lördag 5 maj 2012
Bure uppdatering efter Altoraffär
Bure avyttrar bolagen från Carnegie till Altor. Till en reavinst på ca 3,50 SEK
per aktie. Substansrabatten efter affären uppskattar jag till stiger till över 35%. Men med en stor andel kassa kan denna komma att sjunka.
Om affären går i lås kommer kassan uppgå till minst 1,1 miljarder (eventuellt kan det bli drygt 100 Millar till). Historiskt har Bure genomfört återköp, extrautdelningar och/eller inlösen vilket har kommit aktieägarna till gagn. Men de kan också ha en ny storaffär i sikte, vilket skapar viss oro för mig. En blackboxsituation. Vi vet inte vad pengarna kommer att investeras i. Men Tigerschiölds är bevisligen dugliga affärsmän, så man kanske inte skall oroa sig i onödan.
Bure avyttrar Carnegie Holding, Carnegie Asset Management och Max Matthiessen till Altor till en preliminär reavinst på 280 MSEK. Den utgörs av en kontantbetalning på 629 millar, med ett villkorat eventuellt tillskott på maximalt 106 Miljoner. Max M måste vara den största delen av de de ca 630 Mkr, det bolaget går bra och generar fina vinster. CAM har man säkert också fått ok betalt för. Carnegie Holding kan man dock inte ha fått mycket betalt för.
Skall bli intressant och se hur Öresund och Creades gör med sina innehav i Carnegie.
Intressant är att Bures kassa, om affären blir godkänd av myndigheter senare i år, kommer motsvara närmare 50% av substansvärdet och upp mot 70% av börsvärdet. Jag ökade i Bure innan affären, lite turligt, och har ca 20% avkasting på den investering på väldigt kort tid. Tyvärr är Micronic och Partnertech tydligt de största innehaven nu vilket gör det än mer problematiskt för mig nu (se tidigare inlägg Analays Bure Q1 2012). Men kassan och substansrabatten ger stort stöd. Så jag ligger kvar.
fredag 27 april 2012
Analys Bure Q1 2012
Under krisen 08/09 köpte jag en del aktier i Skanditek. Dessa har sedan blivit aktier i Bure. Vid en hastig blick på värderingen av detta bolag i dagarna i samband med deras Q1 rapport kan det kanske vara dags att öka. Men jag köpte bara Skanditek för att det var lågt värderat - mycket substans för pengarna. Inte för att jag älskade alla innehaven i portföljen, men jag hade dock förtoende för Tigerschiölds. Och så känns Bure idag. Jag är kluven. Därför detta blogginlägg - att försöka bringa klarhet.
Substansvärdet i Q1 är ca 26 kr. Kursen ca 18.50. Det innebär ca 29% substansrabatt. Bra. Utdelningen kommer i år bara att bli 30 öre per aktie: peanuts. Men historiskt har ägarna i Bure skiftat ut en massa pengar i extrautdelning. Så dock inte denna gång. Även om balansräkningen innehåller 22 % i cash. Det innebär dock låg risk för bolaget.
Noterat. Men ca 21% av substansen utgörs av Micronic Mydata. Inte ett bolag i min smak. Högteknologiskt. Kapitalkrävande R & D. Litet i en stor värld. Och vinster är undantag snarare är regel. Dock sitter bolaget på en stor nettokassa som krockkudde. Men bolaget förlorade 90 MKr förra året, vid en omsättning kring 1.2 Miljarder. Partnertech är ett bolag som har lövtunn marginal. Och ibland gör de förlust. Omsätttning på 2.3 Miljarder förr året - vinst 5MSEK. Men tjänade 12 MSEK redan Q1. Konstant turnaroundbolag. Dock duktiga Traction också ägare. Lilla Vitrolife är ett mycket mer kvalitativt vinstgivande bolag, som jag är nöjd med, som knoppar av intressant del.
Onoterat. CAM aktieförvaltning tjänar bra med pengar. 77 MSEK vinst på en omsättning en knapp halv miljard förra året. Ok Q1. Carnegie Holding förlorade en kvarts miljard förr året på ca 1.7 Miljarder i omsättning. Men förlorade bara 22 MSEK i Q1. Värdepappershandel, investment banking etc inte speciellt sexigt i dagens värld. Max Matthiessen, försäkringsrådgivare, tjänade 137 MSEK på en omsättning på 750MSE förra året. Starkt. Q1 bekröftar styrkan. Mercuri konsult/utbildning vinst 25 MSek på en halv miljard i omsättning. OK. Svagare Q1. Lilla Theducation förlorar lite pengar.
