At Berkshire’s “World Headquarters” our annual rent is $270,212,” skriver Buffett. “Moreover, the home-office investment in furniture, art, Coke dispenser, lunch room, high-tech equipment – you name it – totals $301,363.” Ganska låga kostnader för ett huvudkontor i ett bolag som har helägda bolag med långt över 200 000 anställda.
Det bokfärda värdet på detta enorma bolag ökade med 13% under 2010.
Berkshire Hathaway 2010 letter to shareholder
För er som inte har läst de andra breven rekommenderas dessa varmt. De är roliga, smarta och givande för oss amatörinvesterare. Alla finns tillgängliga på bolagets hemsida.
Med nästan 40 miljarder USD i cash känns BKR som ett tryggt bolag. Det ger också möjligheter att heläga verksamheter som återförsäkringsbolag - som bl a genomför underwritings för supercats - där potentiellt jättestora förluster kan ske enksilda år. Ajit Jain får varje år stort beröm för sin insats inom denna del av bolaget. Och han är en av kandidaterna att ta över i en inflytlesrik position efter Munger/Buffet.
Men det ger också möjligheter att äga kapitalintensiva bolag som kraft/energibolag (utlities) och järnvägsbolag. MidAmerican Energy ägs till 95% av BKR och David Sokol har gjort ett jättebra jobb där. Så bra att Buffet skriver väl om honom i nästan vartenda brev till aktieägarna. Nu har denne kille också styrt upp Netjets. Han är aktiemarknadens huvudspår att bli huvudsaklig investeringschef efter Warren.
Buffett verkar väldigt nöjd med den nya stora investeringen i BSNF, järnvägstransportbolaget. USA har undermålig järnvägsinfrastruktur och service för persontrafik, men antagligen det mest effektiva järnvägsgodstransportsystemet i världen. BSNF är enligt Buffett effektivare och bränsesnålare per tonn än lastbilsåkerierna. Bra för miljön, dessutom har produktiviteten ökat markant för godstransporter på järnväg de senaste årtiondena. Det ser också ut som det blir bra för oss aktieägare också.
Buffett och Munger talar ofta om att det vill köpa in sig i bolag som har stora vallgravar runt slottet (min översöttning). MidAmerican Energy och BSNF är statsreglerade och kapitalintensiva bolag. Det finns viss politisk risk för att stasmakterna ändrar spelreglerna. Men dessa båda bolag är typiska naturliga monopol som de är definierade inom nationalekonomin. Och således med enorma vallgravar runt slottet. Ett naturligt monopol har enorma skalfördelar. Så stora att inget bolag fullt ut kan utnyttja dessa i teorin. Detta eftersom de fasta kostnaderna att starta upp denna verksamhet är enorm. De är kapitalintensiva. Men de kräver också enormt kapital att underhålla. I ett nationalekonomiskt modelldiagram för ett naturligt monopol är genomsnittskostnaden och marginalkostnaden kontinuerligt sjunkande för denna verksamhet. Ju mer enheter som produceras, ju mindre enhetskostnader och marginalkostnader. Men på grund av att typiska naturliga monopol som vattenbolag, energibolag producerar sådant som vi människor behöver, brukar statsmakterna reglera dessa så många människor kan köpa tjänsten/produkten till ett relativt lågt pris. Monopolen vill om de är vinstmaximerande sälja ett mindre antal enheter till ett högre pris. Även om reglerade är dessa bolag stabila och ger ofta obligationsliknande utdelningar.
Buffett avlsutar med att han och Munger är sugna på mer investeringar¨, BSNF var inte dersa sista stora investering.
“We’re prepared,” skriver han. “Our elephant gun has been reloaded, and my trigger finger is itchy.”
måndag 28 februari 2011
lördag 12 februari 2011
Eniro - balansräkning ur balans
I senaste verionen av det allt bättre Börsrådet på di.se rekommenderar den duktiga hedgefondförvaltaren Max Mitteregger köp på Eniro. När jag såg inslaget hade jag av en slump ögnat igenom bokslutsrapporten för detta bolag. Och jag hade nästan baxnat när jag såg deras balansräkning. Jag har aldrig ägt Eniro, aldrig analyserat bolaget och kommer antagligen aldrig att köpa aktien...(Antar dock att osvurit är bäst)
Det är möjligt att den här aktien kommer att gå jättebra den kommande tiden; ny VD, Jarnheimer som ny ordförande etc. Men jag skall här lyfta fram balansräkningen. Först lite övrig fakta:
Det finns likvida medel på 450 MSEK, andra ränte och ickeräntebärande tillgångar på ca 420 MSEK. Vidare finns kundfodringar på ca 840MSEK.
Om man kontrasterar detta mot skulderna blir det dyster läsning. Långa skulder på ca 4500 MSEK, varav 3915 MSEK är upplåning. Vidare finns korta skulder på 2600MSEK.
Det sanslösa är att detta är efter en emission där skulder har betalas tillbala med 2400 MSEK.
Slutsats: Eniro är inget för en riskminimerare. Bolaget har en balansräkning ur balans. Aktien är mer för riskvilliga spekulanter. Dessutom har de en del av en affär som antagligen håller på att dö, papperskatalogerna (utom i Polen på kort sikt), och en annan på nätet som möter och kommer att möta stenhård konkurrens. Men Mr Market kan naturligtvis göra aktien till en vinnare trots detta.
Det är möjligt att den här aktien kommer att gå jättebra den kommande tiden; ny VD, Jarnheimer som ny ordförande etc. Men jag skall här lyfta fram balansräkningen. Först lite övrig fakta:
- Bolaget har precis genomfört en företrädesemission på 2.4 Miljarder SEK.
- Nettolåneskuld ca 4 miljarder.
- Bolaget har intäkter för 2010 på drygt 5 miljarder.
Det finns likvida medel på 450 MSEK, andra ränte och ickeräntebärande tillgångar på ca 420 MSEK. Vidare finns kundfodringar på ca 840MSEK.
Om man kontrasterar detta mot skulderna blir det dyster läsning. Långa skulder på ca 4500 MSEK, varav 3915 MSEK är upplåning. Vidare finns korta skulder på 2600MSEK.
Det sanslösa är att detta är efter en emission där skulder har betalas tillbala med 2400 MSEK.
Slutsats: Eniro är inget för en riskminimerare. Bolaget har en balansräkning ur balans. Aktien är mer för riskvilliga spekulanter. Dessutom har de en del av en affär som antagligen håller på att dö, papperskatalogerna (utom i Polen på kort sikt), och en annan på nätet som möter och kommer att möta stenhård konkurrens. Men Mr Market kan naturligtvis göra aktien till en vinnare trots detta.
tisdag 18 januari 2011
Värden på andra håll än Stockholmsbörsen?
Så här i början av 2011 tycker jag att Stockholmsbörsen ser generellt dyr ut. Jag har tidigare berättat att jag hittade mycket värde där under krisen. I min långa portfölj med ett 15-tal aktier gjorde jag ingen enda förändring 2010 - och den avkastade faktiskt ändå dryga 32% utan att beakta utdelningen under detta år. Totalavkastning på ca 36% ungefär. Bra avkastning för att använda sitt sittfläsk, och även om huvuddelen av bolagen finns på Stockholmsbörsen finns några på mindre högavkastande börser. Faktum är att jag har faktiskt inte ändrat något i den långa portföljen sedan Mars/April 2009.
Under 2010 gjorde jag dock en del mindre investeringar i mina kortare portföljer. Kortare portföljer och kortare portföljer, en del aktier i dessa är från 2006 t ex Fenix Outdoor. Dessa skulle antgligen ligga i min långa portfölj, dit hör säkert egentligen tex Kabe som köptes i början av 09.
