Läser just nu om Alice Schroeders utmärkta biografi om Warren Buffet. Fick den i julklapp för några år sedan. När man läser denna bok känns det ibland förmätet att man som aktieamatör försöker att slå index genom att läsa lite rapporter och analyser på sin fritid. Buffet och Munger har slagit index genom att helt enkelt veta mer, läsa mer och analysera bättre än andra aktieinvesterare. Buffet har försakat att ge tid och uppmärksamhet till sina barn under deras uppväxt, förlorat sin första fru (eller i vart fall nästan beroende på hur man ser det) - eftersom han hela tiden hade näsan i rapporter, affärstidningar, dagspress, specialtidskrifter. Eller hade sina dagliga långa telefonsamtal med Munger i Los Angeles.
Jag köpte några aktier i Berkshire Hathaway tidigt sommaren 2006 (detta var innan man kunde köpa de billigare baby Berkshire) . Det var och är min storsta enskilda aktieinvestering hittills. Efter att ha ägt aktierna i drygt 6 år hur har de varit som investering?
1) Det är roligt att äga Buffets och Mungers bolag. Man får passa på så länge de lever.
2) Det är extra roligt som aktieägare att läsa Buffets rapporter till aktieägarna varje år och läsa/höra/se intervjuer etc på CNBC's Warren Buffet watch
3) Det har känts tryggt hela tiden, även genom finanskris. Man sover gott om natten om man äger Berkshire.
4) Nu har BH ca 48 Miljarder USD i kassan igen och Buffet har laddat stora elefantgeväret. Burlington, IBM - vad blir det denna gång?
Berkshire är i dagslaget upp 43 - 44% sedan jag köpte. Jag har inte fått någon utdelning. Och detta ger ca 7% om året i avkastning.
Detta beaktar inte förändringar i växelkurs USD - SEK. Dollarn stod i 7.10 mot kronan i Juni 2006 idag står den kring 6.80. Jag har således "förlorat" 4 - 5 % i valutakurs förandringar.
Vad har andra investeringar givit under denna tid?
Berkshire är så omfattande i sina innehav och stort att det är bättre att jämföra med fonder. Enligt Morningstar har värdefondbolag inriktat på USA gett mellan 1.5 och 3% om året de senaste 10 åren. Men då startar man 2002 efter ett stort dorcom ras. De senaste 5 åren har dessa fonder givit + - 0 till negativ 4% i avkastning per ar. Berkshire har varit mycket bättre än detta, men siffrorna mäter inte exakt samma tid.
Amerikanska S&P Indexfonder har gett 2.6 % i avkastning per år de senaste 5 åren. Berkshire har varit bättre än detta, men observera att siffrorna inte är för exakt samma tid.
OMX 30 index har gett knappt 1% de senaste 5 åren. Duktiga Carnegie Sverigefond (Simon Blecher)har gett knappt 2% i årlig avkastning. Men oerhört skickliga Didner & Gerge har givit drygt 5% de senaste 5 åren. Och har faktiskt hela 13.5% avakstning de senaste 10 åren. Skagen Global däremot har givit negativ 1% per år de senaste 5 åren.
Det har således varit helt ok att äga Berkshire Hathaway. Och jag har inga planer på att sälja. Man kan oroa sig för när Munger/Buffet slutar att aktivt förvalta bolaget. Men Berkshire har så mycket substans och så många kvalitetsinnehav att jag tror att man kommer att slå S&P 500 även post Buffet/Munger. Och en sådan indexfond är mitt alternativ till detta aktieinnehav, inte att äga mer Investor.
fredag 16 november 2012
lördag 10 november 2012
Substansrabatt/Värdering av onoterat/Investmentbolag
På sistonde har vi sett en intressant debatt om hur Kinnevik värderar sina e-handelsbolag och internetbolag. Många anser att de har tagit upp for höga varden på substansvärdet för dessa företag. Det är möjligt. Men i några andra investmentbolag har jag på sistonde funnit motsatsen.
