ögat

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, det var ord och inga visor! Bolaget har i någon form funnits i 150 år, om denna strategi, publikt riskkapitalbolag, inte fungerar kan man ju tänka sig många alternativ. Historiskt har ju man ju varit ett mer traditionellt investmentbolag, kanske Investors strategi med både noterat och onoterat lockar?

      Radera
  3. Lider med alla som ser sina pengar försvinna sakta men säkert.
    MVH Magnus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt beror på vilket tidsperspektiv man har, de som varit långa sedan t ex 15 år tillbaka har sett ungefärlig dubblad kurs av Ratos. Dessutom stora utdelningar, minst 5% per år. Ränt- på-ränta 5% under 15 år är också ungefär en dubbling. Ingen dålig totalavkastning trots att aktien kraschat de sista 5 åren (från 120 kr till 40 kr).

      Radera
  4. Mycket jobb som lagts ner på detta blogginlägg!

    Jag tror att en rejäl utrensning och förändring av synsättet på hur Ratos ska jobba krävs för att företaget ska bli framgångsrikt igen. Jag är dock inte säker på att ägarstiftelserna är intresserade av ett sådant skifte utan att både stiftelser och Ratosanställda tycker att bolaget sköts förträffligt.

    Är det på det viset tror jag kräftgången fortsätter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det tog lite tid. Men jag tror verkligen på att dyka ner i bolagens redovisning - gå till källorna. Dessutom tror jag man måste studera ett bolag tillbaka i tiden för att kunna förstå det. Det skall bli intressant att se hur nya ordföranden, VD'n, Söderbergs och stiftelserna kommer att lägga upp strategin. Mitt GAV för Ratos är ca 50 kr. En av få besvikelser i min långa portfölj. Men jag tror på bra totalavkastning de kommande 5 - 10 åren. Dock kanske ej på kort sikt (t ex om de sänker utdelningen 2016)

      Radera
  5. Ratos har en given plats i min portfölj. Sämre tider följs av bättre tider.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Johan, Ratos är det enda noterade riskkapitalbolaget så de kan vara ett intressant inslag i en portfölj. Men vi får se om de modifierar strategin något framöver och kommer att t ex att ha långa (börsnoterade) innehav som komplement. Given i min portfölj framöver också.

      Radera
  6. Svar
    1. Arajs, då är du enig med Danske Bank! Vi får se, det kanske visar sig vara ett gott råd. Min slutsats är dock behåll.

      Radera
  7. Arcusgruppen säljs snart eller sätts på börsen. Konstigt att analytiker inte fattar deras strategi efter att den funnits så pass länge. Tycker mig se att bankerna har större förtroende än marknaden nu för tiden. Men jag antar att när den gått upp 20 kr och Aibel och Bisnode är på banan igen så vill alla ha Ratos:) Bra genomgång Riskminimeraren och klokt att du behåller långsiktigt. Det kommer betala sig.

    Hälsningar Göran

    SvaraRadera
    Svar
    1. http://www.privataaffarer.se/borsguiden/revansch-for-ratos-846994

      Dom eftersträvar en jämn utdelning så jag tror ovan gäller, alltså bibehållen utdelning. Tror dom är ganska säkra på att Aibel och Bisnode kommer bli bra på sikt. För några år sen tackade dom nej till en försäljning av Bisode på 5 miljarder.

      Radera
    2. Hej Göran, kul att du gillade genomgången, nej det verkar som om exits (försäljning eller börsnotering) betraktas som engångsföreteelser av marknaden. Och inte en organsik del av Ratos värdeskapande. Ja, flera banker (ej Danske(-:) ha riktkurser en bit högre än dagens kurs. Visst, om Ratos får till några lyckade exits och t ex Aibel börjar gå bättre vid gynnsammare gas/oljemarknad kan nog aktien bli mycket mer populär. Min långsiktighet har gjort underverk hittills under det dryga decennium jag ägnat mig aktiesparande. Ja, men det blir svårt att behålla 3.25 utan exits. Idag hade dom tagit 5 miljarder för Bisnode (-:

      Radera
    3. Då kommer Danske Bank få rätt....vi ses vid 30 kr när dom måste sänka utdelningen

      Radera

  8. RATOS
    ARCUS BÖRSVÄRDE DRYGT 2 MDR KR - KEPLER CHEUVREUX (Direkt)
    2016-03-02 15:02
    .

    STOCKHOLM (Direkt) Arcusgruppen, som Ratos uppges vara på väg att i första hand börsnotera och i andra hand försöka sälja till ett annat riskkapitalbolag, är värt cirka 3 miljarder norska kronor på skuldfri basis, motsvarande ett börsvärde på 2,1 miljarder norska kronor (ungefär lika mycket i svenska kronor).