Som jag skrivit tidigare på denna blogg undersökta jag de för mig ganska obekanta mindre bolagen listade i Sverige under delar av förra året. Och jag fann några få intressanta bolag, men jag måste också vara uppriktig att det mesta var ointressant som investeringar för en riskminimerare. Jag plitade under hösten ner ett försök till riskminimerande portfölj med mindre bolag. Ettårsuppföljning kommer i höst. Överviktat var investmentbolag med små börsvärden som investear i små och medelstora bolag.
Den senaste tiden har jag varit passiv på denna blogg. Och inte heller läst speciellt mycket om bolag och börsinvesteringar. Istället har jag åkt skidor, läst romaner umgåtts med vänner och familj. Undantag var att jag plitade ner tre aktier till Top of the Pops.
Den sista dryga veckan har jag dock bekantat mig men finansvärlden igen. Och jag har kommit till insikt att värden antagligen går att finna lättare på andra marknader än den svenska. Man kan dock naturligtvis alltid finna felprissatta enskilda aktier. Men P/e är ca 15.5 för de större bolagen i Stockholm enligt Finacial TImes helgbilaga.
Många utvecklingsländer verkar högt värderade (enligt samma källa). Kolla in följande P/e tal: Indonesien ca 20, Chile 23, Sydafrika 19, Indien 23.
Likaså är några råvaruproducerande utvecklade länder högt värderade; Kanada 19.6, Nya Zeeland 25.
Danmark P/e 30. Där betalar du mycket för vinsterna just nu. Varför? Novo Nordisk, Danske Bank, William Demant är väl några av anledningarna antar jag.
Billiga intressanta länder för tillfället - men med speciella risker i varje fall; Ryssland 10, Spanien 9.8, Portugal 5.7, Italien 13.
S&P 500 är på 16.2.
På runt 15 ggr vinsten hittar du Kina, Hong Kong, Singapore, Sydkorea vilket inte verkar helt orimligt.
Jag håller nu på att leta i EURO-området. Och letar intressanta bolag. Det är väl det minst heta området just nu att investera i? Eller kanske t om bolag som har stora delar av sin försäljning i detta område (men antagligen inte huvudelen). Euron är inte stark för tillfället så tyska och franska bolag har kommit ner i pris för en investerare med kronor på kontot. Men om man gör investeringar i denna riktning går man mot momentum. Man kan inte ha 6 månader till 1 år som tidshorisont. Här måste man nog minst tänka sig 3 till 5år. Förutom konjunkturoro, skuldkris kan Euron sjunka ytterligare mot SEK, Dollar, NOK etc. Man måste nog vara beredd på att tappa 20 - 30% om det vill sig illa även om bolgen är av den stabilare typen. Bara för att man kommer att cykla i motvind ett tag. Bolagen man väljer kan säkert prestera bra men makro, valutor och trender går emot denna del av världen.
Portugal och Grekland känns för riskartat. Irland kanske också. I Spainen och Italien kan man säkert hitta intressanta bolag till rimlig risk och rimligt pris, men det känns lite osäkert. Jag tycker ändå Frankrike och Tyskland är de mest intressanta marknaderna. Eurom kommer antagligen att vara låg under en lång tid framöver. Det kommer att gynna exportbolag från dessa länder. Tyskland har som Sverige bolag som har delar av sin marknad i de snabbare växande delarna av världen.
Under 2010 gjorde jag dock en del mindre investeringar i mina kortare portföljer. Kortare portföljer och kortare portföljer, en del aktier i dessa är från 2006 t ex Fenix Outdoor. Dessa skulle antgligen ligga i min långa portfölj, dit hör säkert egentligen tex Kabe som köptes i början av 09.
Som jag skrivit tidigare på denna blogg undersökta jag de för mig ganska obekanta mindre bolagen listade i Sverige under delar av förra året. Och jag fann några få intressanta bolag, men jag måste också vara uppriktig att det mesta var ointressant som investeringar för en riskminimerare. Jag plitade under hösten ner ett försök till riskminimerande portfölj med mindre bolag. Ettårsuppföljning kommer i höst. Överviktat var investmentbolag med små börsvärden som investear i små och medelstora bolag.
Den senaste tiden har jag varit passiv på denna blogg. Och inte heller läst speciellt mycket om bolag och börsinvesteringar. Istället har jag åkt skidor, läst romaner umgåtts med vänner och familj. Undantag var att jag plitade ner tre aktier till Top of the Pops.
Den sista dryga veckan har jag dock bekantat mig men finansvärlden igen. Och jag har kommit till insikt att värden antagligen går att finna lättare på andra marknader än den svenska. Man kan dock naturligtvis alltid finna felprissatta enskilda aktier. Men P/e är ca 15.5 för de större bolagen i Stockholm enligt Finacial TImes helgbilaga.
Många utvecklingsländer verkar högt värderade (enligt samma källa). Kolla in följande P/e tal: Indonesien ca 20, Chile 23, Sydafrika 19, Indien 23.
Likaså är några råvaruproducerande utvecklade länder högt värderade; Kanada 19.6, Nya Zeeland 25.
Danmark P/e 30. Där betalar du mycket för vinsterna just nu. Varför? Novo Nordisk, Danske Bank, William Demant är väl några av anledningarna antar jag.
Billiga intressanta länder för tillfället - men med speciella risker i varje fall; Ryssland 10, Spanien 9.8, Portugal 5.7, Italien 13.
S&P 500 är på 16.2.
På runt 15 ggr vinsten hittar du Kina, Hong Kong, Singapore, Sydkorea vilket inte verkar helt orimligt.
Jag håller nu på att leta i EURO-området. Och letar intressanta bolag. Det är väl det minst heta området just nu att investera i? Eller kanske t om bolag som har stora delar av sin försäljning i detta område (men antagligen inte huvudelen). Euron är inte stark för tillfället så tyska och franska bolag har kommit ner i pris för en investerare med kronor på kontot. Men om man gör investeringar i denna riktning går man mot momentum. Man kan inte ha 6 månader till 1 år som tidshorisont. Här måste man nog minst tänka sig 3 till 5år. Förutom konjunkturoro, skuldkris kan Euron sjunka ytterligare mot SEK, Dollar, NOK etc. Man måste nog vara beredd på att tappa 20 - 30% om det vill sig illa även om bolgen är av den stabilare typen. Bara för att man kommer att cykla i motvind ett tag. Bolagen man väljer kan säkert prestera bra men makro, valutor och trender går emot denna del av världen.
Portugal och Grekland känns för riskartat. Irland kanske också. I Spainen och Italien kan man säkert hitta intressanta bolag till rimlig risk och rimligt pris, men det känns lite osäkert. Jag tycker ändå Frankrike och Tyskland är de mest intressanta marknaderna. Eurom kommer antagligen att vara låg under en lång tid framöver. Det kommer att gynna exportbolag från dessa länder. Tyskland har som Sverige bolag som har delar av sin marknad i de snabbare växande delarna av världen.
tisdag 7 december 2010
Riskminimerarens värdeportfölj 3-årsutvärdering
Denna portfölj presenterade jag den 6e december 2007 pa Aktiespararnas hemsida. Sedan presenterade jag samma portfölj på det nya PoP (där jag tidigare var aktiv). Portföljen skapades vid en tid då vi bara var i början av ett hejdlöst fall på världens aktiemarknader.
Slutgiltig utvärdering blir Dec 6 2012 - 5 års tidshorisont.