Traction skriver i sin senaste rapport att de under de senaste kvartalen har handlats med 20 - 25% substansrabatt. Men de anser att att denna antagligen är ännu större eftersom Ankarsum motor (bl a med assistenten för brödbak utköpt av Electrolux) och Nilörngruppen har tagits upp till försiktiga värdering i rapporter. Nu utgör dessa bolag ingen ansenlig del av substansvärdet, men dessa bolags stabila vinster de sista ett till två åren talar antagligen för att dessa skulle kunna ges ett högre värde. Traction har även andra onoterade bolag som är konservativt värderade i balansräkningen. Vi kanske talar om 5 till 10% i ytterligare substansrabatt som helhet. Givit Tractions aktivitet i portföljen, historik och pragmatism att utnyttja sin starka finansiella ställning när tillfällen ges får denna substanrabatt anses som vara ganska väl tilltagen.
Marknaden är skeptisk till Ratos för tillfället och man tvivlar på att dagens portfölj kan generera överavkastning som tidigare. Många tycker ocksa att det är tveksamt att man betalar premium för eget kapital for Ratos. Men då har man kanske inte fullt ut beaktat hur de värderar sina bolag i balansräkningen. GS Hydro har ett bokfört värde på 29 MSEK men omsatter över 1 Miljard det senaste året och bidrog rikligt med vinster; över 60 MSEK de första tre kvartalen i år. Stofa som man just sålt visar liknande diskrepans mellan substansvärdering och omsättning/vinst. Man har tjänat 76 MSEK på tre kvartal i år omsätter mer än en miljard men tas upp till 240 MSEK i det bokförda värdet. Båda bolagen var i stort sett helägda av Ratos innan man sålde Stofa. Motargumentet till detta är att Inwido och Kvarndammen kanske är upptagna till för höga värden. Men bolag som Finnkino och Arcus tas respektive upp till drygt 400 MSEK i bokfört värde, den finska biografkedjan gör en vinst på 68 MSEK på tre kvartal i år och Arcusgruppen omsätter 1,5 Miljarder SEK och kommer att när den nya produktionsanläggningen är fullt igång ge fina vinster (går köpet av Ålborg, Gammel Dansk etc igenom från Pernod Ricard ser det ännu bättre ut)
EQT och Investor Groth Capital kan vara för blygsamt värderat i Investors substans. Att sälja ut bolagen i IGC är ett sätt för Investor att synliggöra dessa värden.
Hur ser ni på denna problematik?
Traction skriver i sin senaste rapport att de under de senaste kvartalen har handlats med 20 - 25% substansrabatt. Men de anser att att denna antagligen är ännu större eftersom Ankarsum motor (bl a med assistenten för brödbak utköpt av Electrolux) och Nilörngruppen har tagits upp till försiktiga värdering i rapporter. Nu utgör dessa bolag ingen ansenlig del av substansvärdet, men dessa bolags stabila vinster de sista ett till två åren talar antagligen för att dessa skulle kunna ges ett högre värde. Traction har även andra onoterade bolag som är konservativt värderade i balansräkningen. Vi kanske talar om 5 till 10% i ytterligare substansrabatt som helhet. Givit Tractions aktivitet i portföljen, historik och pragmatism att utnyttja sin starka finansiella ställning när tillfällen ges får denna substanrabatt anses som vara ganska väl tilltagen.
Marknaden är skeptisk till Ratos för tillfället och man tvivlar på att dagens portfölj kan generera överavkastning som tidigare. Många tycker ocksa att det är tveksamt att man betalar premium för eget kapital for Ratos. Men då har man kanske inte fullt ut beaktat hur de värderar sina bolag i balansräkningen. GS Hydro har ett bokfört värde på 29 MSEK men omsatter över 1 Miljard det senaste året och bidrog rikligt med vinster; över 60 MSEK de första tre kvartalen i år. Stofa som man just sålt visar liknande diskrepans mellan substansvärdering och omsättning/vinst. Man har tjänat 76 MSEK på tre kvartal i år omsätter mer än en miljard men tas upp till 240 MSEK i det bokförda värdet. Båda bolagen var i stort sett helägda av Ratos innan man sålde Stofa. Motargumentet till detta är att Inwido och Kvarndammen kanske är upptagna till för höga värden. Men bolag som Finnkino och Arcus tas respektive upp till drygt 400 MSEK i bokfört värde, den finska biografkedjan gör en vinst på 68 MSEK på tre kvartal i år och Arcusgruppen omsätter 1,5 Miljarder SEK och kommer att när den nya produktionsanläggningen är fullt igång ge fina vinster (går köpet av Ålborg, Gammel Dansk etc igenom från Pernod Ricard ser det ännu bättre ut)
EQT och Investor Groth Capital kan vara för blygsamt värderat i Investors substans. Att sälja ut bolagen i IGC är ett sätt för Investor att synliggöra dessa värden.