Innhaven i CAM (27.5%)och Max M. (17.5%) verkar lågt värderade i substansberäkningen. 80MSEk och 30MSEK. CAM gav 21 MSEK i vinst på den andelen förra året, ca 1/4 av vad andelen av bolaget är värt enligt rapport. Andelen i Max M gav vinst 23 MSEk förra året, värdering 30 SEK i substans. Det är galet lågt.
Och andra sidan värderas andelen i Carnegie Holding till 215 MSEK. Det är bara lite mindre än deras totala förlust förra året. Svårvärderat innehav i dagens finasiella värld. Kan dock kanske vända på steken, det finns delar de tjänar en del pengar på som aktieförvaltning och PB.
Mercuri, nästan helägt, värderas till 10 ggr förra årets vinst. Ok.
Slutsats: 33% av portföljen i noterade bolag som jag inte är imponerad av. Men MicMy och ParTech har dock lågt värderad substans och kan kanske överbevisa mig med tiden? MicMy skulle jag aldrig ens fundera på att köpa direkt.
22% av substansen i cash, alltid bra att ha. Nyinvestering? Eller framtida extrautdelning.
CHolding problembarn; har det något värde alls?
Men CAM, Vitrolife och MaxMat går bra.
Känns som ett onoterat innehav är övervärderat (CHolding) men det jämans ut av några som är undervärderade (CAM och MaxM).
Knappt 29% substansrabatt. Men Bure har varit aktieägarvänligt sedan Tigerschiölds. Något orättvis rabatt kan tyckas.
Vad skulle ni göra? Är det dags att öka?
Substansvärdet i Q1 är ca 26 kr. Kursen ca 18.50. Det innebär ca 29% substansrabatt. Bra. Utdelningen kommer i år bara att bli 30 öre per aktie: peanuts. Men historiskt har ägarna i Bure skiftat ut en massa pengar i extrautdelning. Så dock inte denna gång. Även om balansräkningen innehåller 22 % i cash. Det innebär dock låg risk för bolaget.
Noterat. Men ca 21% av substansen utgörs av Micronic Mydata. Inte ett bolag i min smak. Högteknologiskt. Kapitalkrävande R & D. Litet i en stor värld. Och vinster är undantag snarare är regel. Dock sitter bolaget på en stor nettokassa som krockkudde. Men bolaget förlorade 90 MKr förra året, vid en omsättning kring 1.2 Miljarder. Partnertech är ett bolag som har lövtunn marginal. Och ibland gör de förlust. Omsätttning på 2.3 Miljarder förr året - vinst 5MSEK. Men tjänade 12 MSEK redan Q1. Konstant turnaroundbolag. Dock duktiga Traction också ägare. Lilla Vitrolife är ett mycket mer kvalitativt vinstgivande bolag, som jag är nöjd med, som knoppar av intressant del.
Onoterat. CAM aktieförvaltning tjänar bra med pengar. 77 MSEK vinst på en omsättning en knapp halv miljard förra året. Ok Q1. Carnegie Holding förlorade en kvarts miljard förr året på ca 1.7 Miljarder i omsättning. Men förlorade bara 22 MSEK i Q1. Värdepappershandel, investment banking etc inte speciellt sexigt i dagens värld. Max Matthiessen, försäkringsrådgivare, tjänade 137 MSEK på en omsättning på 750MSE förra året. Starkt. Q1 bekröftar styrkan. Mercuri konsult/utbildning vinst 25 MSek på en halv miljard i omsättning. OK. Svagare Q1. Lilla Theducation förlorar lite pengar.
Innhaven i CAM (27.5%)och Max M. (17.5%) verkar lågt värderade i substansberäkningen. 80MSEk och 30MSEK. CAM gav 21 MSEK i vinst på den andelen förra året, ca 1/4 av vad andelen av bolaget är värt enligt rapport. Andelen i Max M gav vinst 23 MSEk förra året, värdering 30 SEK i substans. Det är galet lågt.
Och andra sidan värderas andelen i Carnegie Holding till 215 MSEK. Det är bara lite mindre än deras totala förlust förra året. Svårvärderat innehav i dagens finasiella värld. Kan dock kanske vända på steken, det finns delar de tjänar en del pengar på som aktieförvaltning och PB.
