Om Riskminimerarens "okända" korta portfölj

På denna blogg skriver jag sällan om mitt agerande och/eller om innehav i min korta portfölj (och nästan aldrig att jag tagit en position, aldrig i bolag med små börsvärden), istället får ni ofta läsa om t ex Lundbergs, SHB, Berkshire, Ratos, Bonheur, H&M och Tesco i min långa portfölj. En av anledningarna är vad Jonas Elofsson på Affärsvärlden skrev i en artikel om hur bloggar, Twitter och poddar eventuellt förändrar marknaden - i riktigt små bolag kan även en obetydlig bloggare som jag själv eventuellt ha viss påverkan (Jag har skrivit en del inlägg om det medelstora bolaget Bonheur. Dessa har varit mycket lästa för att vara min blogg. Men ingen hade nog brytt sig om mina försök till analyser om inte Lundaluppen hade introducerat detta bolag till svenska amatörsparare. Och vi har tillsammans haft försumbar effekt på detta bolags värdering med några miljarder i börsvärde). 

En annan orsak att jag inte skriver om bolag i min korta portfölj är att jag ibland tar lite högre risk än vad som passar en riskminimerare; det kan ofta vara små bra bolag med tillfälliga problem, stora/medelstora bolag med problem, net-nets, deep value eller utbombade bolag - som har en/flera trigger(s). Dessutom tar jag i mina korta portfölj ofta små positioner i många bolag, diversifiering i denna typer av portfölj är alltså riskminimerande. Hela min korta portfölj är oftast mindre än 10% av mitt totala portföljvärde (undantaget var i början av 2009 då den stor för ca 20%, men jag har sålt av allt eftersom fram till 2014) . Om jag skulle skriva om dessa mindre innehav skulle det ta väldigt lång tid, och bli lite obalanserat i förhållande till större investeringar. Ibland äger jag ett bolag i bara några månader, ibland i några år; SEB köptes i finanskrisen till den korta portföljen och såldes i början av 2014, det blev ungefär fem år i det fallet. Omsättningshastigheten i den korta portföljen är ganska omfattande, ibland tar jag hem snabba vinster men jag tar också förluster om jag har haft fel. Den långa portföljen har liten omsättningshastighet. Vissa år har jag inte gjort några ändringar alls.

När jag tittar tillbaka på bolag - sedan jag startade bloggen April 2009 - som jag har skrivit lite om någon gång och som som funnits i den korta portföljen (och aldrig varit i den långa större portföljen) hittar vi bolag som: Cloetta, Rottneros, Hakon Invest (Innan det blev ICA), Kabe, Vostok Nafta, New Wave Group, Skanditek (en del av Bure idag), Munters (blev uppköpt), Kungsleden, och så underliggande bolag till Investor som jag varit inne i vid olika mindre och större kriser de sista 10 - 12 åren:  Electrolux, SEB, Gambro och Astra Zeneca. Det är faktiskt bara i fallet Rottneros som jag har gjort en ordentlig analys på bloggen, men i den skriver jag inte att jag tagit en position. Men det flesta bolag i min korta portfölj förblir okända. 

Dock gav jag efter finanskrisen ett förslag på en riskminimerande småbolagsportfölj här på bloggen 10 Oktober 2010. Denna innehöll dels bolag från min långa portfölj, men också några i den korta - och en del som jag aldrig ägt. 

Ni kommer i fortsättningen inte heller komma att få reda på vilka bolag som jag har i min korta portfölj. De riskerna och de besluten tar jag helst helt själv - som en begränsad del av min portfölj. Men jag har heller aldrig redovisat hur omfattande, vilka exakta innehav eller vilken viktning min långa portfölj har. I kommentarsfälten har ibland frågor kommit kring detta. Men att jag gillar investmentbolag är tydligt. 

Men varfōr skriver jag då ganska omfattande, som i fallet Tesco t ex, om bolag i min långa portfölj? Det är helt enkelt för att hålla pli på mig själv. Och tänka och analysera noga innan investeringsbeslut - ett nyköp, ökning etc. Bloggen hjälper mig att bli mer rationell. Jag är stolt att jag köpte Berkshire tidigt sommaren 2006 och att den fortfarande är ankaret i min portfölj. Jag har inte ens varit nära att sälja. Att skriva om mina större investeringar på bloggen är ett sätt att tukta gamblern i mig. Min korta portfölj är ett perfekt utlopp för denna sidan av mig sjãlv. Och den utgör bara en begränsad del av mina investeringar. Dessutom håller jag hela tiden uppsikt på om några mindre bolag i den korta portföljen faktiskt har kvaliteter som gör att de kan bli intressanta för den längre portföljen. 