Hur ser ni på denna problematik?
fredag 2 november 2012
Nya möjligheter och stora värden i ett antal bolag?
På sista tiden har det hänt mycket av intresse för oss värdeinvesterare. Det finns många möjligheter att räkna på.
Oriflame: Visst finns det vissa hot mot bolagets affärsmodell, rena onlinebolag av den typen Kinnevik investerar i t ex, och sensate rapporten var en besvikelse bl a att hitta direktsäljare till den stora tupperwarekår man redan har. Aktien föll kraftigt. Och visst de långa skulderna är ganska höga i förhållande till eget kapital. Men balansräkningen har styrkor också: mycket lite goodwill, mycket värden i fabriksutrustning och fastigheter. Och kassaflödena är starka, räntabiliteten hög och kapitalbindningen relativt låg. Detta gör att bolaget kan dela ut väl. Till dagens kurs blir utdelningen om den behålls riktigt trevlig. För ett par år sedan betalade du lika mycket för EK som du gjorde i H&M. Nu är den siffran ca hälften.
New Wave Group : Visst har bolaget en hel del goodwill i balansräkningen från alla förvärv. Och visst är skulder ganska höga mot eget kapital. Glasbruksinvesteringen ingen vidare och 11% försäljning mot Sydeuropa trist i dagens läge. Men Norden, Norra Europa och Nordamerika ser inte så tokigt ut. Det finns guldägg i bolaget som Craft. Lågt värderade vinster och Janson visade hur snabbt man kunde få positiva kassaflöden att betala av skulder med i finanskrisen. På lång sikt är bolaget intressant på dagens nivåer. Man får t o m hyffsad utdelning till dagens kurs givet att denna behålls på ett ungefär. Här måste man dock nog ha bra sittfläsk, omvärdering kan ta tid.
Kinnevik: Millicom och Tele2 växer ej så mycket mer. MTG har fått ny konkurrens och kursen är halverad och mer därtill. Kassakon Korsnäs ej längre helägd. Och eventuellt är värderingen av onlinetillgångar väl tilltagna. Men utdelningen är intressant till dagens kurs över 4% och substansrabatten över 40%. Du betalar bara i princip för Millicom, Tele2 och MTG. Och då har dessa bolag ganska låga värderingar och är långt från tidigare kursrekord. Du får Billerud/Korsnäs, Online, Metro, Transcom, BEF, Micro Finance etc gratis. Dessutom kan det faktiskt vara så att onlineinvesteringarna inte är upptagna till sitt riktiga värde i rapporterna. Jag är mycket imponerad av Christina Stenbeck, hon är lika framåtblickande som sin far och plöjer ner etablerade vinster i nya möjligheter (Mia Brunell skall ha credit också)
Kungsleden: Om skattemålen går 100% mot Kungsleden är värderingen rimlig. Om Kungsleden vinner några av målen är det ganska billigt. Men dessa rättsprocesser kommer att ta tid. Jag gillar deras fastigheter, speciellt Hemsö som är en stabil verksamhet. Modulverksamheten om än liten är också intressant. Fina kassaflöden. Men köper du detta idag skall du ha sittfläsk och kassa. Bolget har utan skatteutgifter hög skudsättning, jag gissar slopad eller sänkt utdelning. Och nyemission är mycket trolig. Det kan hända att det är för tidigt att gå in ännu. Kungsleden kan dock tex sälja av Tysklandsfastigheter etc för att stärka balansräkningen.
Fortum: Bra utdelning, ganska stark balansräkning för branschen, stora tillgångar i vattenkraft och kärnkraft så om fortsatt fokus på att undvika CO2 utsläpp ser det bra ut. Rysslandssatsningen en joker. Visst det nuvarande låga energipriset gör vinsterna lägre. Men över lite tid tror i alla fall inte jag på lägre energipriser. Risken är politisk i detta bolag. Om Finland och Sverige lägger ner kärnkraften tappar man mycket. Detta hände E.ON i Tyskland när de skall vara ut kärnkraft till 2020.