Mercuri, nästan helägt, värderas till 10 ggr förra årets vinst. Ok.
Slutsats: 33% av portföljen i noterade bolag som jag inte är imponerad av. Men MicMy och ParTech har dock lågt värderad substans och kan kanske överbevisa mig med tiden? MicMy skulle jag aldrig ens fundera på att köpa direkt.
22% av substansen i cash, alltid bra att ha. Nyinvestering? Eller framtida extrautdelning.
CHolding problembarn; har det något värde alls?
Men CAM, Vitrolife och MaxMat går bra.
Känns som ett onoterat innehav är övervärderat (CHolding) men det jämans ut av några som är undervärderade (CAM och MaxM).
Knappt 29% substansrabatt. Men Bure har varit aktieägarvänligt sedan Tigerschiölds. Något orättvis rabatt kan tyckas.
Vad skulle ni göra? Är det dags att öka?
söndag 1 april 2012
Skagen Global - fortfarande en outstanding globalfond?
Jag har i snart 10 år haft någon form av investering i Skagen Global. Min börsportfölj består främst av svenska bolag, därför har Skagen varit en intressant Global-allokering för mig. Jag har inte tid att följa mer än svenska bolag + nagra specifika bolag pa andra börser. Skagen har varit duktiga förvaltare på emerging markets och Kontiki, som Stensrud själv förvaltat, har varit fantastisk. Den fonden har jag dock aldrig investerat i. Skagen Global har dock varit mycket bra också och mer av en riskminimerande fond än Kontiki. Så den har passat mig.
För tillfället förvaltar Skagen Globalfonden 34 Miljarder NOK, vilket är ca 40 Miljarder SEK.
Deras 10 största innehav är för tillfället:
Min fråga är om Skagen Global håller på att tappa lite av sin glans?
Om man tittar på bolagen ovan sa känns den kanske inte jättespännnade - eller unikt för en globalfond. Eletrobras är väl kanske undantaget, lågt värderad vattenkraft i Brasilien. Men annars är detta stora välanalyserade bolag; Tyco, Citi, Oracle och Pfizer är stora bumlinga i USA. Samsung och LG är bamsar i Sydkorea och Vimpelcom och Gazprom bamsar i Ryssland.
Stora bolag utgör 75% av fondens förvaltning. Man betalar drygt 1 för boken och drygt 10 för vinsterna, så Skagen har hittat typiska värdebolag. Skagen är ett utpräglat värdefondbolag med en emerging market focus. På ett 15-års perspektiv har dock utvecklingen varit enastående.
Men den senaste 5-årsperoden skulle man lika gärna kunnat ha en global värdeindexfond eller haft pengarna på banken på ett högräntekonto. Totalavkastningen de senaste 5 åren är ca 2.96% per år för Skagen Global. Världsindex generellt är ca - 3.5 till 4% negativt årligen, så mot en traditionell global indexfond har man gjort det bra.
Men tillbaka till 2.96% i totalavkastning per år, om vi hade mätt vid arsskiftet 11/12 hade Skagen Global faktiskt endast givit + - 0 under en 5-årsperiod. Det kan inte vara godkänt för en sådan här fond givit historien.
Förvaltningskostnaden är 1% årligen. Och sa 10% av överavkastningen på ett globalt indexmått, som är MSCI AC (All countries) sedan 2010. Detta gör att man faktiskt har fått betala lite för överavkastning per år de senaste 5 åren. MSCI AC har gett knappt 1 % i negativ avkastning per år, så man har slagit det med några procentenheter per år.
Sedan start har dock Skagen Global gett ca 16% i årlig totalavkastning. Det är fantastiskt. Men det var då det. Under den tid man har överavkastat kraftigt var tillväxtmarknader undervärderade. I början av 2000-talet och en bit in gick dessa marknader som tåget. Stensrud och hans team på Skagen hittade stora värden där. Nu är den tiden över. De marknaderna, med kanske Ryssland som undantag är inte lika billiga längre. Och jag är inte lika övertygad att Skagen är lika bra på att hitta fynd i USA och Europa. Citigroup har t ex hittills inte varit en lyckad investering.
Dessutom har en del namnkunniga förvaltare som Weintraub lämnat de sista åren. Det kan ha påverkat lite. Men vi får se. Skagen Global kanske kommer tillbaka. Vad tror ni?
För tillfället förvaltar Skagen Globalfonden 34 Miljarder NOK, vilket är ca 40 Miljarder SEK.