De värdeaktier jag identifierade vid den tidpunkten kan ses nedan. Flera av dessa aktier föll kraftigt under 2008, dock mindre än många andra aktier large Cap-listan. Så här i efterhand hade man således kunnat få dessa aktier till ett mycket billigare pris hösten 2008 och under början av 2009. Men börjar man en portfölj i slutet av en högkonjunktur så gör man. Det jag tycker är intressant är hur snabbt kurserna dök, och hur raskt de har hämtat sig. Mr Market är som bekant nyckfull. TeliaSonera för 60 kr var var mitt femte val av värdeaktie och jag tvekade länge på den. Priset var egentligen lite för högt. Den placeringen verkar att bli ok ändå över en 5års period; det finns dolda tillgångar i bolaget, juridiska implikationer i öst som kan falla ut till bolagets fördel; den höga utdelningen hjälper totalavkastningen och den låga risken gör aktien närmast obligationslik.
I detta inägg kommer jag att ibland jämföra utvecklingen med index. Detta är kanske egentligen lite missvisande. Och kanske inte ens intressant? Jag skulle vilja påstå att risken för de fem bolag jag har valt ut är mycket mindre än för Large Cap listan i genomsnitt. Dessa bolag är stabila och riskminimerande till sin natur. Jag förstår vad SHB, Securitas, SCA och TeliaSonera gör och de har tydliga affärsmodeller. Investor har jag fäljt sedan 2003 då jag köpte mina första aktier i bolaget. De har dock via EQT och Growth capital små andelar i en uppsjö bolag, jag kan inte påstå att jag begriper mig på alla dessa gör. Dock har jag ganska bra på koll på de stora börsnoterade innehaven. Man skulle kunna säga att med utdelning ger dessa bolag fin riskjusterad avkastning över tid.
Startkurser: Idag: Resultat kursutveckling (utan att beakta utdelningar)
Svenska Handelsbanken A 203 Kr idag 213.90 Kr + 5.4%
Securitas B 88,50 Kr idag 76.60 kr - 13.5 % + Loomis (+ 8.5% medräknat utdelningen av Loomis)
Investor B 150,50 Kr idag 141.70 kr - 5.9%
SCA B 116 Kr idag 104.50 kr - 10 %
TeliaSonera 60,25 Kr idag 54.20 Kr - 10 %
Portfölj - 6.8 % + Loomis
Om vi räknar med värdet på Loomis: Loomis handlas i dagarna till 97.25 kr aktien. Vi fick 1 Loomis per 5 Securitas. För varje Securitas aktie skulle vi kunna lägga på en femtedel av Loomis värde. Detta är 19.45 kr. Då blir Securitas kurs 76.60 + 19.45 vilket ger 96.05 . Då har Securitas aktiekurs gått upp ca 8.5 % sedan mitt inköp. Detta innebär att min portfölj totalt är ner - 2.4 % utan att beakta utdelningar.
Totalt är således Riskminimerarens portfölj ner - 2.4 % i kursutveckling givit ovanstånde resonemang för värdet på utdelade Loomis aktier.
Låt oss titta på index. OMX Stockholm 30 är kanske det mest lämpliga jämförelseindexet. Detta var i intervallet 1120 - 1130, i början av December 2007 och är idag ca 1140 . OMX Stockholm 30 har således sett under denna treårsperiod (räknat på OMX 1125) gått upp + 1.3%.
Min portfölj har således tappat 3.7% mot index, utan att beakta utdelningar. Vilket för mina typer av bolag naturligtvis är missvisande. Låt oss titta på utdelningarna:
Utdelning per aktie (inkl extra utdelning) under 2008, 2009 fäljt av 2010:
SHB A 13.50kr + 7kr + 8.00 kr = 28.50 kr/aktie
Securitas 3.10kr/aktie + 2.90 kr plus 3.00 kr + aktier i utdelade Loomis (1 aktie per 5 Securitas)
9.00 kr/aktie över tre år (2,25 + 2.65 kr i utdelning per Loomis aktie)
Investor B 4.75kr/aktie + 4.00 kr plus 4.00 kr = 12.75 kr /aktie
SCA B 4.40kr/aktie + 3.50kr plus 3.70 kr= 11.60 kr/aktie
TeliaSonera 4.00kr/aktie + 1.80 plus 2.25 kr = 8.05 kr /aktie
Dessa utdelningar är med största sannoliket över snittet för utdelningar från Stockholmsbörsens bolag under denna tid. Jag vet dock inte i vilken utsträckning utdelningarna har varit generösare än index, t ex för Large Cap Stockholm, men de är alla stabila utdelningsaktier. Utdelningarna räknas här som kontantutbetalningar utan återinvesteringar. De generar såldes ingen ränta (eller ränta på ränta effekt). Vi antar att utdelningarna används för att förgylla vardagen.
Utdelning i procent på inköpspriset av aktien efter tre år(tre utdelningar erhållna):
SHB A ca 14 % total utdelning i relation till inköpskurs
Securitas B ca 10% + Loomis (vilken har gett 4.90 per aktie extra i utdelningar)
Investor ca 8.5 %
SCA ca 10 %
TeliaSonera ca 13.5%
Genomsnittlig utdelning över 3 år per aktie (räknat på inköpskurs) är alltså 11.2 % (ej inkluderat värdet på Loomis). Givet räntenivån vi har haft de senaste åren får det sägas vara mycket bra. Strax över 3.7 % avkastning vad gäller utdelningar per år (utan att räkna Loomis). Mycket bättre än den så kallade riskfria räntan (som för vissa länder knappast är riskfri.
Min portfölj har således hittills inte riktigt följt index, men med den skillnaden att jag har fått Loomis på köpet och rikliga utdelningar.
Portföljen är alltså ned - 2.4 %, och samtidigt har 11.2 % utdelningar, utan Loomis utdelning, erhållits på dessa aktier som inköptes dec 6 2007. Detta innebär en positiv totalavkastning under denna treårsperiod. Vi hamnar kring på 11.5% total utdelning per aktie inräknar utdelningen från Looms också.
Totalavkastning på mitt sätt där utdelning inte är återinvesterat blir således ca 9.1% postiv avkastning. De ger drygt 3% avkastning per år, vilket ät lågt men inte så dåligt givet ränteläget och den enorma krisen vi har varit igenom.SIX Return Index har haft en totalavkastnig på 11.5% under samma period, vilket ger 3.8% avkastning per år. Det skall också sägas att totalavkastning i detta fall inkluderar återinvestering av utdelningar i portföljaktierna. Det har jag inte gjort i detta exempel. Jag vill att utdelningarna skall synas för sig själv. Väldigt få aktiesparare återinvesterar sin utdelning i de aktier de redan har i sin portfölj. Själv använder jag utdelningar för att finansiera mina sommar-semestrar i Sverige. Någon gång har jag ökat i en fond.
Lite om portföljen införde sista två åren av mätperioden
Det finns fortfarande potential i portföljen:
Slutgiltig utvärdering blir Dec 6 2012 - 5 års tidshorisont.
De värdeaktier jag identifierade vid den tidpunkten kan ses nedan. Flera av dessa aktier föll kraftigt under 2008, dock mindre än många andra aktier large Cap-listan. Så här i efterhand hade man således kunnat få dessa aktier till ett mycket billigare pris hösten 2008 och under början av 2009. Men börjar man en portfölj i slutet av en högkonjunktur så gör man. Det jag tycker är intressant är hur snabbt kurserna dök, och hur raskt de har hämtat sig. Mr Market är som bekant nyckfull. TeliaSonera för 60 kr var var mitt femte val av värdeaktie och jag tvekade länge på den. Priset var egentligen lite för högt. Den placeringen verkar att bli ok ändå över en 5års period; det finns dolda tillgångar i bolaget, juridiska implikationer i öst som kan falla ut till bolagets fördel; den höga utdelningen hjälper totalavkastningen och den låga risken gör aktien närmast obligationslik.