Securitas: Visst har man låga marginaler för tillfället, och fortfarande en hel del skulder och mycket luft i balansräkningen efter alla förvärv. Och man växer inget heller. Sydeuropa och beroendet av Europa ett annat problem. Men man köper dock in sig i utvecklingsländer, har stabil hög räntabilitet, fina kassaflöden och bra utdelning. Detta är ett stort bolag med ca 300 000 anställda. Det verkar inte dyrt för tillfället. Men kan naturligtvis bli ännu billigare.
Vad tror ni om dessa bolag?
Oriflame: Visst finns det vissa hot mot bolagets affärsmodell, rena onlinebolag av den typen Kinnevik investerar i t ex, och sensate rapporten var en besvikelse bl a att hitta direktsäljare till den stora tupperwarekår man redan har. Aktien föll kraftigt. Och visst de långa skulderna är ganska höga i förhållande till eget kapital. Men balansräkningen har styrkor också: mycket lite goodwill, mycket värden i fabriksutrustning och fastigheter. Och kassaflödena är starka, räntabiliteten hög och kapitalbindningen relativt låg. Detta gör att bolaget kan dela ut väl. Till dagens kurs blir utdelningen om den behålls riktigt trevlig. För ett par år sedan betalade du lika mycket för EK som du gjorde i H&M. Nu är den siffran ca hälften.
New Wave Group : Visst har bolaget en hel del goodwill i balansräkningen från alla förvärv. Och visst är skulder ganska höga mot eget kapital. Glasbruksinvesteringen ingen vidare och 11% försäljning mot Sydeuropa trist i dagens läge. Men Norden, Norra Europa och Nordamerika ser inte så tokigt ut. Det finns guldägg i bolaget som Craft. Lågt värderade vinster och Janson visade hur snabbt man kunde få positiva kassaflöden att betala av skulder med i finanskrisen. På lång sikt är bolaget intressant på dagens nivåer. Man får t o m hyffsad utdelning till dagens kurs givet att denna behålls på ett ungefär. Här måste man dock nog ha bra sittfläsk, omvärdering kan ta tid.
Kinnevik: Millicom och Tele2 växer ej så mycket mer. MTG har fått ny konkurrens och kursen är halverad och mer därtill. Kassakon Korsnäs ej längre helägd. Och eventuellt är värderingen av onlinetillgångar väl tilltagna. Men utdelningen är intressant till dagens kurs över 4% och substansrabatten över 40%. Du betalar bara i princip för Millicom, Tele2 och MTG. Och då har dessa bolag ganska låga värderingar och är långt från tidigare kursrekord. Du får Billerud/Korsnäs, Online, Metro, Transcom, BEF, Micro Finance etc gratis. Dessutom kan det faktiskt vara så att onlineinvesteringarna inte är upptagna till sitt riktiga värde i rapporterna. Jag är mycket imponerad av Christina Stenbeck, hon är lika framåtblickande som sin far och plöjer ner etablerade vinster i nya möjligheter (Mia Brunell skall ha credit också)
Kungsleden: Om skattemålen går 100% mot Kungsleden är värderingen rimlig. Om Kungsleden vinner några av målen är det ganska billigt. Men dessa rättsprocesser kommer att ta tid. Jag gillar deras fastigheter, speciellt Hemsö som är en stabil verksamhet. Modulverksamheten om än liten är också intressant. Fina kassaflöden. Men köper du detta idag skall du ha sittfläsk och kassa. Bolget har utan skatteutgifter hög skudsättning, jag gissar slopad eller sänkt utdelning. Och nyemission är mycket trolig. Det kan hända att det är för tidigt att gå in ännu. Kungsleden kan dock tex sälja av Tysklandsfastigheter etc för att stärka balansräkningen.
Fortum: Bra utdelning, ganska stark balansräkning för branschen, stora tillgångar i vattenkraft och kärnkraft så om fortsatt fokus på att undvika CO2 utsläpp ser det bra ut. Rysslandssatsningen en joker. Visst det nuvarande låga energipriset gör vinsterna lägre. Men över lite tid tror i alla fall inte jag på lägre energipriser. Risken är politisk i detta bolag. Om Finland och Sverige lägger ner kärnkraften tappar man mycket. Detta hände E.ON i Tyskland när de skall vara ut kärnkraft till 2020.
