onsdag 2 december 2009

Marknadsmisslyckanden - del 3, 10 orsaker

Dessa 10 olika orsaker, samt några andra, till marknadsmisslyckanden kommer att behandlas djupare i kommande inlägg.

1) Inkomst och förmögenheters omjämlika fördelning i en marknadsekonomi - detta kan leda till kriminalitet och sociala spänningar, ibland även till minskad aggregerad efterfrågan. Omstritt bland ekonomer. Rio de Janerio, Brasilien intressant exempel.

2) Imperfekt marknadskonkurrens - Utnyttjande av en stark marknadsposition t ex monopol eller oligopol. Produceterna är vinnare på konsumenternas bekostnad. Inte optimalt ur ett samhälleligt perspektiv. Exempel Microsofts utnyttjande av sin position på sin marknad.

3) Produktionsfaktorers orörlighet - t ex arbetskraft; de kanske inte flytta så lätt mellan olika användning som markandsekonomin föresätter. En arbetslös person i Degerfors kanske kan få ett nytt jobb i Ystad. Men denne person kanske har släkt, vänner, en historia i Degerfors. Han eller hon kanske har industriarbetarbakgrund och jobbet i Ystad är inom omsorg. Många barriärer att bryta för att ta jobbet i Ystad, det tar tid att ställa om, nya kunskaper och kanske livsattityder kanske behöver införskaffas.

4) Assymetrisk information/Informationsproblem - En försäljare av begagnade bilar har ett informationsövertag på köparen. I marknadsteori skall båda parter ha likvärdig information. Så är inte fallet för de flesta av oss när vi köper en begagnad bil.

5) Public good - Detta är något som marknaden inte kommer att tillhandahålla eftersom man inte kan exkludera någon från att konsumera denna service (eller vara) och man konkurrerar inte som konsument med någon annan när man konsumerar denna service. Exempel public service media. SVT och SR.

6) Merit good  - Detta är varor och tjänster som har positiva ringar på vattnet effekter vid konsumtion och produktion. Utbildning och sjukvård är bra exempel. Här finns dock en marknad, men vi förstår inte det fulla värdet av dessa tjänster ur ett samhälleligt perspektiv. Dessa tjänster (och varor) blir underkonsumerade och underproducerade i en marknadsekonomi i förhållande till den samhälleliga optimala situationen.

7) Demerit goods - Detta är produkter som har negativa sidoeffekter. Cigaretter, snus, alkolhol - och Coca-Cola. Dessa produkter ger enskilda individer positiva upplevelser - utility - t ex cigarrrökning. Men den passiva rökningen av tredje part ger negativa sidoeffekter. Och dessa positiva upplevelser på kort sikt kan få negativa långsiktiga effekter på samhället; minskad produktivitet, ökade sjukvpårdskostnader t ex. Dessa varor (och tjänster) blir överproducerade och överkonsumerade i en marknadsekonomi.

8) Kortsiktig vinstmaximering istället för uthållig utveckling; ekologiskt såväl som ekonomiskt. Ett kemiföretag gör kortsiktiga vinster (vinstmaximering) genom att inte rena utsläppen i en flod i t ex Kina. Kan få stora långsiktiga konsekvenser för detta ekosystem, såväl som den framtida ekonomin.

9)  Omöjligt att prisätta värdet på en sällsynt fågel som kanske utrotas vid ett bygge av en flygplats, samt de negativa sidoeffekterna som denna verksamhet sedan åstadkommer. Därför kan vi inte göra cost- benfit kalyler som är exakta. Vad är värdet på ren luft? På en urskog? Eller det objektiva värdet på en sällsynt fågel?

10) Positiva och negativa externaliteter - när konsumption eller produktion har effekter på en tredje part. T ex en rökares effekt på omgivningen som inte har någon nytta av rökningen. Eller de kostnader för samhället som enegiproduktion vid ett kolkraftverk åstadkommer som denna producent inte betalar för vid en fri marknadsprissättning, t ex luftföroreningar.

2 kommentarer:

  1. Intressant inlägg med många intressanta frågor. Samtidigt som jag ser bristerna älskar jag marknadsekonomi och kapitalismen för dess oerhörda flexibilitet, effektivitet och styrka. Skriv gärna förslag på lösningar.
    mvh svenskmillionaire.se

    SvaraRadera
  2. svenskmillionare, tack för de fina orden. Möjliga lösningar kommer mot slutet av denna tänkta serie av inlägg. Implikationerrna av dessa är minst sagt omfattande. Marknadsekonomin har manga styrkor, t ex dess dynamik och flexibilitet, men det finns ganska manga omraden där den inte löser vara problem särskilt väl. Precis som kusinen demokrati, är den kanske den minst daliga lösningen vi känner till.

    SvaraRadera