Om Fairfax Financials och Prem Watsa

Fairfax Financials (FF) är en riktigt bra story. Prem Watsa är den föräldralösa indiska pojken från Hyderabad, Indien. Han visade stor begåvning i skolan och blev kemingenjör vid Indian Institute of Technology, Madras. Han kommer sedan till Kanada för att göra en MBA (Richard Ivey School of Business). Detta leder till att han startar att bygga upp ett bolag, året är 1985,  som har många likheter med Berkshire Hathaway: Fairfax Financials. Buffet är en stor inspiration för Watsa, men han är nog en än mer typisk Ben Graham investerare än vad Warren är nuförtiden.

Watsa har varit bra på att se när stora krascher är på väg och agera på detta (ibland för tidigt, men han brukar få rätt till sist): 1987 kraschen, Japans krasch på 1990-talet och bostadsmarknad/finanskris 2007. Han är nu mycket orolig för ekonomier på anabola via 0-räntor och obligationsköp av centralbanker, med mycket stor skuldsättning för hushåll och stater. Och tycker sig se en IT hysteri igen via värdering på Twitter etc. Därför är i stort sett hela aktieinvesterings-portföljen hedgad sedan ett par år tillbaka. Detta har kostat mycket pengar på kort sikt. Aktieinvesteringarna har dock varit lyckade över tid, men intressant nog har obligationsportföljen över tid också haft ett starkt resultat. Se nedan 15-årsresultat (2014):

Hamblin Watsa Investment Counsel (HWIC) har haft följande 15 års-avkastning (2014)

# 1 HWIC Common stocks (with equity hedging): 11.6% per år, i jämförelse med S&P 500 med 4.2% per år.

# 2 HWIC Taxable bonds: 11.5% per år, i jämförelse med Merrill Lynch U.S corporate (1-10 year) bond index med 6.1% per år.

Jag har en ganska stor del försäkringsbolag i portföljen i Berkshire Hathaway, Sampo och Fairfax Financials. I detta inlägg skrev jag lite om varför försäkringsbolag - och specifikt dessa tre - för drygt ett år sedan.  FF har jag således bara ägt i drygt 2 år och det är nykomlingen av de tre. Utvecklingen hittills har varit mycket bra och innan en liten sättning hade aktien dubblats i värde. Kenny på aktiefokus skrev en bra kritisk kommentar till ovan inlägg. Han tyckte att kvaliteten på försäkringsrörelsen var dålig för FF i jämförelse med t ex Berkshire. Där tror jag han har en viktig poäng. Men jag tycker att försäkringsrörelsen för FF har förbättrats bara under den korta tid jag har ägt och följt bolaget. Combined ratio har kommit ner en bit i flera av försäkringsrörelserna. Och FF har köpt bättre kvalitet försäkringsbolag på senare tid.  Dessutom i intressanta ekonomier i t ex Asien. Detta tycker jag är något som är intressantare med FF än Berkshire, Watsa kan Indien och har tidigt investerat där men också köpt försäkringsbolag i Östeuropa, Ostasien och Latinamerika. Det gör att försäkringsrörelsen inte är så Nordamerika-beroende som för Berkshire. Eller så Norden-beroende som för Sampo. Dessutom finns en ganska stor cash-del på ca 23% i FF's investeringsportfölj, vilket inga tidningar skriver om...