Deras 10 största innehav är för tillfället:
| Samsung Electnc Pfd | - | - | KOR | 6,0 |
| Tyco International Ltd | Industri | - | USA | 5,5 |
| Citigroup Inc | Finans | - | USA | 3,7 |
| Oracle Corporation | Teknik | - | USA | 3,0 |
| Gazprom OAO ADR | Energi | - | RUS | 2,9 |
| Centrais Ele. Brasileira S.A. Eletrobras Pfd Shs -B- | Allmännyttigt | - | BRA | 2,9 |
| Pfizer Inc | Sjukvård | - | USA | 2,3 |
| Svenska Cellulosa AB | Konsument Stabil | - | SWE | 2,2 |
| VimpelCom Ltd ADR | Kommunikation Tjänster | - | NLD | 2,1 |
| LG Corp | Råvaror | - | KOR | 2,1 |
Min fråga är om Skagen Global håller på att tappa lite av sin glans?
Om man tittar på bolagen ovan sa känns den kanske inte jättespännnade - eller unikt för en globalfond. Eletrobras är väl kanske undantaget, lågt värderad vattenkraft i Brasilien. Men annars är detta stora välanalyserade bolag; Tyco, Citi, Oracle och Pfizer är stora bumlinga i USA. Samsung och LG är bamsar i Sydkorea och Vimpelcom och Gazprom bamsar i Ryssland.
Stora bolag utgör 75% av fondens förvaltning. Man betalar drygt 1 för boken och drygt 10 för vinsterna, så Skagen har hittat typiska värdebolag. Skagen är ett utpräglat värdefondbolag med en emerging market focus. På ett 15-års perspektiv har dock utvecklingen varit enastående.
Men den senaste 5-årsperoden skulle man lika gärna kunnat ha en global värdeindexfond eller haft pengarna på banken på ett högräntekonto. Totalavkastningen de senaste 5 åren är ca 2.96% per år för Skagen Global. Världsindex generellt är ca - 3.5 till 4% negativt årligen, så mot en traditionell global indexfond har man gjort det bra.
Men tillbaka till 2.96% i totalavkastning per år, om vi hade mätt vid arsskiftet 11/12 hade Skagen Global faktiskt endast givit + - 0 under en 5-årsperiod. Det kan inte vara godkänt för en sådan här fond givit historien.
Förvaltningskostnaden är 1% årligen. Och sa 10% av överavkastningen på ett globalt indexmått, som är MSCI AC (All countries) sedan 2010. Detta gör att man faktiskt har fått betala lite för överavkastning per år de senaste 5 åren. MSCI AC har gett knappt 1 % i negativ avkastning per år, så man har slagit det med några procentenheter per år.
Sedan start har dock Skagen Global gett ca 16% i årlig totalavkastning. Det är fantastiskt. Men det var då det. Under den tid man har överavkastat kraftigt var tillväxtmarknader undervärderade. I början av 2000-talet och en bit in gick dessa marknader som tåget. Stensrud och hans team på Skagen hittade stora värden där. Nu är den tiden över. De marknaderna, med kanske Ryssland som undantag är inte lika billiga längre. Och jag är inte lika övertygad att Skagen är lika bra på att hitta fynd i USA och Europa. Citigroup har t ex hittills inte varit en lyckad investering.
Dessutom har en del namnkunniga förvaltare som Weintraub lämnat de sista åren. Det kan ha påverkat lite. Men vi får se. Skagen Global kanske kommer tillbaka. Vad tror ni?
lördag 31 mars 2012
Verkstad vs retail - räntabilitetsanomali
H&M har förutom fantastisk tillväxt haft en räntabilitet mellan 30% till 45% på eget kapital de senaste 10 åren. Men man har fått betala mellan ca 5 och 10 ggr det egna kapitalet på marknaden för för detta skuldfria bolag. Kvalitet kostar. Och H&M är alltid dyrt. Och detta är det enda större bolaget i klädbranschen på börsen.