    Det bedömer Kepler Cheuvreux i en analys daterad 2 mars, dagen efter Reuters rapportering om riskkapitalbolagets förestående planer för det norska spritbolag som är ett av Ratos största portföljinnehav.

    Analyshuset, som köprekommenderar Ratos med riktkursen 60 kronor, påminner om att Ratos köpte Arcus till en ev/ebita-multipel om 10,7 år 2005, och att börsnoterade motsvarande företag nu handlas till en sådan multipel motsvarande cirka 14 gånger 2017 års väntade resultat.

    Justerat för en skuld på 0,9 miljarder norska kronor och att Ratos äger 83 procent skulle Ratos erhålla 1,8 miljarder kronor i en notering, att jämföra med 0,7 miljarder kronor i bokfört värde.

    "Vi är förvissade om att det kommer att bli en lyckad transaktion med hög IRR och en attraktiv vinst", skriver Kepler, som hoppas få se en notering av Arcus på Oslobörsen senare i år.

    Efter en eventuell Arcus-exit samt betald utdelning skulle Ratos ha en kassa på historiskt sett höga cirka 3 miljarder kronor, något Kepler Cheuvreux tror till hälften kommer att användas till att köpa tillbaka bolagets utestående preferensaktier för runt 1,5 miljarder kronor.

    Vid bokslutskommunikén den 17 februari sade Ratos vd Susanna Campbell i sin portföljgenomgång angående Arcus att Ratos hade en "försiktigt optimistisk" syn på 2016 för innehavet, efter att produktion flyttats till Norge från Danmark, och efter att omstruktureringen av en olönsam distributionsverksamhet är nästan färdig.

    Försäljningsutvecklingen under 2015 betecknades som god inom vin men svagare inom sprit, om än stabiliserad under det andra halvåret, och resultatet betecknades som underliggande starkt och motståndskraftigt mot negativa effekter av en försvagad norsk krona.


    Martin Lindgren +46 8 5191 7920
    Nyhetsbyrån Direkt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för detta! Kepler Cheuvreux har liknande tankar och slutsatser som jag har fört fram om Arcus gruppen i mina två inlägg om Ratos!

      Radera
    2. Hade missat denna info om Arcus gruppen:
      http://www.reuters.com/article/ratos-sale-idUSL8N16245C

      Radera
  9. tack för en fantastisk genomgång! Jag har Ratos som en stor del av min långsiktiga portfölj och har kommit fram till ungefär samma konklusion. Finansieringssidan på balansräkningen är inte så annorlunda mot "rekord"-åren. Samma för tillgångssidan med en stor kassa. Balansräkningen kan omöjligen vara källan till marknadens misstro.

    Precis innan finanskrisen gjordes några helt sinnessjuka affärer (bl.a Hägglund) och ribban lades alldeles för högt i förväntningarna på Ratos resultat. Egentligen verkar det, som du skriver, att resultatet är svängigt och har alltid varit det och lär alltid vara det så länge private-equity spåret följs. Hade varit intressant att ha några peers att jämföra med..

    Åter till saken. Mycket av den negativism marknaden givit Ratos började med finanskrisen och fortsatte tack vare "oturen" med Aibel. Man har gjort fina affärer med bl.a. NCG, Anticimex, Inwido och detta förväntar jag mig fortsätta. Absolut är overheadkostnaderna alldeles för stora. Har hänt mycket under de senaste tio-åren med löner, konsultkostnader etc. Fast det är en dålig ursäkt.

    Det som spökar för mig är VD-bytet. Blev inte Agervald sparkad från Byggmax? Vad kan han tillföra Ratos? Är det hans erfarenhet av småbolag och tillväxt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! Delar till stor del dina kloka slutsatser. Men två saker oroar mig angående balansräkningen: 1) Aibelskulderna givet hur bolaget går oroar (inte så stora men om inte marknaden vänder blir det tufft). 2) Att man måste lösa in preffarna för dryga miljarden i vår, det minskar kassan drastiskt.
      Nej Agervald blev inte sparkad.
      http://www.di.se/artiklar/2016/7/18/magnus-agervald-lamnar-byggmax---tar-over-ratos/
      Magnus Agervald har synnerligen relevant bakgrund: VD för Byggmax sedan 2008; dessförinnan konsult på McKinsey & Company, och Investment Manager på det nordiska riskkapitalbolaget IDI samt grundat Icomera, ett bolag verksamt inom mobilt internet"

      Radera