Securitas: Visst har man låga marginaler för tillfället, och fortfarande en hel del skulder och mycket luft i balansräkningen efter alla förvärv. Och man växer inget heller. Sydeuropa och beroendet av Europa ett annat problem. Men man köper dock in sig i utvecklingsländer, har stabil hög räntabilitet, fina kassaflöden och bra utdelning. Detta är ett stort bolag med ca 300 000 anställda. Det verkar inte dyrt för tillfället. Men kan naturligtvis bli ännu billigare.
Vad tror ni om dessa bolag?
söndag 14 oktober 2012
Om risken med att köpa aktier utanför Norden
På de ekonomibloggar jag sporadiskt följer tycker jag mig finna en trend. Många privataktiesparare köper aktier i andra länder. De kan vara upplslag från Skagen fonder, Weintraubs nya fond eller annat som har gett dessa privatinvesterare ideer till aktier. Bolag i Kanada, USA, Frankrike och Italien analyseras och köps.
Många av dessa investeringar kommer säkert att bli mycket framgångsrika. Men själv är jag väldigt försiktig att köpa aktier direkt utanför Norden. Och den främsta orsaken är relevant informationsunderskott. Detta gör det svårt att göra helhetsbedömningar om risk. I Sverige (Norden) kan jag följa många olika papperstidningar, webversioner av affärstidningar, bolagens rapporter, bankers bedömningar och analyser under lång tid och därmed bygga upp en kunskap om ägare, branscher och bolag. Jag kan ganska väl bedömma skillnaden i risk mellan Fabege och Hufvudstaden, eller New Wave och H&M.
Dessutom är courtagen mycket högre.
Tesco och Berkshire Hathaway är två exempel av få undantag för mig. Men jag fann mycket information om bolagen och av bolagen så jag tyckte mig kunna bedömma risk. Berkshire är mitt största innehav och jag gjorde ett inköp för en längre tid sedan efter att läst alla rapporter och den är bara att behålla, utvecklingen har varit ganska bra även om ingen direktavkastning.
Eftersom jag bor i Östasien igen kan man kanske tro att jag efter att ha spenderat totalt 6 - 7 år där äger en massa aktier aktier asiatiska bolag. Jag äger inte en enda. Har lite Indexfonder i Asien det är allt. Men många av mina nordiska bolag har stor exponering mot dessa marknader så indirekt har jag ända investerat i denna region. Men då har jag under flera år läst Aktiespararen, Affärsvärlden, di.se samt rapporter och skapat mig en helhetsbild av risken för dessa nordiska bolag.
Hur skaffar ni er tillräckligt med information om utländska bolag för att kunna göra kunniga investeringar? Eller resonerar ni som mig?
Många av dessa investeringar kommer säkert att bli mycket framgångsrika. Men själv är jag väldigt försiktig att köpa aktier direkt utanför Norden. Och den främsta orsaken är relevant informationsunderskott. Detta gör det svårt att göra helhetsbedömningar om risk. I Sverige (Norden) kan jag följa många olika papperstidningar, webversioner av affärstidningar, bolagens rapporter, bankers bedömningar och analyser under lång tid och därmed bygga upp en kunskap om ägare, branscher och bolag. Jag kan ganska väl bedömma skillnaden i risk mellan Fabege och Hufvudstaden, eller New Wave och H&M.
Dessutom är courtagen mycket högre.
Tesco och Berkshire Hathaway är två exempel av få undantag för mig. Men jag fann mycket information om bolagen och av bolagen så jag tyckte mig kunna bedömma risk. Berkshire är mitt största innehav och jag gjorde ett inköp för en längre tid sedan efter att läst alla rapporter och den är bara att behålla, utvecklingen har varit ganska bra även om ingen direktavkastning.
Eftersom jag bor i Östasien igen kan man kanske tro att jag efter att ha spenderat totalt 6 - 7 år där äger en massa aktier aktier asiatiska bolag. Jag äger inte en enda. Har lite Indexfonder i Asien det är allt. Men många av mina nordiska bolag har stor exponering mot dessa marknader så indirekt har jag ända investerat i denna region. Men då har jag under flera år läst Aktiespararen, Affärsvärlden, di.se samt rapporter och skapat mig en helhetsbild av risken för dessa nordiska bolag.