I detta inägg kommer jag att ibland jämföra utvecklingen med index. Detta är kanske egentligen lite missvisande. Och kanske inte ens intressant? Jag skulle vilja påstå att risken för de fem bolag jag har valt ut är mycket mindre än för Large Cap listan i genomsnitt. Dessa bolag är stabila och riskminimerande till sin natur. Jag förstår vad SHB, Securitas, SCA och TeliaSonera gör och de har tydliga affärsmodeller. Investor har jag fäljt sedan 2003 då jag köpte mina första aktier i bolaget. De har dock via EQT och Growth capital små andelar i en uppsjö bolag, jag kan inte påstå att jag begriper mig på alla dessa gör. Dock har jag ganska bra på koll på de stora börsnoterade innehaven. Man skulle kunna säga att med utdelning ger dessa bolag fin riskjusterad avkastning över tid.
Startkurser: Idag: Resultat kursutveckling (utan att beakta utdelningar)
Svenska Handelsbanken A 203 Kr idag 213.90 Kr + 5.4%
Securitas B 88,50 Kr idag 76.60 kr - 13.5 % + Loomis (+ 8.5% medräknat utdelningen av Loomis)
Investor B 150,50 Kr idag 141.70 kr - 5.9%
SCA B 116 Kr idag 104.50 kr - 10 %
TeliaSonera 60,25 Kr idag 54.20 Kr - 10 %
Portfölj - 6.8 % + Loomis
Om vi räknar med värdet på Loomis: Loomis handlas i dagarna till 97.25 kr aktien. Vi fick 1 Loomis per 5 Securitas. För varje Securitas aktie skulle vi kunna lägga på en femtedel av Loomis värde. Detta är 19.45 kr. Då blir Securitas kurs 76.60 + 19.45 vilket ger 96.05 . Då har Securitas aktiekurs gått upp ca 8.5 % sedan mitt inköp. Detta innebär att min portfölj totalt är ner - 2.4 % utan att beakta utdelningar.
Totalt är således Riskminimerarens portfölj ner - 2.4 % i kursutveckling givit ovanstånde resonemang för värdet på utdelade Loomis aktier.
Låt oss titta på index. OMX Stockholm 30 är kanske det mest lämpliga jämförelseindexet. Detta var i intervallet 1120 - 1130, i början av December 2007 och är idag ca 1140 . OMX Stockholm 30 har således sett under denna treårsperiod (räknat på OMX 1125) gått upp + 1.3%.
Min portfölj har således tappat 3.7% mot index, utan att beakta utdelningar. Vilket för mina typer av bolag naturligtvis är missvisande. Låt oss titta på utdelningarna:
Utdelning per aktie (inkl extra utdelning) under 2008, 2009 fäljt av 2010:
SHB A 13.50kr + 7kr + 8.00 kr = 28.50 kr/aktie
Securitas 3.10kr/aktie + 2.90 kr plus 3.00 kr + aktier i utdelade Loomis (1 aktie per 5 Securitas)
9.00 kr/aktie över tre år (2,25 + 2.65 kr i utdelning per Loomis aktie)
Investor B 4.75kr/aktie + 4.00 kr plus 4.00 kr = 12.75 kr /aktie
SCA B 4.40kr/aktie + 3.50kr plus 3.70 kr= 11.60 kr/aktie
TeliaSonera 4.00kr/aktie + 1.80 plus 2.25 kr = 8.05 kr /aktie
Dessa utdelningar är med största sannoliket över snittet för utdelningar från Stockholmsbörsens bolag under denna tid. Jag vet dock inte i vilken utsträckning utdelningarna har varit generösare än index, t ex för Large Cap Stockholm, men de är alla stabila utdelningsaktier. Utdelningarna räknas här som kontantutbetalningar utan återinvesteringar. De generar såldes ingen ränta (eller ränta på ränta effekt). Vi antar att utdelningarna används för att förgylla vardagen.
Utdelning i procent på inköpspriset av aktien efter tre år(tre utdelningar erhållna):
SHB A ca 14 % total utdelning i relation till inköpskurs
Securitas B ca 10% + Loomis (vilken har gett 4.90 per aktie extra i utdelningar)
Investor ca 8.5 %
SCA ca 10 %
TeliaSonera ca 13.5%
Genomsnittlig utdelning över 3 år per aktie (räknat på inköpskurs) är alltså 11.2 % (ej inkluderat värdet på Loomis). Givet räntenivån vi har haft de senaste åren får det sägas vara mycket bra. Strax över 3.7 % avkastning vad gäller utdelningar per år (utan att räkna Loomis). Mycket bättre än den så kallade riskfria räntan (som för vissa länder knappast är riskfri.
Min portfölj har således hittills inte riktigt följt index, men med den skillnaden att jag har fått Loomis på köpet och rikliga utdelningar.
Portföljen är alltså ned - 2.4 %, och samtidigt har 11.2 % utdelningar, utan Loomis utdelning, erhållits på dessa aktier som inköptes dec 6 2007. Detta innebär en positiv totalavkastning under denna treårsperiod. Vi hamnar kring på 11.5% total utdelning per aktie inräknar utdelningen från Looms också.
Totalavkastning på mitt sätt där utdelning inte är återinvesterat blir således ca 9.1% postiv avkastning. De ger drygt 3% avkastning per år, vilket ät lågt men inte så dåligt givet ränteläget och den enorma krisen vi har varit igenom.SIX Return Index har haft en totalavkastnig på 11.5% under samma period, vilket ger 3.8% avkastning per år. Det skall också sägas att totalavkastning i detta fall inkluderar återinvestering av utdelningar i portföljaktierna. Det har jag inte gjort i detta exempel. Jag vill att utdelningarna skall synas för sig själv. Väldigt få aktiesparare återinvesterar sin utdelning i de aktier de redan har i sin portfölj. Själv använder jag utdelningar för att finansiera mina sommar-semestrar i Sverige. Någon gång har jag ökat i en fond.
Lite om portföljen införde sista två åren av mätperioden
Det finns fortfarande potential i portföljen:
- Jag tycker att SHB är ganska rimligt värderat, men de har samtidigt stärkt sina position på nordisk bankmarknaden under dessa tre år.Uppsidan är dock inte så stor i en nära framtid, men det finns möjligheter till fina utdelningar framöver om kapitaltäckningskraven blir rimliga från våra europeiska statsmakter.
- Investor är ganska lågt värderat, har hög substansrabatt och betydande potential i några av de större innehaven i deras portfölj. Investor är kanske en av de få köpvärda Large cap aktierna på Stockholmsbörsen för tillfället. SEB, Electrolux och Astra tror jag på de närmaste åren. Men det är framförallt de onoterade delarna som antagligen är undervärderade.
- Securitas kan stå inför något av en omvärdering de kommande åren. De håller på att färbättra sin lönsamhet i USA, och gör kontinuerligt mindre köp av bolag på tillväxtmarknaden. Riktigt fin marknadsposition på en ganska fragmenterad världsmarknad.
- Loomis är en defensiv aktie som jag tror har en ganska rimlig värdering för tillfället, men med fina kassaflöden och vissa tillväxtmöjligheter är den intressant.Loomis är ett fint litet stabilt bolag som är en möjlig uppköpskandidat de kommande två åren.
- I SCA skulle en strukturaffär i förpackningar vara mumma för aktien, något jag inte slutat hoppas på. De andra delarna är då högintressanta. Att sitta på drygt 2 miljoner hektar skog känns tryggt. Och hygienprodukterna går bra över tid.
tisdag 30 november 2010
Sveriges Radio är fantastisk!
Som utlandssvensk i snart 10 år är det helt fantastiskt att numera ha tillgång sveriges radio via webradion. Min fru och jag laddar ner program som podcast eller i våra bärbara datorer och lyssnar när tillfälle ges - oich ibland lyssnar vi live. Som småbarnsfamilj är tid en knapp resurs. Om dessutom båda jobbar heltid, desto mer så.