Många verkstadsföretag verkar dock högt värderade om man ser till räntabilitet. Sandvik har t ex negativ räntabilitet för 09 men har annars pendlat mellan drygt 10% och drygt 30% under senaste decenniet. I snitt kanske kring 20%. Detta har du fått betala i spannet 3ggr och toppen 6 ggr egna kapitalet för att få under denna period. Ett bolag som avkastar kring 20% på eget kapital kanske kan var värt 2 till 3ggr det egna kapitalet. Men knappast mer än detta. Speciellt eftersom det är konjunkturkänsligt och vinsterna kanppast kan sägas vara stabila. Dessutom har de långa skulderna tredubblats under denna tidsperiod och har på sistonde varit lika höga som det egna kapitalet, så räntabiliteten på eget kapital har varit lite dopad. Intressant är att Sandvik faktiskt för drygt 5 år sedan var lika högt värderat som H&M (dock när H&M var som lägst värderat i förhållande till eget kapital under i denna 10års period) och vi fick betala kring 6ggr det egna kapitalet för Sandvik i superkonjunkturernas tidevarv.
Volvo är mitt andra verkstadexempel. De hade stor negativ räntabilitet 09, kring 0-strecket 03, annars mellan 12 och 20%. Förutom toppen förra året på 22%. Snittet blir knappt bättre än 10% ränatbilitet för Volvo under en 10-årsperiod. Du har betalt från ca 1,5 ggr till upp mot 4ggr det egna kapitalet för Volvo under detta decennium. Oftast kring 2ggr. Det är ganska högt om snittet är 10% för räntabilitet på eget kapital. Men om förra året är början på ett mer högavkastande Volvo (över 20%) är det kanske inte dyrt. Men Volvo är t o m lite mer skuldsatt än Sandvik så här har vi också viss doping när vi ser ränatbilitetssiffrorna på eget kapital.
Jag kommer nu att jämföra med mindre retailföretag (endast H&M är riktigt stort på Stockholmsbörden). Men i grunden är jag ute efter högavkastande och riskminimerande bolag så storleken är kanske inte alltid avgörande. Fenix Outdoor har avkastat mellan 24% och 28% de senaste 5 åren. Och innan det mellan 7% och 24%. Trenden är stigande räntabilitet över de seanste decenniet. Du har de senaste 7 - 8 åren betalat mellan 2 till 5 ggr egna kapitalet för ett ytterst lite skuldsatt och ganska snabbt växande bolag. På sistonde mellan 2.5 och 3 ggr. Med en snitträntabiliet på drygt 25 % de senaste 5 åren är det inte speciellt dyrt. Problemet för Fenix är hur negativt konsumtionen kommer att bli drabbad här i Nordeuropa de kommande åren. Hur kommer konsumenterna i t ex Sverige agera om sjunkande bostadspriser och ökande amorteringar? Men samtidigt har Fenix varit ett bra mycket stabilare bolag i sin intjäning än Sandvik och Volvo.
Samtidigt finns det ju också orostecken för Volvo och Sandvik vad gäller världskonjunktur, t ex om Kina bromsar in. Dessa båda bolag är för övrigt, efter SHB, de mest betydande innehaven för Industrivärden.
Ibland är det intressant att jämföra nyckeltal för bolag i helt olika branscher.
Många verkstadsföretag verkar dock högt värderade om man ser till räntabilitet. Sandvik har t ex negativ räntabilitet för 09 men har annars pendlat mellan drygt 10% och drygt 30% under senaste decenniet. I snitt kanske kring 20%. Detta har du fått betala i spannet 3ggr och toppen 6 ggr egna kapitalet för att få under denna period. Ett bolag som avkastar kring 20% på eget kapital kanske kan var värt 2 till 3ggr det egna kapitalet. Men knappast mer än detta. Speciellt eftersom det är konjunkturkänsligt och vinsterna kanppast kan sägas vara stabila. Dessutom har de långa skulderna tredubblats under denna tidsperiod och har på sistonde varit lika höga som det egna kapitalet, så räntabiliteten på eget kapital har varit lite dopad. Intressant är att Sandvik faktiskt för drygt 5 år sedan var lika högt värderat som H&M (dock när H&M var som lägst värderat i förhållande till eget kapital under i denna 10års period) och vi fick betala kring 6ggr det egna kapitalet för Sandvik i superkonjunkturernas tidevarv.
Volvo är mitt andra verkstadexempel. De hade stor negativ räntabilitet 09, kring 0-strecket 03, annars mellan 12 och 20%. Förutom toppen förra året på 22%. Snittet blir knappt bättre än 10% ränatbilitet för Volvo under en 10-årsperiod. Du har betalt från ca 1,5 ggr till upp mot 4ggr det egna kapitalet för Volvo under detta decennium. Oftast kring 2ggr. Det är ganska högt om snittet är 10% för räntabilitet på eget kapital. Men om förra året är början på ett mer högavkastande Volvo (över 20%) är det kanske inte dyrt. Men Volvo är t o m lite mer skuldsatt än Sandvik så här har vi också viss doping när vi ser ränatbilitetssiffrorna på eget kapital.