För mig har uppdelningen lång och kort portfölj fungerat bra hittills. Vilka upplägg kör ni andra? 

Glädjen att följa bra företag som omdanas och utvecklas

ETFer. Aktiefonder. Indexfonder. Hedgefonder. Preffar. Obligationer.

Det roliga och intressanta sedan jag började att investera i aktier för ett drygt decennium sedan är inte avkastningen. Den är visserligen viktig. Och det är också kul om man får rätt i sina analyser och antaganden. Att hitta en undervärderad aktie och se värden komma fram är kul. T ex att köpa SCA under eget kapital för 60 - 70 kr, med 2.6 miljoner hektar skog i botten, och följa bolaget och aktien till dagens värdering.

Men det riktigt intressanta jämfört med ovan sparformer är att lära känna bolag. Att ha varit med på Investors resa sedan 2003 och Kinneviks resa sedan 2005. Det som var dessa två bolag när jag köpte mina första aktier finns visserligen delvis kvar, men det finns också mycket nytt. Att följa vad Ekholm har gjort med Investor har varit intressant. Mölnlycke ser mycket, mycket bra ut t ex. Cristina Stenbeck har också gjort det bra. Hur bra kan jag inte avgöra. Men hon har nästan omdanat bolaget lika mycker som pappa Jan. Får hon rätt om e-commerce blir det riktigt kul för portföljen. Men när jag köpte in mig var det lättare att uppskatta värdena och vid något tillfälle var rabatten 40% mot substansen.

Men jag hade aldrig läst årsredovisningar om jag inte hade haft ekonomiska incitament att göra så. Om man inte vet vad företag i olika branscher gör missar man mycket om hur världen fungerar. Om jag inte hade ägt Latour/SÄKI hade jag inte läst så mycket om Assa Abloy. Nu vet jag lite om hur låsmarkanden, passersystem, hotellsäkerhet och dockningssytem/industriportar fungerar (aktien är dock nuförtiden väldigt högt värderad även om fantastisk marknadsposition).  I dagarna har jag t ex läst Creades och Öresunds årsredovisning. Intressant att se hur olika filosofi de olika bolagen redan har.

Sedan finns det bolag som jag har varit med i där jag inte riktigt har förstått potentialen och sålt för tidigt. Jag köpte mina första aktier i Fexix Outdoor för kring 30 kr om jag minns rätt. Bolaget var en turnaround på den tiden. Sedan ökade jag kring 60 kr när resultaten var bättre och man fått ordning på Naturkompaniet. Fenix var en värdeaktie vid denna tid. Men tyvärr har jag behållit alldeles för få av dessa aktier fram till idag. Istället har jag sålt av allt eftersom, alldeles för tidigt - dumma vinsthemtagningar - och missat det mesta av en 10 - 15 taggare. I Mars 2005, inte lång efter mitt första köp skrev t ex Privata Affärers placeringsguiden följande om Fenix:

Fenix Outdoors köp av Naturkompaniet har hittills mest lett till bekymmer. Men när bolaget får fart på butiksrörelsen bör vinsten lyfta rejält - sannolikt redan i år.Tidningen anser att dagens aktiekurs inte speglar möjligheten till en kraftig resultatvändning redan i år, och ser aktien som köpvärd. Riktkursen sätts till 38 kronor.




Det är kul att följa Fenix och andra bolag!

Att komma ihåg att börsen kan vara så positiv som nu - när det ser mörkare ut

Som långsiktig värdeinvesterare försöker jag köpa aktier som är fundamentalt billiga i förhållande till marknadsposition/substans/räntabilitet. Det är svårt att hitta sådana bolag i Stockholm för tillfället. Några få av de aktier som jag ökat i under senaste året är Ratos, har gått fint sedan jag ökade kring 45kr och delar ut väl; Oriflame som fortfarande tyngs av Rysssland/Rubel/Ukraina och också har skulder att beta av innan man börjar dela ut igen. Men bolaget växer i andra delar av världen, har en kapitalsnål affärsmodell och därför normalt avkastar bra på eget kapital.

I Norge finns det nu energiorienterade aktier som har mycket substans för pengarna eftersom de pressas av lågt oljepris. Här är diversifierade Bonheur det bolag jag köpt in mig i vid några tillfällen, till lite högre än dagens kurs i snitt. Men jag gillar inte att köpa bolag som direkt producerar olja/gas. gillar Bonheur för att de bl a har en intressant växande vindkraft del. Så jag nöjer mig med detta bolag.