Vilka program lyssnar vi på?
En vanlig vardag ser ut så här. Vi äter frukost till P1 morgon. Jag lyssnar på dagens eko kvart i fem eller oftast sex varje dag när jag gör i ordning middagen. Vi lyssnar ofta på ena timmen av Studio 1 någon gång under kvällen.
På helgerna är ekonomiekot lördag, lunchekot, på minuten och spanarna giva inslag när tillfälle ges. Men den riktiga höjdpunkten är Gormorgon världen på söndagarna. Det måste vara det bästa programmet alla kategorier som finns i vårt public service-utbud.
Alla ovan program ger mig en kontakt med det Sverige som jag oftast bara ser på somrarna och någon enstaka jul. I kombination med att läsa DN och våra affärstidningar på nätet känner jag mig uppdaterad om vad som händer i mitt moderland.
När jag kommer hem känner mig inte förfrämlingad. Jag har en ganska bra uppfattning om vad som sker i vårat avlånga land.
Till detta läser jag The Economist varje vecka och helgupplagan av Financial Times. Och tidskriften Filter när jag kommer åt.
Att konsumera ovan media ger mig väldigt mycket. Och om man har ett investeringsperspektiv så tror jag det är oerhört viktigt att vara uppdaterad på Nord-Sydkorea konflikten, synen på vinstdrivande skolor bland de politiska partierna i Sverige eller franska fackförbunds perspektiv på pensionsreformer. (Warren Buffet har i olika dokumentärer och sammanhang berättat att han är en stor kosnument av tidningar, han läser tydligen fem eller sex dagstidningar varje dag.)
Vilken journalist sticker ut i alla dessa medier? Sveriges Radios unga Kina korrespondent Hanna Sahlberg. Eftersom jag har bott i Kina har jag höga krav på en Kina korresopondent. Hon överträffar alla dessa krav. Hennes reportage är oerhört initierade i Ekot, Gormorgon Världen, Studio 1 eller vart hon än dyker upp.
Vilka program lyssnar vi på?
En vanlig vardag ser ut så här. Vi äter frukost till P1 morgon. Jag lyssnar på dagens eko kvart i fem eller oftast sex varje dag när jag gör i ordning middagen. Vi lyssnar ofta på ena timmen av Studio 1 någon gång under kvällen.
På helgerna är ekonomiekot lördag, lunchekot, på minuten och spanarna giva inslag när tillfälle ges. Men den riktiga höjdpunkten är Gormorgon världen på söndagarna. Det måste vara det bästa programmet alla kategorier som finns i vårt public service-utbud.
Alla ovan program ger mig en kontakt med det Sverige som jag oftast bara ser på somrarna och någon enstaka jul. I kombination med att läsa DN och våra affärstidningar på nätet känner jag mig uppdaterad om vad som händer i mitt moderland.
När jag kommer hem känner mig inte förfrämlingad. Jag har en ganska bra uppfattning om vad som sker i vårat avlånga land.
Till detta läser jag The Economist varje vecka och helgupplagan av Financial Times. Och tidskriften Filter när jag kommer åt.
Att konsumera ovan media ger mig väldigt mycket. Och om man har ett investeringsperspektiv så tror jag det är oerhört viktigt att vara uppdaterad på Nord-Sydkorea konflikten, synen på vinstdrivande skolor bland de politiska partierna i Sverige eller franska fackförbunds perspektiv på pensionsreformer. (Warren Buffet har i olika dokumentärer och sammanhang berättat att han är en stor kosnument av tidningar, han läser tydligen fem eller sex dagstidningar varje dag.)
Vilken journalist sticker ut i alla dessa medier? Sveriges Radios unga Kina korrespondent Hanna Sahlberg. Eftersom jag har bott i Kina har jag höga krav på en Kina korresopondent. Hon överträffar alla dessa krav. Hennes reportage är oerhört initierade i Ekot, Gormorgon Världen, Studio 1 eller vart hon än dyker upp.
onsdag 17 november 2010
Mina tre aktier i Top of the Pops - en motivering
Detta var förutsättningarna för 'tävlingen' som strartade igår (min fetstil):
Top of the Pops är en högst ovetenskaplig tävling. Det kostar inget att delta och man vinner inget annat än ära och berömmelse men den ger lite extra spänning på forumet.
Reglerna är som följer (väldigt enkelt, bli inte förskräkta över antalet punkter i listan..!):
- Varje deltagare måste välja tre aktier på OMXS Large Cap listan.
- Endast en portfölj per signatur.
- Viktningen är 1/3 per placering och det är den totala procentuella avkastningen som räknas.
- Man kan både gå lång eller kort (blanka).
- Utdelningen läggs till för långa placeringar. Vi bortser dock från kostnaden för blankningar då den ofta varierar per aktie och kan vara individuell.
- Under tävlingens gång får ett av dina innehav placeras om en gång.
- Vid uppköp av en aktie eller en konkurs räknas den senast noterade kursen.
- Om ett bolag byter till mid-cap listan räknas den ändå.
- Om ett bolag delar ut en aktie, säljs den utdelade aktien omgående och återinvesteras i det utdelande bolaget.
- Tidshorisont 16 november 2010 – 15 november 2011 (vi tar slutkursen den 15 nov 2010 som start och slutkursen den 15 nov 2011 som stängningskurs)
- Pris för segraren: Oöverträffad ära och berömmelse samt att vinnaren under nästföljande år måste tilltalas med egen utvald titel
Jag skev under flera år under denna bloggs namn på gamla och nya PoP. Sedan ett par år skriver jag inte där längre av tidsbrist. Men jag tittar till sidan ibland. Förra året i oktober lanserades en tävling som var ungefär som beskrivs ovan. Vinnare blev signaturen Örnen (Kinnevik, Tele2, SAAB), som är en av de intressantare och insiktsfulla skribenterna på forumet pratompengar.
I år har jag faktiskt anmält ett litet förslag. Under de senaste två veckorna har jag lite lätt tittat på olika Large Cap bolag på Stockholmsbörsen. Dels för tävlingen, dels för att jag är ägare till många bolag på den listan och det är bra att ta en titt på värderingarna. De är generellt ganska höga och många aktier har återhämtat otroliga ras sedanfinanskrisen. Min första tanke var att blanka ett verkstadsbolag och köpa två stabila hyffsat lågt värderade utdelare.
Lång Astra Zeneca, Securitas och kort Sandvik, var det tänkt. Detta byggde på att börsen skulle sätta sig under 2010 och ganske t o m backa fram till November 2011. En dyster prognos. Men högst rimlig. Jag tycker att Sandvik på kort sikt är övervärderad (fantastiskt bolag på lång sikt). Och Astra Zeneca har varit undervärderad i ett par år.
Men jag blankar aldrig aktier annars. Varför skulle jag då göra det i sådan här tävling? Och varför skulle vi egentligen få en större sättning. Vi håller på att hämta oss tillbaka. Så sakterliga. Visst makroekonomisk instabilitet oc skuldkris i många länder i Europa, Japan och USA - där finns risk. Men jag tror inte på en dubbeldipp. Det gör uppgången istället lite mera sansad, om vi har tur.
Dessutom varför skall jag låta makroekonomiska antaganden styra mina aktieköp. Det gör jag ju inte annars när jag köper aktier till min portfölj. Det är ohyggligt svårt att förutsäga räntor, valutakurser, inflation, arbetslöshet, tillväxt etc på ett års tid. Det finns så många variabler som kan ändras.
Hur brukar jag köpa aktier? Genom fundamental analys. Så jag gjorde det i denna tävling också.