Jag kommer nu att jämföra med mindre retailföretag (endast H&M är riktigt stort på Stockholmsbörden). Men i grunden är jag ute efter högavkastande och riskminimerande bolag så storleken är kanske inte alltid avgörande. Fenix Outdoor har avkastat mellan 24% och 28% de senaste 5 åren. Och innan det mellan 7% och 24%. Trenden är stigande räntabilitet över de seanste decenniet. Du har de senaste 7 - 8 åren betalat mellan 2 till 5 ggr egna kapitalet för ett ytterst lite skuldsatt och ganska snabbt växande bolag. På sistonde mellan 2.5 och 3 ggr. Med en snitträntabiliet på drygt 25 % de senaste 5 åren är det inte speciellt dyrt. Problemet för Fenix är hur negativt konsumtionen kommer att bli drabbad här i Nordeuropa de kommande åren. Hur kommer konsumenterna i t ex Sverige agera om sjunkande bostadspriser och ökande amorteringar? Men samtidigt har Fenix varit ett bra mycket stabilare bolag i sin intjäning än Sandvik och Volvo.
Samtidigt finns det ju också orostecken för Volvo och Sandvik vad gäller världskonjunktur, t ex om Kina bromsar in. Dessa båda bolag är för övrigt, efter SHB, de mest betydande innehaven för Industrivärden.
Ibland är det intressant att jämföra nyckeltal för bolag i helt olika branscher.
lördag 17 mars 2012
Unik Berkshire Hathaway analys
Jag vet inte om ni har läst den utmärkta Warren Buffet biografin "The Snowball" av Alice Schroeder. Warren ville att hon skulle skriva boken. Jag vet att jag tyckte det var konstigt eftersom hon var finansanalytiker och inte författare eller journalist. Och denna auktoriserae biografi handlar om Warrens liv i stort och inte bara om hans oftast lyckade investeringar. Men nu tror jag att jag vet varför just hon skrev boken.
I slutet av 90-talet jobbade Alice som analytiker på mäklarhuset och fondförvaltaren Paine Webber & Co (som blev uppköp av UBS senare). Tillsammans med medarbetaren Gregory Lapin skrev hon en fantastisk analys av Berkshire 1999. Om analyser av företag skulle vara så här grundliga skulle vi investerare kunna fatta mycket bättre beslut. Länken nedan tar er till en ca 60 sidor lång analys av Berkshire för 13 år sedan. Bolaget var mindre då och vissa saker har förändrats. Men det är också mycket som är fruktbart idag.
Mycket nöje:
Alice Schroeder & Gregory Lapin - Berkshire H Analys 1999
I slutet av 90-talet jobbade Alice som analytiker på mäklarhuset och fondförvaltaren Paine Webber & Co (som blev uppköp av UBS senare). Tillsammans med medarbetaren Gregory Lapin skrev hon en fantastisk analys av Berkshire 1999. Om analyser av företag skulle vara så här grundliga skulle vi investerare kunna fatta mycket bättre beslut. Länken nedan tar er till en ca 60 sidor lång analys av Berkshire för 13 år sedan. Bolaget var mindre då och vissa saker har förändrats. Men det är också mycket som är fruktbart idag.
Mycket nöje:
Alice Schroeder & Gregory Lapin - Berkshire H Analys 1999
fredag 16 mars 2012
Om Svolders delårsrapport (kom igår)
Substansvärdet 15e Mars är 69 kr, och aktiekursen 58 kr. Hyffsad substansrabatt. Nettoskuldsättningen är låga 1.4%. Svolder delar ut på hösten, och alltid väl, så kursen brukar vara lägre på hösten än på våren. Detta eftersom substansrabatten sjunker när vi kommer till utdelningstider.
Största investeringen under perioden är MTG, följt av JM och Hakon Invest och lite mindre investeringar i Transmode och Nobia.
MTG verkar vara en vettig investering sett till pris under perioden då marknaden ser en del oroande tecken för affärsmodell, TV3 och ryska verksamheten. Den utgör nu ca 8 % av portfölj och här finns potential. JM är också billigt eftersom marknaden med rätta oroas för bostadsmarknaden, liknande oro finns förnya innehavet i kökstillverkaren Nobia som befinner sig i en turnaround fas, men har starka ägare i Latour.