Hur skaffar ni er tillräckligt med information om utländska bolag för att kunna göra kunniga investeringar? Eller resonerar ni som mig?
måndag 8 oktober 2012
Riskminimeraren om aktieanalys enligt Szombatfalvy (repris)
Ibland skriver man nagot som kanske kan vara vart att lasas om:
http://riskminimeraren.blogspot.sg/search/label/Laszlo%20Szombatfalvy
http://riskminimeraren.blogspot.sg/search/label/Laszlo%20Szombatfalvy
fredag 5 oktober 2012
Fortum + rörligt elpris = hedgefond
Om du äger en villa eller småhus och har direkt eller vattenburen el som energikälla har de senaste åren varit tuffa. Dock ej det senaste året. Frågan är om det lönar sig att investera i nytt energisystem idag? Bergvärme, jordvärme, solpaneler etc. Och då menar jag inte bara att totalkostnaden (inklusive allt) för de bättre av dessa system har skenat iväg ordentligt.
Nej, jag menar alternativkostnaden.
Om du t ex har vattenburen el som energikälla för husets uppvärmning. Säg att du de två kalla vintrarna för några år sedan hade kostnader på 30000kr per år men i år blir det bara 20000 kr vid rörligt elpris. Det kan bli en kall vinter igen, vattenfall kan stoppa en reaktor, vattenmagasinen kannske inte kommer att vara fulla nästa år. Med ett sådant scenario blir man kanske sugen på en investering i ett nytt energisystem. Säg att sådant kostar 150 000 kr, t ex bergvärme, och uppvärmningskostnaden sjunker med två tredjedelar per år efter investeringen. Då har vi antigen kostnader på 10000 kr en kall vinter eller 6700 en mildare vinter. Efter investeringen tjänar vi 13300 till 20000 kr.
1) Men säg att du lånar pengar till investeringen på 150000 kr till 4% ränta. Då har du 6000 kr i räntekostnader om året utan amortering. Amorterar du 500 kr i månaden har du utgifter på ytterligare 6000 kr per år. En mild vinter går du närmast plus minus noll.
2) Om du skulle ha 150 000 skulle det finnas ett anant alternativ till en investering i ett nytt energisytem. Så du tjänar inte mellan 13300 eller 20000 kr om året då heller. Du skulle nämligen t ex kunna ha köpt en korg av energibolag istället.
För enkelheten skull räknar jag här på Fortum.
Fortum har fått en ganska låg värdering p g a de låga energipriserna. Dessutom upplevs tillgångarna i Ryssland som lågavkastande och osäkra. I tillägg kanske kärnkraftsolyckan i Japan och Tysklands reaktion med att avsluta sitt kärnkraftsverkprogram gör att en del investerare tvekar till
kärnkrafttillgångarna i portföljen.
Fortum värderas idag till 10 ggr vinsten, 1.3 ggr boken och 6.3 ggr kassaflödet (ej det fria). Utdelningen om den behålls är 7% till dagens kurs. Och då delar bolaget ut ca 70 % av vinsten. Fortum är skuldsatt som ett offensivt fastighetsbolag ca 70 - 80 % av det egna kapitalet. För tillfället är ROE drygt 14% men snittet de senaste fem åren är kring goda 18%.
Om vi antar att utdelningen minskas något och vi får en direktavkastning på 6% skulle vi få en avkastning på 9000 kr om året innan skatt (om ISK blir denna skatt lägre). Och då räknar jag inte med någon kursvinst. Om Fortum dessutom får en kursökning på 30% på t ex 5 år tillkommer ytterligare 45000 kr som delat på 5 år ger 9000 kr årligen. Skulle kursökningen bli 50% över fem år blir detta total 75000 kr i kursvinst. Vilket blir 15000 kr per år.
Vid ingen kursvinst får vi 9000 kr i utdelning innan skatt om året, vid 30% kursvinst på fem år får vi 18000 kr i utdelning och kursvinst per år innan skatt och vid 50% kursvinst efter fem år får vi 24 000 kr per år i kursvinst och utdelning innan skatt.
3) En annan faktor att sedan 1995 har det lönat sig att göra investeringar i sitt boende; nya kök, badrum och energisystem har man fått tillbaka vid eventuell fösljning. När nu fastigheterspriser står still eller eventuellt sjunker framöver får man kanske bara betalt 100000 kr för sin 150000 kr energiinvestering.
Summa summarum skulle jag tveka på att göra en stor energiinvestering just nu. I alla fall måste vi beakta alternativkostnaderna. Som tex eventuella inkomster från att äga Fortum efter ett inköp till dagens kurs, eller rantor och amorteringar pa lan till investeringen.
