fredag 25 juni 2010

Swedbanks Robur tjänar storkovan - på spararnas bekostnad?

Enligt Dagens Nyheter i dagarna gör Robur, som ägs av universalbanken Swedbank, en vinst på nästan 1,5 miljarder kronor för 2009. Robur har enligt samma tidning hela 27 procent av den svenska fondmarknaden. Hur tjänade då Robur denna vinst och hur fick man denna position på marknaden?

1) Du som sparare eller andra sparare hos Robur betalar förvaltningsavgifter. Dessa ökade till när 2 miljarder för 2009, från dryga 1 miljard 2008. Många av Roburs fonder är i princip indexfonder, eller i vart fall inte långt ifrån, men du betalar ca 1.5% i förvaltningsavgift för standardfonder. Visst, de viktar ibland upp eller ner vissa sektorer och bolag i förhållande till index, men det är ytterst marginellt och många femårsgrafer följer index med ganska stor korrelation.

2) Stark börs och nya sparpengar lyfte resultatet. Efter den största krisen sedan andra världskriget kom mycket pengar tillbaka under de tre senare kvartalen av 2009. Bolagen delade ut mer, kurserna steg och svenskarna vågade investera igen efter en enorm nedgång. Detta följdes av en enorm uppgång.

3) Avkastningen på eget kapital steg till dryga 40 procent 2009, att jämföras med knappa 20 procent 2008. Detta visar att sparprodukter är en mycket lönsam business om man har ett stort kundunderlag att smeta ut kostnaderna på och lojala kunder i ett storbanksoligopol. Att ha en räntabilitet under krisåret 2008 på 20 procent är anmärkningsvärt bra. Och 40% under förra året är H&M klass.

4) Många gamla kunder till dåvarande Föreingssparbanken, Sparbanken, små fristående sparbanker började med Roburs allemansfonder. Robur fonder har funnits sedan sent 1960-tal.Sedan bildades Föreningssparbanken, vilket följdes av rådgivare på nybildade Swedbank som propsade på Roburs fonder till det nya PPM kring milleniumskiftet (ofta rekommenderas Roburs Contura och Medica vid denna tid, vilket var helt vansinning givit värderingrna i de underliggande bolagen för dessa fonder). Välskötta små sparbanker i Sverige har inget eget fondutbud utan använder och lanserar Swedbank Roburs fonder. Alla dessa småsparare skapar en stor efterfrågan. En landsortbo som tidigare hade konto hos Föreningsbanken har under livet kanske månadssparat  tex Allemansfonder och längre farm kanske i en Robur pensionsfond som Transfer 50, använt dessa fonder i PPM t ex Östeuropafond och sparat till barn och barnbarn i Roburs fonder t ex i Kapitalinvest (svenska och amerikanska aktier, indexföljande). Vi människor är ofta konservativa i vårt bankval. Vi vill ha trygghet och stabilitet. Om vi år ut och år in har använt samma bank har vi också använt deras fonder år ut och år in. Eftersom dessa fonder ungefär följer index har vi också över tid -- t ex ett par decennier -  fått bra avkastning. Det skall vi inte sticka under stol med, indexfonder är helt ok över tid - men avgifterna skall dock för en indexfond bara vara några tiondelar av en procent. Det är oftast bättre över några decennium att ha pengar i fonder än i annat sparande som t ex ett bankkonto. På detta sätt har Robur bidragit positivt till att göra svenskarna till ett passivt aktieägande folk via fonder.

5) Många svenska medvetna fondsparare är säkert opplysta om att Odin, Skagen, HQ, Didner & Gerge etc har framgångsrika fonder. Och de kanske har en mindre del av sitt sparande i dessa. Men Robur har varit kvicka att haka på trender under de senstae två decennierna som t ex Rysslandsfonder, Balkanfonder, Pacific, Medica, Contura, Östeuropa, BRIC fonder, Afrikafonder mm. Vissa av dessa temafonder eller regionfonder har givit svenska småsparare exponering mot intressanta marknader. Men för Roburs BRICT är den årliga avgiften hela ca 2.4%, samma höga avgift gäller för Rysslandsfonden. En  indexliknande Sverigefond till 1.4 % ör också dyrt givet att det finns indexfonder och ETFer idag.