Hakon Invest är inget investmentbolag jag själv skulle investera i även om de delar ut väl och har bra finanser. Förutom delägandet i välskötta ICA har deras investeringar inte varit imponerande med något undantag. Och andra sidan kan dessa knappast gå sämre så det finns kanske en uppsida. Om Transmode vet jag nästan inget.
På försäljningssidan finns bolag där man tar hem lite vinst. Man säljer i fina Beijer Alma igen. Den investeringen är fortfarande störst med ca 17% av substansen; den har utgjort 25% för en tid sedan. Svolder har tjänat mycket pengar på denna industrikonglomerats-pärla under tiden jag varit aktieägare i bolaget.
Man har också helt sålt AAK efter stark utveckling. Den aktien har man köpt och sålt några gånger de senaste åren, så den kan man. Vidare har sålt av lite i högavkastande Beijer Electronics som är ett stort innehav ca 12%. Orc Group såldes helt efter bud på bolaget. Och Unibet såldes en stor del efter en sisådär utveckling.
Stärsta innehav förutom ovan nämda är fina och lågt värderade Nolato 14%, följt av HiQ 11%, SAAB 8% och BB Tools ca 6%. Dessa investeringar är alla värdeorienterade, och jag gillar dessa; även om jag av etiska skäl har problem med SAAB och inte skulle direktinvestera i denna försvarskoncern (även om de inte bara säljer militära lösningar).
Svolders team kan industribolag och Beijer Alma har varit deras lyckokast. Det känns lite tråkigt att det hela tiden trimmar detta innehav, men annars skulle det å andra sidan kanske utgöra 30 - 35 % av portföljen. IT-konsulter är något annat de kann HiQ, Acando etc likaså IT-hårdvara som Nolato och Beijer Electronics. Deras investeringar i konsumentinriktade bolag har dock inte varit lika imponerande t ex Unibet eller feltajmade köp i New Wave för några år sedan.
Men jag gillar att de helt undviker volatila energi och råvaror, likaså hälsovård och finans. Men med deraskunskap om IT borde de kunnat identifiera någon liten teleopertöruppstickare som t ex Alltele. Dessa bolag generar fina kassaflöden, men jag kan dem inte i detalj.
Men portföljen ser ändå helt ok ut idag och till hösten kommer fin utdelning.er periuoden är MTGubstansvärdet 15 Mars apportperiod:
torsdag 1 mars 2012
Om Buffet vore svensk...
...vad skulle Berkshire Hathaway da ha i sin portfölj. Lat oss leka med den tanken lite. Och eftersom de just har lämnat rapport blir ju detta extra kul. Dessutom skriver Warren att Munger och han själv har hittat 8 bolag i Europa som de investerat i innan jul. 175 Miljoner Euro i vart och ett av dessa "utmärkta bolag". Alltsa ca 1.4 Miljarder Euro.
Det fanns ett textilföretag som hette Algots som gick i graven med det mesta av svensk textilindustri pa 70-talet. Det svenska Berkshire skulle heta Algots. Lat oss tänka oss att Algots skulle ha en nordisk bas.
Vad skulle Algots innehalla?
1) Försäkringsbolag som genererar float. Det finns inga aterforsakringsbolag, som jag vet, i Norden. Men Berkshire har flera forsakringsbolag sa tva av Gjensidige forsikring/Storebrand fran Norge och Topdanmark/Tryg vesta fran Danmark skulle nog finnas i portföljen. Helst skulle dessa vara helägda och utköpta fran börsen sa man far tillgang till floaten. Gjensidige och Topdanmark blir mina val för Algots helägda bolag.
2) Reglerade kapitalintensiva bolag. Jag tror att han hade köpt ut Hafslund fran börsen, eller delar Vattenfall. Delar av Fortum eller EON är också ett annat alterantiv. En gaspipeline fran Ryssland till Norden skulle ocksa vara av intresse. Istället för Burlington Santa Fee skullle man i Algots köpa ut delar av SJ. Staten skulle inte lata en privat aktör köpa hela monopolet.