Watsas aktieinvesteringar (kom ihåg nästan helt hedgad portfölj, och utgör bara en del av investeringsportfölj, kring 25% har jag för mig) är minst sagt spektakulära och mycket koncentrerade: I den Nordamerikanska portföljen har han 35% i skogsbolaget Resolute Forest products. Och nästan 30% i Blackberry. Ett nytt innehav är IBM med 15% av portföljvärdet (inspirerat av Berkshire?). SandRidge Energy ca 7% och Overstock.com ca 6%. Sedan finns en mängd pyttesmå innehav. I övrigt har vi aktieägare fått glädjas åt en enastående investering i Bank of Ireland i efterdyningarna av finanskrisen (2011). I Mars i år såldes en del av dessa aktier som tredubblats i värde, här har Fairfax tjänat ca 2.4 Miljarder SEK hittills. Watsa har också tillsammans med några andra investerare investerat ganska mycket i Greklands tredje största bank Eurobank. Jag vet ej hur den investeringen har gått - och vilken utsträckning Grexit-oron påverkar. Watsa har fått mycket kritik för Blackberry-investeringen, där alla ser Blackberrys konsumentprodukter - mobilerna - som en stor loser. Och det är de nog. De förlorade mot iPhone och andra smartphones. Men som jag förstår är Watsa mest intresserat av t ex företagstelefonidelen, patent och krypteringen. De dolda värdena. Lite som kartorna i Nokia.

Watsas brev till aktieägarna är mycket läsvärda och i "Buffet style", dock utan de många roliga oneliners som Warren presenterar. Men jag är långsiktig här. Bolaget ger en kanadensisk exponering, har en allt bättre försäkringsrörelse, samtidigt som vi får exponering mot flera utvecklings-ekonomier. Ett exempel är Indien, där FF har ökat sina investeringar på sistone. Sedan tror jag Watsa et al kommer att fortsätta investera "floaten" på ett bra sätt för oss aktieägare. Kan Fairfax Financials vara något för dig?

Cristina Stenbecks omvandling av Kinnevik

Jag har ägt Kinnevik i ett decennium ungefär. Det började med att jag läste Per Anderssons "Stenbeck - ett reportage om det virtuella bruket" (2000). Det är den bästa bok om svenskt näringsliv jag har läst. Länken ovan är en av mina första texter här på bloggen. Jag tror att jag har läst Anderssons bok fyra gånger. En fascinerande huvudperson (med både konstruktiva och destruktiva drag), välresearchad ekonomisk historia av en lysande skribent. Boken finns i nyutgivning, vilket visar att kvalitet varar. 

Boken hade en bidragande orsak till att jag blev ägare i detta investmentbolag. Under denna bloggs första år skrev jag fem inlägg om Kinnevik, baserat på Anderssons bok och Kinneviks rapporter - och faktiskt lite iakttagelser från egna resor.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2009/05/kinnevik-introduktion.html (här vävde jag in en resa i norra Tanzania och en i Vietnam för att förklara innehaven)

http://riskminimeraren.blogspot.sg/2009/05/kinnevik-korsnas-och-bakgrunden.html (ekonomisk historia, Kinneviks företagshistoria)

http://riskminimeraren.blogspot.sg/2009/05/kinnevik-noterade-karninnehav.html (om de noterade bolagen 2009)

http://riskminimeraren.blogspot.sg/2009/05/kinnevik-nya-investeringar.html (dessa nya investeringar 2009 har i flera fall enbart en perifier roll i dagens Kinnevik, med några undantag)

http://riskminimeraren.blogspot.sg/2009/06/kinnevik-summa-summarum.html  (mina slutsatser 2009)

Mina första aktier 2005 kostade kring 60 kr. Och inte långt efter delades Invik ut till aktieägarna. Det har varit väldigt bra att vara ägare till Investment AB Kinnevik som idag är ett betydande innehav för mig. Om ni läser den utmärkta årsredovisningen för 2014 så är det anmärkningsvärt hur Cristina, med hjälp av Mia och Lorenzo har stöpt om detta bolag. Kolla in bolagen de äger och i flera har skapat - många alldeles nyligen - här nedan (Screen shot från ovan årsredovisning):

Sent 2013 sålde jag en tredjedel av mitt innehav i Kinnevik för drygt 300 kr aktien. Och detta beror inte på att jag var kritisk till vad Cristina har gjort med Kinnevik. Det kändes bara som att marknaden då hade lite för stora förhoppningar på Kinneviks e-business, som då i flera fall gjorde förluster men växte omsättningen kraftigt. Jag var helt enkelt osäker på substansen i bolaget och tyckte värderingen var hög. Nu ett och halvt år senare har flera av dessa innehav börjat göra vinst, vilket ger mycket bättre stabilitet. Dessutom är de tyska bolagen börsnoterade. Dock finns fortfarande osäkerhet kring värdering av vissa av dessa bolag. 