Robur har några egna indexfonder som tar 0.4% i årlig förvaltningsavgift. Dessa var de de 10 största innehaven i Sverigevarianten av denna 100531:


Värdepapper % av fond: Hennes & Mauritz AB 9,4 , Ericsson 9,3, Nordea Bank AB 6,0 , Volvo AB 5,1 , Atlas Copco AB 4,4 , TeliaSonera AB 4,1 , Svenska Handelsbanken AB 4,1, Sandvik AB 3,8, AstraZeneca PLC 3,4 , Investor AB 3,0.

En av deras Sverigefonder MEGA till 1.4% avgift hade 10 största innehav 100531


Nordea Bank AB 6,9 , Ericsson 6,8 , Hennes & Mauritz AB 6,1 , TeliaSonera AB 5,6 , Volvo AB 4,8 , Sandvik AB 4,0 , Atlas Copco AB 3,3 , Svenska Handelsbanken AB 3,2 , Skandinaviska Enskilda Banken 3,0, Swedbank AB 2,7

Som ni ser är bolagen på listan i stort sett desamma. Viktningen är dock något annorlunda. Astra och Investor är inte med på till förmån för historiskt lågvärderade och pressade banker som SEB och Swedbank, som under mer normala banktider utgör större del av index. Ingemar Syrehn som förvaltar fonden är dock besvisligen duktig på att göra dessa små sjusteringar. Vissa av de fonder han har förvaltat har faktiskt fått en del priser genom åren (det gäller dock några andra specialfonder som t ex Exportfonden). Men Sverige Mega är i grunden en indexliknande fond med små justeringar. Inget medelstort bolag finns med på 10 i topp, även om fonden skall placera i stora och medelstora svenska bolag enligt sina föreskrifter. Något av de medelstora bolagen borde väl vara så intressant som investeringsalternativ att det skall vara på topp tio. Men då följer man inte index eller? Dessa förvaltares ersättning kan ibland vara kopplat till index med kortsiktig horisont. Vågar man plocka ut de aktier man verkligen tror på kan man förlora rejält mot index några kvartal, den risken tar inte dessa förvaltare för de har inga incitament att göra detta då ersättningen inte är kopplat till absolut avkastning över tid.

6) Robur har varit skickliga på att knyta upp organisationer, stiftelser, människor som vill ge en hjälpande hand via sitt sparande till deras fonder och skapat specialfonder som Gåvofond, Hockeyfond, Vasaloppsfond, Etik- och Miljöfonder under namnet Ethica, Kulturfonden, tidigare Svenska kyrkans miljöfond etc.

7) Räntefonderna har relativt höga avgifter hos Robur. Dessa ger stabila inkomster. Du har i Roburs Lividitetsfond har fått totalt 10.2% avkastning på 10 år. Men förvaltningsavgiften är 0.5% per år, det blir inte mycket kvar efter avgifter och beaktar man inflationen har man fått negativ reell avkastning. Detta tillsammans med nya för kunden ibland dåliga men alltid dyra produkter som SPAX genererar mycket pengar. Fond-i-fond lösningar som Roburs Access är ocksa dyra undermåliga produkter som är bra för Swedbanks aktieägare, men dåligt för en långsiktig sparare. Access emerging markets som köper utländska stora fondförvaltares och egna Robur fonder med exponering mot utvecklingsländer tar hela 2.4% i förvaltningsavgift. Att Robur har introducerat Hedgefonder de senaste åren är inte konstigt, marginalerna är kanske ännu högre där. Robur är naturligtvis inga Brummer vad gäller kvalitetshedgefondförvaltning ännu heller. Dryga procenten i förvaltningsavgifter och så de klassiska 20 procent över ett visst index visar på att här kan det tjänas det pengar.Men vi skall ocksa komma ihag att internationellt tar fondförvaltare ofta flera procent i en inköpsavgift. Detta gör inte Robur Fonder. Det är ett otyg svenska fondspare slipper.