De första två aktiera som såg billiga ut var SSAB och SAAB.
SSAB värderas under eget kapital, har varit väldigt lönsamt innan krisen. Har inte kommit tillbaka som verkstadsbolagen i efterfrågan, lönsamhet och kursutveckling. Men någonting säger mig att det kommer att ta tid för detta bolag. Skuldsättningen är hög. Utdelningen blir låg. Och hur är det med konkurrensen för vissa segment? Överutbud av vissa ståltyper? Det kan vara ett misstag att inte gå lång på SSAB på ett års sikt. Men jag valde bort SSAB.
SAAB ser ut att vara väldigt lågt värderad. Värderas kring eget kapital. Vinsterna värderas kring 15 ggr. Det finns värden i bolaget. Men jag köper inte aktier i krigsmaterielbolag av princip (Jag är inkonsekvent i mitt ägande av Investor jag vet), ej heller t ex tobaksbolag. Dock är jag kluven till Swedish Match. De har ju en realistisk lösning på rökproblemet, som komparativt är bättre. Dock är deras balasräkning lite väl utmanade för mig. SAAB skulle jag av principiella skäl inte köpa till min egen portfölj. Så den går bort även om låg fundamental värdering.
Vilka aktier valde en riskminimerare?
1) SEB A
Stabil ägare i Investor. Värderas till ca 1.2 ggr boken. Fortfarande i turnaroundläge. En bank som SEB borde värdears till åtmistonde 1.5 ggr eget kapital, ändå upp mot 2 ggr är egentligen normalt i bättre tider. De har gjort stora nedskrivningar i Baltikum. De är kaske närmast överkapitaliserade. Om inte finansinspektion och regering hade tryckt på hade det kanske blivit en ordentlig extrautdelning i vår. Istället hoppas jag på att de kommer att dela ut fastigheter som de har fått i knäet under krisen i Baltikum ett bolag. Det vore schysst mot oss akteägare. Och det skulle vara fint i tävlingen om den informationen kommer ut innan hösten. Jag tror att SEB kan ge en ganska bra totalavkastning fram till nästa November. Om konjunkturen förbättras ytterligare är storföretagsbanken SEB vinnaren. Dessutom vill Investor säkert få en så stor utdelning som möjligt, nu när andra investeringsmöjligheter finns igen. Aktien har gjort det bra på ett och ett halvt år. Men det finns mer och ge på sikt, och förhoppningsvis på ett år.
2) Millicom
Stabil ägare i Kinnevik. Visst, aktien har kommit tillbaka kraftigt från finanskrisen. Men värderingen på detta högavkastande och nuförtiden högutdelande bolag är inte så utmanande. Kassaflödet ser bra ut. Det är kanske inte det tillväxtbolag som vi har sett förut om åren. Men kanske är ändå tillväxtmöjligheterna underskattade till dagens kurs. Kinnevik vill säkert få en stor utdelning och den kan bli ett högt ensiffrigt tal uttryckt i %. Delar av eller hela Millicom är dessutom en uppköpskandidat av stora internationella operatörer. De kan bli strukturaffärer.
3) Electrolux B
Stark ägare i Investor. Ett kanske konstant undervärderat bolag som faktiskt slår index över tid. Du får betala ca 12 ggr för vinsten, inte jättebilligt men ej heller dyrt. Bra räntabilitet på egna kapitalet (dock låg soliditet). Bolaget har stärkt sina marginaler på sistonde men värderas bara till ca 40 Öre per försäljningskrona. Så kan man öka marginaen med en halv % så spelar det roll. Bolget omsätter konstant över 100 Miljarder SEK, då förstår ni att spelar marginalförändringa stor roll. Om stålpriser inte ökar, en av anledningarna att inte köpa SSAB, samtidigt som försäljning tar lite fart, kan detta bli bra. Elux är överkapitaliserat så det kan bli extrutdelning eller inlösen i vår. Investor vill säkert ha pengar för nya investeringar.
Dessa tre aktier kanske kan ge en totalavakstning på ca 15 % på ett år även om resan kan bli slagig. Jag har inte tänkt att utnyttja bytet av en aktie, men utesluter det inte.
Det är inte dåligt i lågränte och låginflationstider.Med det kommer jag i så fall att klara mig hyffsat i tävlingen. Glöm ej att snittet på Stockholmsbörsen är kring 7% realt per år under det senaste seklet. Om det räcker till tätplats får vi se. Men detta är en ganska riskminimerande portfölj, där utdelningar har chans att ge bra bit av totalavkastningen. Framförallt så förstår jag vad dessa bolag gör och alla har bra marknadspositioner. Skulle jag köpa dem nu i verkligheten? Eftersom jag har stora poster i Investor, Kinnevik och SEB sedan tidigare tror jag inte det. Jag skulle nog kunna tänka mig att öka i Investor i så fall istället. Men jag amorterar nog, och bygger upp ett sparande på ett bra sparkonto för tillfället.
Top of the Pops är en högst ovetenskaplig tävling. Det kostar inget att delta och man vinner inget annat än ära och berömmelse men den ger lite extra spänning på forumet.
Reglerna är som följer (väldigt enkelt, bli inte förskräkta över antalet punkter i listan..!):
- Varje deltagare måste välja tre aktier på OMXS Large Cap listan.
- Endast en portfölj per signatur.
- Viktningen är 1/3 per placering och det är den totala procentuella avkastningen som räknas.
- Man kan både gå lång eller kort (blanka).
- Utdelningen läggs till för långa placeringar. Vi bortser dock från kostnaden för blankningar då den ofta varierar per aktie och kan vara individuell.
- Under tävlingens gång får ett av dina innehav placeras om en gång.
- Vid uppköp av en aktie eller en konkurs räknas den senast noterade kursen.
- Om ett bolag byter till mid-cap listan räknas den ändå.
- Om ett bolag delar ut en aktie, säljs den utdelade aktien omgående och återinvesteras i det utdelande bolaget.
- Tidshorisont 16 november 2010 – 15 november 2011 (vi tar slutkursen den 15 nov 2010 som start och slutkursen den 15 nov 2011 som stängningskurs)
- Pris för segraren: Oöverträffad ära och berömmelse samt att vinnaren under nästföljande år måste tilltalas med egen utvald titel
Jag skev under flera år under denna bloggs namn på gamla och nya PoP. Sedan ett par år skriver jag inte där längre av tidsbrist. Men jag tittar till sidan ibland. Förra året i oktober lanserades en tävling som var ungefär som beskrivs ovan. Vinnare blev signaturen Örnen (Kinnevik, Tele2, SAAB), som är en av de intressantare och insiktsfulla skribenterna på forumet pratompengar.
I år har jag faktiskt anmält ett litet förslag. Under de senaste två veckorna har jag lite lätt tittat på olika Large Cap bolag på Stockholmsbörsen. Dels för tävlingen, dels för att jag är ägare till många bolag på den listan och det är bra att ta en titt på värderingarna. De är generellt ganska höga och många aktier har återhämtat otroliga ras sedanfinanskrisen. Min första tanke var att blanka ett verkstadsbolag och köpa två stabila hyffsat lågt värderade utdelare.
Lång Astra Zeneca, Securitas och kort Sandvik, var det tänkt. Detta byggde på att börsen skulle sätta sig under 2010 och ganske t o m backa fram till November 2011. En dyster prognos. Men högst rimlig. Jag tycker att Sandvik på kort sikt är övervärderad (fantastiskt bolag på lång sikt). Och Astra Zeneca har varit undervärderad i ett par år.
Men jag blankar aldrig aktier annars. Varför skulle jag då göra det i sådan här tävling? Och varför skulle vi egentligen få en större sättning. Vi håller på att hämta oss tillbaka. Så sakterliga. Visst makroekonomisk instabilitet oc skuldkris i många länder i Europa, Japan och USA - där finns risk. Men jag tror inte på en dubbeldipp. Det gör uppgången istället lite mera sansad, om vi har tur.