Men förutom bolag kopplade till Ryssland och olja/energi finns få bolag som känns fundamentalt billiga i Norden.  Jag har viss kassa och jag ligger kvar i mina positioner i bolag som Lundbergs, Investor, Sampo, SCA och Svenska Handelsbanken. Det är dock långt ifrån att jag skulle öka i dessa bolag till dessa värderingar. Jag minskade lite efter nyår 2014 i Kinnevik, SCA och ett antal andra investmentbolag. Men har inga planer på att minska mer. Dock kommer min kassa från denna försäljning.

Med dessa låga räntor. denna optimism som finns nu varar inte för evigt. Någon gång i framtiden kommer en nedgång. Man blir alltid överraskad av när och hur och t o m varför. När det går ner och när börsen är översåld - motstasen till nu skall man komma ihåg dessa positiva tider och stämningar som dessa. Nästan allt går upp nu, värderingarna är kanske mer drivna av direktavkastning än värdering av vinster är höga. Någon gång i framtiden kommer situationen vara hel annorlunda. Och då finns det billiga aktier att köpa, men media kommer att vara oerhört negativ och alla kommer att se problem istället för möjligheter. Nu igonerar man problem och ser möjligheter.

Fantastisk färsk Fortune Magazine Interview med Fred Olsen (Bonheur/Ganger Rolf/FOE)

Ni vet alla säkert att Bonheur ASA hyr ut riggar och borrskepp via deras ägande i Fred Olsen Energy, ungefär halva omsättningen för konglomeratet. Men Kenny på Aktiefokus frågade i kommentarsfältet på denna blogg; varför t ex jag själv har snöat in så på Bonheur när det finns så många andra bolag i norsk oljeservice som också handlas under eget kapital, med rabatt, eller väldigt billigt i dessa tider av lågt oljepris, i flera fall med familjer som huvudägare. Varför Bonheur?

Fred Olsen har givit väldigt få - nästan inga - intervjuer under sitt innehållsrika 86-åriga liv. Denna intervju är därmed unik och mycket intressant för oss Bonheur/Ganger Rolf/Fred Olsen Energy aktieägare. Håll tillgodo http://fortune.com/2015/03/07/fred-olsen/.

Och jag tror att svaret på Kennys fråga delvis finns i denna intervju. Dessutom får vi insikter i Timex klockor, Olsen's andra investeringsområde - samt länken till The Simpsons...

Som jag tidigare skrivit har jag aldrig investerat direkt i olja. Men jag tycker energifrågan är väldigt intressant och den engagerar mig. Europa och EU har varit en föregångare med stora satsningar på förnyelsebar energi, visst länder som Tyskland och i än högre grad t ex Polen använder fortfarande kol som central energikälla. Men Tyskland har gjort enorma satsningar på t ex vind (se Fortune artikeln) och i än högre grad solenergi. Vindkraftparker ute till havs längs blåsiga kuster är en av flera förnyelsebara energikällor som är intressanta i Europa/Världen. Och det här Bonheur kommer in i bilden, jag tycker deras vindkraftinvesteringar är riktigt intressanta.

Dels äger och driver man i Renewables vindkraftsfarmar i fra Storbrittanien. Och i Offshore Wind bygger man upp vindkraftsfarmar till havs: via riggar/servicebåtar a) Fred Olsen Windcarrier (FOW) och en teknik som gör installation lättare b) Universal Foundation Norway (UFO). Dessutom är FOW delägare, 51%, i Global Wind service, ett globalt vindkraftservice bolag med ca 500 anställda. Dessa bolag växer och här har Bonheur något intressant på gång. Omsättningen för Renewables och fr a Offshore vind ökar kraftigt. Renewables tjänar pengar pga subventioner i fra UK av vindkraft. Men vid ett högre energipris skulle det vara mycket mera lönsamt.

Artikeln bekräftar mitt antagande om Bonheur i samband med min investering, bolaget håller så sakterliga på att ömsa skinn. Igen. Enligt artiklen har Olsens gjort detta många gånger. Det är det som är tjusningen med familjestyrda långsiktiga industrialister.

Förändrades din bild av Bonheur/Ganger Rolf/FOE efter läsningen av denna intervju?