Det som är riktigt spännande är det verkar som att Cristina har haft samma fingertoppskänsla som sin far i att identifiera ny teknik/nya lösningar som kan utmana etablerade affärsmodeller, traditionella starka marknadsaktörer och verka på nya marknader. Bayport nämnde jag som ett nytt innehav som jag trodde på i mitt inlägg 2009, och de finns fortfarande med i bilden. Men det mesta spännande har kommit till efter 2009. 

Jag gillar också att ledning och styrelse avspeglar bolagets globala närvaro bättre än många stora svenska internationella företag.

Kassakon i Jans bygge var Korsnäs. Detta gjorde att man kunde pumpa in pengar i t ex Millicom (som nästan kursade 2002). Nu är kanske Tele 2 det nya Korsnäs som ger höga utdelningar - och där man sålde den ryska verksamheten i tid! Och nu senast sålde man en den norska businessen till TeliaSonera.

I årsredovisningen skriver VD'n:

Med ett starkt team, tillgångar inom mobilkommunikation och e-handel/marknadsplatser samt med en digital och livsstilsfokuserad investeringsstrategi är Kinnevik välpositionerat för att fortsätta leverera ett långsiktigt värde för aktieägarna.

Jag är böjd att hålla med. Men det finns fortfarande betydande risker i bolaget och många innehav är i en uppstartsfas, samt verkar i utvecklingsekonomier. Men som en del av portfölj med mera substansrika bolag passar Kinnevik utmärkt. Istället för att köpa t ex en Afrikafond kan man ju köpa Kinnevik. Vad tycker ni?

Intressanta insikter i rysk ekonomi från Bo Andersson, VD AvtoVaz, intervju Lennart Ekdahl

Jag har inga direkta aktieinvesteringar i eller fonder mot den ryska marknaden. Dock är den ryska ekonomin en mycket viktig marknad för flera av mina innehav: 

• För Oriflame har det varit och är en mycket viktig marknad och man har även produktionsanläggningar där (ca 1/3 av omsättning kom från Ryssland innan Krim/Ukraina-krisen)
• SCA har ca 3% av omsättning från Ryssland (marknadsledande på mjukpapper, stark position på personliga hygienprodukter, och produktionsanläggningar för mjukpapper, hygienprodukter och papper)
• För Creades näst största innehav Lindab är Ryssland viktigt (ca 7% av omsättning),  
• Portföljbolag till Investor och Industrivärden som Atlas Copco, Sandvik och ABB: denna marknad utgör 2 - 5 % av omsättning för dem (viktigast för Atlas) 

Jag vet inte om ni tittar på Svenska Handelsbankens mediasatsning efn.se (Ekonomi och Finansnyheterna). Det finns många olika typer av program. Jag antar att "Börslunch" är det mest kända. Mitt favoritprogram från deras utbud är dock Veckomagasinet med den duktiga journalisten Lennart Ekdahl. Han är en av de få svenska TV journalister som kan intervjua människor från näringslivet och ekonomimakthavare på ett självständigt och kritiskt men ändå respektfullt sätt. 

Intervjun med Bo Andersson VD på Rysslands största biltillverkare Avtovaz tycker jag är mycket intressant (den är från december 2014). Den ger ganska djupa insikter om rysk ekonomi, statens/Moskvas inblandning i ekonomin, hur stora ryska företag opererar. Dessutom tror jag Bo Andersson är ganska okänd i Sverige. Håll tillgodo, intressant eller hur? 

Vansinniga verkstadsvärderingar?