Dessutom varför skall jag låta makroekonomiska antaganden styra mina aktieköp. Det gör jag ju inte annars när jag köper aktier till min portfölj. Det är ohyggligt svårt att förutsäga räntor, valutakurser, inflation, arbetslöshet, tillväxt etc på ett års tid. Det finns så många variabler som kan ändras.
Hur brukar jag köpa aktier? Genom fundamental analys. Så jag gjorde det i denna tävling också.
De första två aktiera som såg billiga ut var SSAB och SAAB.
SSAB värderas under eget kapital, har varit väldigt lönsamt innan krisen. Har inte kommit tillbaka som verkstadsbolagen i efterfrågan, lönsamhet och kursutveckling. Men någonting säger mig att det kommer att ta tid för detta bolag. Skuldsättningen är hög. Utdelningen blir låg. Och hur är det med konkurrensen för vissa segment? Överutbud av vissa ståltyper? Det kan vara ett misstag att inte gå lång på SSAB på ett års sikt. Men jag valde bort SSAB.
SAAB ser ut att vara väldigt lågt värderad. Värderas kring eget kapital. Vinsterna värderas kring 15 ggr. Det finns värden i bolaget. Men jag köper inte aktier i krigsmaterielbolag av princip (Jag är inkonsekvent i mitt ägande av Investor jag vet), ej heller t ex tobaksbolag. Dock är jag kluven till Swedish Match. De har ju en realistisk lösning på rökproblemet, som komparativt är bättre. Dock är deras balasräkning lite väl utmanade för mig. SAAB skulle jag av principiella skäl inte köpa till min egen portfölj. Så den går bort även om låg fundamental värdering.
Vilka aktier valde en riskminimerare?
1) SEB A
Stabil ägare i Investor. Värderas till ca 1.2 ggr boken. Fortfarande i turnaroundläge. En bank som SEB borde värdears till åtmistonde 1.5 ggr eget kapital, ändå upp mot 2 ggr är egentligen normalt i bättre tider. De har gjort stora nedskrivningar i Baltikum. De är kaske närmast överkapitaliserade. Om inte finansinspektion och regering hade tryckt på hade det kanske blivit en ordentlig extrautdelning i vår. Istället hoppas jag på att de kommer att dela ut fastigheter som de har fått i knäet under krisen i Baltikum ett bolag. Det vore schysst mot oss akteägare. Och det skulle vara fint i tävlingen om den informationen kommer ut innan hösten. Jag tror att SEB kan ge en ganska bra totalavkastning fram till nästa November. Om konjunkturen förbättras ytterligare är storföretagsbanken SEB vinnaren. Dessutom vill Investor säkert få en så stor utdelning som möjligt, nu när andra investeringsmöjligheter finns igen. Aktien har gjort det bra på ett och ett halvt år. Men det finns mer och ge på sikt, och förhoppningsvis på ett år.
2) Millicom
Stabil ägare i Kinnevik. Visst, aktien har kommit tillbaka kraftigt från finanskrisen. Men värderingen på detta högavkastande och nuförtiden högutdelande bolag är inte så utmanande. Kassaflödet ser bra ut. Det är kanske inte det tillväxtbolag som vi har sett förut om åren. Men kanske är ändå tillväxtmöjligheterna underskattade till dagens kurs. Kinnevik vill säkert få en stor utdelning och den kan bli ett högt ensiffrigt tal uttryckt i %. Delar av eller hela Millicom är dessutom en uppköpskandidat av stora internationella operatörer. De kan bli strukturaffärer.
3) Electrolux B
Stark ägare i Investor. Ett kanske konstant undervärderat bolag som faktiskt slår index över tid. Du får betala ca 12 ggr för vinsten, inte jättebilligt men ej heller dyrt. Bra räntabilitet på egna kapitalet (dock låg soliditet). Bolaget har stärkt sina marginaler på sistonde men värderas bara till ca 40 Öre per försäljningskrona. Så kan man öka marginaen med en halv % så spelar det roll. Bolget omsätter konstant över 100 Miljarder SEK, då förstår ni att spelar marginalförändringa stor roll. Om stålpriser inte ökar, en av anledningarna att inte köpa SSAB, samtidigt som försäljning tar lite fart, kan detta bli bra. Elux är överkapitaliserat så det kan bli extrutdelning eller inlösen i vår. Investor vill säkert ha pengar för nya investeringar.
Dessa tre aktier kanske kan ge en totalavakstning på ca 15 % på ett år även om resan kan bli slagig. Jag har inte tänkt att utnyttja bytet av en aktie, men utesluter det inte.
Det är inte dåligt i lågränte och låginflationstider.Med det kommer jag i så fall att klara mig hyffsat i tävlingen. Glöm ej att snittet på Stockholmsbörsen är kring 7% realt per år under det senaste seklet. Om det räcker till tätplats får vi se. Men detta är en ganska riskminimerande portfölj, där utdelningar har chans att ge bra bit av totalavkastningen. Framförallt så förstår jag vad dessa bolag gör och alla har bra marknadspositioner. Skulle jag köpa dem nu i verkligheten? Eftersom jag har stora poster i Investor, Kinnevik och SEB sedan tidigare tror jag inte det. Jag skulle nog kunna tänka mig att öka i Investor i så fall istället. Men jag amorterar nog, och bygger upp ett sparande på ett bra sparkonto för tillfället.
måndag 1 november 2010
Att hantera kriser - kan man i realiteten köpa tillgångar riktigt billigt?
Jag gick in i vår senaste kris med investeringar i främst aktier och aktiefonder gjorda 2003 - 2007. Under sommaren och hösten 2007 var min portfölj ungefärligen fördelad på fäljande tillgångsslag:
Svenska aktier 30 %
Utländska aktier 10 %
Globala (största delen) och tematiska aktiefonder, samt lite blandfonder obligation/aktier 30%
Hedgefond Helios Brummer 15% inköpt 2005
15 % Cash och kort räntefonder
En ganska offensiv portfölj att gå in i en kris med. Större andelen av cash gick åt till att köpa aktier under våren 2008. För tidigt. Alldeles för tidigt. De investeringarna är nu helt ok, jag visste då inte att börsen skulle sjunka ännu djupare och krisen skulle färvärras i världsekonomin. Men jag fann fundamentala värden i dessa aktier under våren, så det var egentligen inte fel att köpa. Det skulle dock bli ännu billigare och ännu mera värden att finna på Stockholmsbörsen..
Under hösten sålde jag min hedgefond (och de korta räntefonderna), börsen sjönk så kraftigt under hösten 08 och början på 09 att den hedgefond tillgången utgjorde knappt 25% av mina totala tilgångar under den djupaste krisen. Jag hade fått ca 10% avkastning per år hos Brummer, en hedgefond med sedvanliga höga avgifter men som faktiskt hållit vad den lovat och gett stabil avkastning.
För de nya frigjorda medlen köpte jag aktier Nov 08 till Mars 09 för allt jag orkade. Många av mina andra aktieinevesteringar hade rasat kraftigt i värde, även om de som var köpta under 2003/2004 i några enstaka fall fortfarande var på plus. Det tog emot känslomässigt att köpa nya aktier. Men jag räknade noga igenom fundamenta och aldrig har jag tummat mer i Graham, Lynch och läst Buffets brev till sina aktieägare än under denna period. Det var faktiskt lägre risk att köpa aktier vid denna tid. Värderingarna var så låga att från ett rationellt perspektiv tog man en mindre risk. Man köpte aktier med i manga fall stor margain of safety, för att tala med Graham.