Vad tycker ni om Roburs produkter? Anser ni som jag att man får ta det onda med det goda ibland, det är bättre att svenska folket har en exponering mot världens aktiemarknader via Robur än inte alls? Tycker ni också att våra storbankerna i det nordiska bankoligopolet av universalbanker tar för höga avgifter för sina fonder givet vad de gör? Slutligen tror ni att ETFer och indexfonder kommer att konkurrera ut Roburs, Nordeas, SEBs etc standardfonder?

Skribenten är själv aktieägare i Swedbank sedan krisen i början på 09. Detta är en medelång investering på några år tills banken verkar under mer normala förhållanden och värderas på detta sätt.

Nej, som utlandssvensk glämmer jag inte av traditioner. Detta är inte hopknotat på självaste midsommarafton. Men jag publicerar detta idag. Trevlig midsommar!

5 kommentarer:

  1. Som du skrev nedan så är det självklart bättre att många har sin aktieexponering via kapital invest än inte alls. Sen kan man givetvis ifrågasätta avgifterna på många av fonderna, bric tex, 2,4% helt sjukt!!

    LÄste någonstans någon gång att den som månadssparat 100 spänn mellan 19??-1990 eller nåt sånt hade ett värde av 1,8 miljoner i fonden.

    Ang. ETF:er tror jag inte kommer nå ut till gemene man än på länge. Det är tryggt att kunna sälja avyttra 80% av sin fond utan att ge ett bud mot annan säljare via aktiedepån, tror jag.

    SvaraRadera
  2. Det bästa vore om småspararen köpte några investmentbolag eller några indexfonder men annars känner jag till många värre fonder som det borde hissas varningsflagg för.

    SvaraRadera
  3. Skurk, jag tror också att det kommer att ta lång tid innan ETFer kommer att finnas i var mans portfölj, men samtidigt tror jag att de kommer att vara vanligare i mer aktiva sparares portfäljer än vad vi kanske tror idag. Indexfonder är stora i USA med Vanguard som jätten, de tar par bara 0.20% i avgift för flera av sina fonder.

    Anonym, investmentbolag i kombination med indexfonder är en mycket klok kombination. Men bankerna kommer inte att föreslå detta till sina kunder då detta inte generar inkomster på samma sätt som antingen aktiv försäljning av aktier som ger courtage, eller dyra fond-i-fond lösningar, SPAXar, eller Rysslandsfonder som ger 2.4% i förvaltninsgavgift.

    SvaraRadera
  4. Tycker att det är lysande att de har så höga avgifter när man själv får ta del av kakan som aktieägare och kund hos nätbank

    SvaraRadera
  5. Visst tycker en annan att bankernas avgifter är lite väl höga, särskilt på så kallade "sverigefonder" som mer eller mindre följer index. Onekligen finns dock en stor efterfrågan på fonder och de tar väl betalt därefter...

    Efter att min flickvän varit på bankmöte så hade bankmannen sålt på henne en dyr access fond-i-fond. Tyvärr är lejonparten av Sveriges befolkning för dåligt insatta i ekomoni och sväljer allt den gode bankmannen rekommenderar. Jag själv vurmade om köp i industrivärden och lite avanza zero som lök på laxen. Låg förvaltningskostnad och saftig substansrabatt men det ville inte bankmannen rekommendera.
    Summa summarum min flickvän hade väl mer förtroende för bankens råd än mina och jag tror det säger en hel del om bankens förtroende (eller mitt ;).
    Ang ETF tror jag det kommer öka gradvis till de som du säger "aktiva" förvaltarna, men att swedbank skall sälja billiga ETFer känns föga troligt! =)
    Mvh selle

    SvaraRadera