Ibland måste man stanna upp och reflektera som aktieägare. Jag äger inget av verkstadsbolagen nedan direkt. Men dock indirekt via Latour, Industrivärden och Investor. Nu har jag följt den svenska börsen noga sedan 2003 då jag köpte mina första Investoraktier. Så som jag kommer ihåg har värderingarna aldrig varit så här höga på några av de vanligaste nyckeltalen för våra stora verkstadsbolag. Visst, några av bolagen nedan har stor förbättringspotential där Volvo kanske är det bästa exemplet. Men frågan är om de andra fyra bolagen kan avkasta så mycket mer på eget kapital under ett normalår?

Uppgifterna till denna tabell har jag tagit från Reuters idag Måndag 27 April 2015. Min enda slutsats - och jag kanske inte har förstått något som ni andra förstår - är att dessa bolag värderas oerhört högt just nu. Assa Abloy och Atlas Copco värderas i linje med - eller t o m lite högre än H&M. Hennes har under den tiden som jag följt och ägt bolaget handlats till mellan 20 - 30 ggr vinsten och ca 7 - 10 ggr eget kapital. Men deras ROE är ca 40 och kontinuerligt bättre än dessa verkstadsbolags. Ett simpelt tummått som jag har fått från Affärsvärden-modellen är att för ett bolag som avkastar 15% på eget kapital skall du betala ca 1.5ggr eget kapital. Då blir det svårt att räkna hem bolagen ovan - om man säger så. Nu har vissa av dessa bolag väldigt starka globala marknadspositioner och växer stabilt så man kan tänka sig viss premium-värdering, men detta?

Vad tycker ni - överdriver jag eller är dessa värderingar av svenska verkstadsbolag närmast vansinniga?

Om att Johan Sverdrup tål en halvering av oljepriset

Enligt denna artikel i norska Dagens Naeringsliv räknar Statoil med att oljeutvinningen i detta fält kommer att vara lönsamt ner mot 30 dollar fatet - men balanspriset för hela projektet är ca 36 dollar fatet. Första delen av investeringen är drygt 100 Miljarder NOK men det kommer totalt att landa på det dubbla. Detta projekt är bra för Ratosägda Aibel som redan har fått uppdrag i detta enorma industriprojekt. Det kommer att kunna vara bra för Bonheur, eller rättare sagt Fred Olsen Energy som förhoppningsvis kan hyra ut riggar/borrskepp. Dessutom kommer det skrivas mycket i media om projektet, i t ex ovan norska Dagens Naeringsliv, som ägs av NHST Media group - som ägs till 54% av Bonheur/Ganger Rolf. Att det skrivs mycket i media om detta stora oljeprojekt kan leda till ytterligare en viktig miljödebatt om sustainability/växthuseffekt, vilket kanske leder till nya vidkraftparker till havs i nordsjön. Detta kommer i sin tur kanske att leda till nya order för Fred Olsen Windcarrier (och deras dotterbolag) som ägs av Bonheur/Ganger Rolf.  

BBC Warren Buffett dokumentär - värd att se

Jag vet inte om ni är lika nördiga som eder riskminimerare. Men jag har nog läst ett dussin Warren Buffett biografier/investeringsböcker - och har läst alla Warrens brev till aktieägarna för Berkshire Hathaway minst en gång. På nätet finns många intervjuer och föreläsningar av Buffett (den äldre på ett Universitet i Florida är bäst). Alice Schroeders auktoriserade biografi "Snowball" är för övrigt den bästa biografien, men Robert G Hagstroms "The Warren Buffet way" är nog den bästa investeringsboken. Men den bästa dokumentären är nog denna: BBC Warren Buffett documentary. Om ni inte har tid att "nörda ner er" som jag har gjort, ger den en ganska bra överblick.

Mr Market gillar Tescoaktien igen - vad har orsakat drygt 50% uppgång på några månader?