Läs och lär från mästarna - Buffets (och Mungers brev till aktieägarna) 2014

Om ni inte har läst här är länken till årets brev till aktieägarna.  Som vanligt skriver Buffett intressant om 2014 vad gäller Berkshire Hathaway. Detta är mitt största innehav sedan 2006 så jag läser det också som aktieägare.

Men i tillägg till detta finns Berkshire – Past, Present and Future, sid 24 - 43, där Buffett och Munger summerar 50 år med Berkshire Hathaway. Mycket har man läst förut. Men detta är koncentrerad investerarvisdom och kan aldrig läsas för många gånger. Håll till godo!

Lite om Irwing Kahn som dog igår vid 109 års ålder

Han påminner lite om Walter Schloss, som dog 95 år gammal 2012. De har Ben Graham, värdeinvestering, familjeföretag i förvaltarbranschen - i Irwings fall Kahn Brothers - och New York gemensamt.

För er som inte stiftat bekantskap med den gode Irwing (eller Kahn Brothers); här är länkar till några av de få artiklar om/med honom:

http://www.ft.com/intl/2004 intressant om börskrascher

http://www.telegraph.co.uk/finance/personalfinance/investing/11048689/108-year-old-investor-I-doubled-my-money-in-1929-crash-and-Im-still-winning.html

http://www.insidermonkey.com/blog/kahn-brothers-top-picks-to-close-2014-as-founder-irving-kahn-passes-at-109-339676/

www.valuewalk.com/2011/08/irving-kahn-interview/

www.thedailybeast.com/2011/08/15/irving-kahn-105-perhaps-world-s-oldest-investment-banker-says-economy-in-downturn-just-a-blip.html

http://www.nytimes.com/2015/02/27/business/irving-kahn-oldest-active-wall-street-investor-dies-at-109.html?_r=0

Slutligen idag lördag kommer Warren Buffet's letter to shareholders. Alltid intressant!

Svårigheten med XACT Bear

Jag kommer ihåg när jag läste om Xact Bear första gången. Det var i början av 2005, i stort sett 10 år sedan idag och jag hade då sedan ett par år ägnat mig mer seriöst åt aktieaffärer och fondinvesteringar. Det verkade attraktivt som idé att enkelt kunna hedga sin portfölj eller kanske ännu mer intressant: att kunna tjäna pengar även om börsen går ner. Jag har dock aldrig i praktiken använt mig av XACTs produkter, varken Bull eller Bear. XACT lanserade den första ETF'en år 2000. En ETF är en börshandlad fond. Bull och Bear är börshandlade fonder med hävstång. De förvaltas av min favoritbank Svenska Handelsbanken.

I detta inlägg tänkte jag titta lite på Xact Bear (Inte Bear 2, eller några andra av deras produkter.) Avgiften för detta instrument är 0.60% per år. Här är en beskrivning hur Xact Bear fungerar, direkt från källan:

"XACT Bear är en börshandlad fond med hävstång. Fondens målsättning är att ge fondandelsägaren en daglig avkastning som, före förvaltningsavgifter och andra transaktionskostnader för fonden, motsvarar cirka 150 procent av den dagliga motsatta förändringen i OMXS30™-index. Detta innebär att när OMXS30™ faller med 1 procent en börsdag, stiger XACT Bear med cirka 1,5 procent. Denna målsättning utgör ingen garanti från fonden eller fondbolagets sida att en viss avkastning kommer att uppnås. Fondens förmögenhet består av likvida medel och sålda terminskontrakt (OMXS30™-futures) motsvarande cirka 150 procent av fondens värde. För att fonden ska bibehålla en exponering på 150 procent av fondförmögenheten, sker en daglig ombalansering av fondens terminsinnehav."

Problemet är att börsen oftare går upp än ner - perioderna med uppgång är fler än perioder med nergångar. Och att "tajma" upp och nergångar är närmast omöjligt. Om man hade haft alla sina pengar i Xact Bear sedan start hade det varit förödande. Men från sommaren 2007 till början på 2009 fick man bra avkastning. Se nedan diagram:

Det är lockande att börja köpa in sig i ett instrument som detta när börsen är på all time high. Men uppgångar kan hålla sig i längre än man tror. Makroekonomi, som jag kan en del om, är inte en precis vetenskap, den är hyffsad på att förklara vad som hänt och varför - men urusel på att förutspå framtiden. Ett instrument som detta är avhängigt makroekonomiska analyser - om framtiden. Det finns så många parametrar som påverkar - svårigheten är att välja ut de faktorer som kommer att ha störst betydelse. Många försöker, men få lyckas. Har ni köpt instrument som dessa?