Men känslorna sade annat. Det gjorde ont att köpa aktier da. Vissa aktier man ägde innan krisen kanske hade förlorat 50 - 60% i värde när börsen var som billigast. Och mycket mer än halva min portfölj var investerad i aktier eller aktiefonder innan krisen - och de sjönk som stenar i vattnet. Under krisen hösten 08 och de första måndaderna av 09 sjönk allt. Oavsett nästan vilken aktie du hade.
När jag t ex dubblade i Kinnevik, Industrivärden, eller t ex köpte SEB, Swedbank, Kabe och New Wave tog det emot ordentligt. I flera fall sjönk aktierna ytterligare efter mina investeringar. Men jag visste att jag hade köpt dem fundamentalt billigt. I New Waves fall räknade jag med stor risk för konkurs, sa också delvis i Swedbank och Industrivärden.
Nu i efterhand var försäljningen av mitt lilla innehav i korta räntefonder och relativt stora hedgefondinnehav och allokeringen av dessa medel in i aktier det bästa jag gjort som investerare hittills. Vad kan vi lära oss av detta?
1) Det är bra att ha flera tillgångslag och fr a en hyffsad del likvida medel som investerare utifall Mr Market löper amok och ger fina investeringsmöjligheter.
2) Man måste kanske investera mot sina känslor för att köpa tillgangar riktigt billigt, man kan t o m vara illamående av att köpa aktier vid dessa lägen. Vissa aktier jag ägde in i krisen kanske var ner 50 - 60%. Men om fundamenta visar att de är billiga kan man öka.
3) I tider som dessa, när börsen stigit närmast oavbrutit i 1 1/2 år kanske man inte skall göra sina största investeringar, man skall nog snarare amortera av pa sitt hus och andra eventuella lån och försöka bygga upp sin position av cash. Denna cash del får man dock ingen vidare avkastning på. Men det får man ta.
4) Man måste ha talamod, aktier som man gillar idag kan bli mycket billigare imorgon eller om några år.
5) Köper man bra bolag, till bra pris kan man behålla dem forever. Men alla aktier jag köpte i krisen kommer jag inte att behålla forever, de är inte tillräckligt bra företag för detta. De kommer jag tids nog att sälja. De fanns dock mycket värden i dem då.
6) Jag kommer att gå in nästa lågkonjuntur med huvuddelen av mina tillgångar i aktier eller aktiefonder. De kommer att sjunka kraftigt under de nedgångar som då kommer. Många av mina aktier kommer att halveras i värde på kort sikt.
7) Jag har ingen aning om när nästa nedgång kommer. Ingen aning. Jag har heller ingen aning när vi har en topp på aktiemarknaden.
8) Men jag vet när aktier är fundamentalt billiga genom att tittat pa nyckeltal, rapporter, balansräkningar. Och då kommer jag förhoppningsvis att addera till min portfölj. Men jag kommer inte heller nästa gång att pricka botten med större delen av mina likvida medel.
Svenska aktier 30 %
Utländska aktier 10 %
Globala (största delen) och tematiska aktiefonder, samt lite blandfonder obligation/aktier 30%
Hedgefond Helios Brummer 15% inköpt 2005
15 % Cash och kort räntefonder
En ganska offensiv portfölj att gå in i en kris med. Större andelen av cash gick åt till att köpa aktier under våren 2008. För tidigt. Alldeles för tidigt. De investeringarna är nu helt ok, jag visste då inte att börsen skulle sjunka ännu djupare och krisen skulle färvärras i världsekonomin. Men jag fann fundamentala värden i dessa aktier under våren, så det var egentligen inte fel att köpa. Det skulle dock bli ännu billigare och ännu mera värden att finna på Stockholmsbörsen..
Under hösten sålde jag min hedgefond (och de korta räntefonderna), börsen sjönk så kraftigt under hösten 08 och början på 09 att den hedgefond tillgången utgjorde knappt 25% av mina totala tilgångar under den djupaste krisen. Jag hade fått ca 10% avkastning per år hos Brummer, en hedgefond med sedvanliga höga avgifter men som faktiskt hållit vad den lovat och gett stabil avkastning.
För de nya frigjorda medlen köpte jag aktier Nov 08 till Mars 09 för allt jag orkade. Många av mina andra aktieinevesteringar hade rasat kraftigt i värde, även om de som var köpta under 2003/2004 i några enstaka fall fortfarande var på plus. Det tog emot känslomässigt att köpa nya aktier. Men jag räknade noga igenom fundamenta och aldrig har jag tummat mer i Graham, Lynch och läst Buffets brev till sina aktieägare än under denna period. Det var faktiskt lägre risk att köpa aktier vid denna tid. Värderingarna var så låga att från ett rationellt perspektiv tog man en mindre risk. Man köpte aktier med i manga fall stor margain of safety, för att tala med Graham.
Men känslorna sade annat. Det gjorde ont att köpa aktier da. Vissa aktier man ägde innan krisen kanske hade förlorat 50 - 60% i värde när börsen var som billigast. Och mycket mer än halva min portfölj var investerad i aktier eller aktiefonder innan krisen - och de sjönk som stenar i vattnet. Under krisen hösten 08 och de första måndaderna av 09 sjönk allt. Oavsett nästan vilken aktie du hade.
När jag t ex dubblade i Kinnevik, Industrivärden, eller t ex köpte SEB, Swedbank, Kabe och New Wave tog det emot ordentligt. I flera fall sjönk aktierna ytterligare efter mina investeringar. Men jag visste att jag hade köpt dem fundamentalt billigt. I New Waves fall räknade jag med stor risk för konkurs, sa också delvis i Swedbank och Industrivärden.
Nu i efterhand var försäljningen av mitt lilla innehav i korta räntefonder och relativt stora hedgefondinnehav och allokeringen av dessa medel in i aktier det bästa jag gjort som investerare hittills. Vad kan vi lära oss av detta?
1) Det är bra att ha flera tillgångslag och fr a en hyffsad del likvida medel som investerare utifall Mr Market löper amok och ger fina investeringsmöjligheter.
2) Man måste kanske investera mot sina känslor för att köpa tillgangar riktigt billigt, man kan t o m vara illamående av att köpa aktier vid dessa lägen. Vissa aktier jag ägde in i krisen kanske var ner 50 - 60%. Men om fundamenta visar att de är billiga kan man öka.
3) I tider som dessa, när börsen stigit närmast oavbrutit i 1 1/2 år kanske man inte skall göra sina största investeringar, man skall nog snarare amortera av pa sitt hus och andra eventuella lån och försöka bygga upp sin position av cash. Denna cash del får man dock ingen vidare avkastning på. Men det får man ta.
4) Man måste ha talamod, aktier som man gillar idag kan bli mycket billigare imorgon eller om några år.
5) Köper man bra bolag, till bra pris kan man behålla dem forever. Men alla aktier jag köpte i krisen kommer jag inte att behålla forever, de är inte tillräckligt bra företag för detta. De kommer jag tids nog att sälja. De fanns dock mycket värden i dem då.
6) Jag kommer att gå in nästa lågkonjuntur med huvuddelen av mina tillgångar i aktier eller aktiefonder. De kommer att sjunka kraftigt under de nedgångar som då kommer. Många av mina aktier kommer att halveras i värde på kort sikt.
7) Jag har ingen aning om när nästa nedgång kommer. Ingen aning. Jag har heller ingen aning när vi har en topp på aktiemarknaden.
8) Men jag vet när aktier är fundamentalt billiga genom att tittat pa nyckeltal, rapporter, balansräkningar. Och då kommer jag förhoppningsvis att addera till min portfölj. Men jag kommer inte heller nästa gång att pricka botten med större delen av mina likvida medel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)