De som förespråkar den effektiva marknadshypotesen borde göra en case study på prissättningen av Tesco det sista året.  I december kunde du köpa Tesco för ca 160 pence/aktie. Idag kostar den kring 250 pence. Det är över 50% uppång på några månader. Hur förklaras sådana här sväningar i sådana här stora bolag? Bolaget är nu marknadsvärderat till ca 260 Miljarder kronor (ca 20 Miljarder Pund). Men innan jul var det värderat till 160 - 170 Miljarder SEK. Bolaget är alltså i mitten av April värt ca 100 Miljarder SEK mer än bara några månader innan. Det är naturligtvis roligt för oss aktieägare att kursen går upp, jag startade att köpa Tesco lite i början av 2012 för drygt 300 pence aktien och har köpt vid några tillfällen - en fallande kniv - ner till mitt lägstra inköp på 172 pence innan jul. Men jag är medveten att vi kan snart vara nere i 200 pence aktien igen...bumpy road ahead!

Vilken fakta finns för uppgången på 50 - 55% på några månader?

Till viss del finns ny fakta: Kantar Worldpanel visar att Tescos omsättning för UK ökar pyttelite igen för de första månaderna av 2015 (man tar marknadsdelar). Julförsäljningen ökade också lite enligt Tesco som gjorde en trading statement 8 January. Den nya VD'n "Drastic Dave" lägger ner 43 olönsamma butiker i UK, man har sålt Blink Box, ändrat överdrivet förmånliga pensionsavtal och omstrukturerat fastigheterna i UK lite ihop med British Land. Vidare värderars Dunnhumby till ca 2 miljarder pund och här tror jag Tesco kommer att sälja 60 - 70 % för att förbättra balansräkningen. Dessutom finns intresse från en Thailändsk affärsman, Dhanin Chearavanont, för TESCO Lotus i trakterna kring 10 Miljarder dollar. Tror inte Tesco kommer sälja men värden har  blivit tydliga. Kanske skulle man kunna markandsnotera Asienbusinessen och låta 30% flyta?  Men samägt bolag i Kina och uppstart i Indien tyder på att Asien är prioriterat och långsiktigt stället att vara på.  Den underpreseterande Östeuropeiska businessen är nog mer troligt att man säljer, om man säljer något. Vilket jag är skeptisk till att man gör (kanske Turkiet?). Dave kommer nog att försöka hitta andra lösningar. Markandsnotera  delar av Tesco bank?

Dessutom finns viss risk för kostsamma stämningar från aktieägare för att man överskattade försäljningen förra året. Svårt att uppskatta risken för detta och eventuella kostnader för bolaget.

Men den nya faktan ovan kan väl inte förklara denna kraftfulla uppgång i ett av Storbrittaniens största bolag?

Det är nästan skrämmande att detta är ett väl genomlyst bolag som följs av av en mängd mycket kunniga analytiker över hela världen. Jag tror att MR Market var helt fel ute när bolaget åkte ner långt under 200 pence. Även om man överskattat försäljningen och vinsterna sjönk kraftigt fanns det värden i bolaget. Tesco handlades innan jul som ett bolag som gör förluster och har jättestora skulder och inga realiserbara tillgångar att sälja. Men man gjorde faktiskt vinst, även om mycket mindre än för några år sedan. Men media var nattsvart om Tesco. Det fanns inget positivt om bolaget. Allt var skit. Trots att man t ex fortsatte hade drygt 28% av den brittiska marknaden och var marknadsledare där. Trots alla tillgångarna, t ex fastigheter, runt om i världen.

Nu tror jag Mr Market har blivit överdrivet positiv på kort sikt. 250 pence aktien givet alla problem bolaget står inför under 2015 är inte direkt billigt. De låga vinsterna ger P/e på drygt 20 och priset på eget kapital rensat för goodwill blir ca 2 ggr. Men netto-vinstmarginalen är å andra sidan endast 30 - 40% av 5-årssnittet - så visst finns en långsiktig uppsida.

Några personliga slutsatser. Om jag inte hade gjort min omfattande analys i 10 delar om Tesco hade det varit jobbigt när bolaget värderades som de behövdde göra nyemission innan jul. Men om man kan sina bolag som man äger väl, då kan man öka efter förmåga och sedan behöver man bara gott sittfläsk i väntan på att Mr Market ändrar sig!