3) Tillverkning, handel och service - helägda bolag. Dessa bolag är heläga och köpta utanför börsen. Jag kan inte tillräckligt mycket om sadana bolag i Sverige sa jag ponerar att vi kan köpa ut bolag fran börsen som passar denna profil (ocksa har jag lagt till nagra privata som verkar intressanta). Dessa bolag skulle Algots vilja vara helägare till givet vad jag vet:
New Wave, Beijer Alma, Latours helägda rörelser, Midway Holding, Cloetta/Leaf, Ratos innehavsbolag, Kabe, Fenix Outdoor, Nordsjö färg eller Beckers, Rockwool isoleringsmaterial, Seco Tools, Indutrade, Guldfynd, Oriflame, Ullared/Gekas, Skistar, Bra Böcker, Bohuslänningen, Geveko, Mekonomen, Gunnebo, Nederman, Rejlers, Hexpol, Beijer Electronics, Husqvarna etc. Man skulle ocksa drömma om att köpa hela IKEA.
4) Större investeringar i börsbolag (Hög räntabilitet)
Wells Fargo - SHB
Munich Re/US bancorp - Sampo (och därmed del av Nordea)
Tesco -Axfood
Walmart - Netto (ägs av Möller Maersk)
Kraft foods - Orkla (inte helt klockrent)
Coca Cola - H&M
Posco - NorskHydro (SSAB passar bättre, men känns som för klent just nu)
J&J - Novo Nordisk
Sanofi - AstraZeneca
ConocoPhilips- Statoil
Washigton Post-Sanoma
IBM-Atlas Copco
Dessutom skulle Algots ha SEK i cash, Svenska, Norska, och Finska statsobliationer och puttar att Nordiska börsindex skall vara högre 2025 än de är idag.
Skulle ni ha köpt Algots?
Det fanns ett textilföretag som hette Algots som gick i graven med det mesta av svensk textilindustri pa 70-talet. Det svenska Berkshire skulle heta Algots. Lat oss tänka oss att Algots skulle ha en nordisk bas.
Vad skulle Algots innehalla?
1) Försäkringsbolag som genererar float. Det finns inga aterforsakringsbolag, som jag vet, i Norden. Men Berkshire har flera forsakringsbolag sa tva av Gjensidige forsikring/Storebrand fran Norge och Topdanmark/Tryg vesta fran Danmark skulle nog finnas i portföljen. Helst skulle dessa vara helägda och utköpta fran börsen sa man far tillgang till floaten. Gjensidige och Topdanmark blir mina val för Algots helägda bolag.
2) Reglerade kapitalintensiva bolag. Jag tror att han hade köpt ut Hafslund fran börsen, eller delar Vattenfall. Delar av Fortum eller EON är också ett annat alterantiv. En gaspipeline fran Ryssland till Norden skulle ocksa vara av intresse. Istället för Burlington Santa Fee skullle man i Algots köpa ut delar av SJ. Staten skulle inte lata en privat aktör köpa hela monopolet.
3) Tillverkning, handel och service - helägda bolag. Dessa bolag är heläga och köpta utanför börsen. Jag kan inte tillräckligt mycket om sadana bolag i Sverige sa jag ponerar att vi kan köpa ut bolag fran börsen som passar denna profil (ocksa har jag lagt till nagra privata som verkar intressanta). Dessa bolag skulle Algots vilja vara helägare till givet vad jag vet:
New Wave, Beijer Alma, Latours helägda rörelser, Midway Holding, Cloetta/Leaf, Ratos innehavsbolag, Kabe, Fenix Outdoor, Nordsjö färg eller Beckers, Rockwool isoleringsmaterial, Seco Tools, Indutrade, Guldfynd, Oriflame, Ullared/Gekas, Skistar, Bra Böcker, Bohuslänningen, Geveko, Mekonomen, Gunnebo, Nederman, Rejlers, Hexpol, Beijer Electronics, Husqvarna etc. Man skulle ocksa drömma om att köpa hela IKEA.
4) Större investeringar i börsbolag (Hög räntabilitet)
Wells Fargo - SHB
Munich Re/US bancorp - Sampo (och därmed del av Nordea)
Tesco -Axfood
Walmart - Netto (ägs av Möller Maersk)
Kraft foods - Orkla (inte helt klockrent)
Coca Cola - H&M
Posco - NorskHydro (SSAB passar bättre, men känns som för klent just nu)
J&J - Novo Nordisk
Sanofi - AstraZeneca
ConocoPhilips- Statoil
Washigton Post-Sanoma
IBM-Atlas Copco
Dessutom skulle Algots ha SEK i cash, Svenska, Norska, och Finska statsobliationer och puttar att Nordiska börsindex skall vara högre 2025 än de är idag.
Skulle ni ha köpt Algots?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)