4) Och skulle energipriserna bli låga de kommande åren kommer Fortumaktien inte gå så bra. Men då kommer det rörliga elpriset att bli lågt för uppvärmning. Skulle energipriserna bli hoga gar Fortum bra, men den rorliga elavtalet blir realtivt dyrt. Rörligt elpris i kombination med Fortumaktier blir faktiskt lite som en egen liten hedgefond...
Nej, jag menar alternativkostnaden.
Om du t ex har vattenburen el som energikälla för husets uppvärmning. Säg att du de två kalla vintrarna för några år sedan hade kostnader på 30000kr per år men i år blir det bara 20000 kr vid rörligt elpris. Det kan bli en kall vinter igen, vattenfall kan stoppa en reaktor, vattenmagasinen kannske inte kommer att vara fulla nästa år. Med ett sådant scenario blir man kanske sugen på en investering i ett nytt energisystem. Säg att sådant kostar 150 000 kr, t ex bergvärme, och uppvärmningskostnaden sjunker med två tredjedelar per år efter investeringen. Då har vi antigen kostnader på 10000 kr en kall vinter eller 6700 en mildare vinter. Efter investeringen tjänar vi 13300 till 20000 kr.
1) Men säg att du lånar pengar till investeringen på 150000 kr till 4% ränta. Då har du 6000 kr i räntekostnader om året utan amortering. Amorterar du 500 kr i månaden har du utgifter på ytterligare 6000 kr per år. En mild vinter går du närmast plus minus noll.
2) Om du skulle ha 150 000 skulle det finnas ett anant alternativ till en investering i ett nytt energisytem. Så du tjänar inte mellan 13300 eller 20000 kr om året då heller. Du skulle nämligen t ex kunna ha köpt en korg av energibolag istället.
För enkelheten skull räknar jag här på Fortum.
Fortum har fått en ganska låg värdering p g a de låga energipriserna. Dessutom upplevs tillgångarna i Ryssland som lågavkastande och osäkra. I tillägg kanske kärnkraftsolyckan i Japan och Tysklands reaktion med att avsluta sitt kärnkraftsverkprogram gör att en del investerare tvekar till
kärnkrafttillgångarna i portföljen.
Fortum värderas idag till 10 ggr vinsten, 1.3 ggr boken och 6.3 ggr kassaflödet (ej det fria). Utdelningen om den behålls är 7% till dagens kurs. Och då delar bolaget ut ca 70 % av vinsten. Fortum är skuldsatt som ett offensivt fastighetsbolag ca 70 - 80 % av det egna kapitalet. För tillfället är ROE drygt 14% men snittet de senaste fem åren är kring goda 18%.
Om vi antar att utdelningen minskas något och vi får en direktavkastning på 6% skulle vi få en avkastning på 9000 kr om året innan skatt (om ISK blir denna skatt lägre). Och då räknar jag inte med någon kursvinst. Om Fortum dessutom får en kursökning på 30% på t ex 5 år tillkommer ytterligare 45000 kr som delat på 5 år ger 9000 kr årligen. Skulle kursökningen bli 50% över fem år blir detta total 75000 kr i kursvinst. Vilket blir 15000 kr per år.
Vid ingen kursvinst får vi 9000 kr i utdelning innan skatt om året, vid 30% kursvinst på fem år får vi 18000 kr i utdelning och kursvinst per år innan skatt och vid 50% kursvinst efter fem år får vi 24 000 kr per år i kursvinst och utdelning innan skatt.
3) En annan faktor att sedan 1995 har det lönat sig att göra investeringar i sitt boende; nya kök, badrum och energisystem har man fått tillbaka vid eventuell fösljning. När nu fastigheterspriser står still eller eventuellt sjunker framöver får man kanske bara betalt 100000 kr för sin 150000 kr energiinvestering.
Summa summarum skulle jag tveka på att göra en stor energiinvestering just nu. I alla fall måste vi beakta alternativkostnaderna. Som tex eventuella inkomster från att äga Fortum efter ett inköp till dagens kurs, eller rantor och amorteringar pa lan till investeringen.
4) Och skulle energipriserna bli låga de kommande åren kommer Fortumaktien inte gå så bra. Men då kommer det rörliga elpriset att bli lågt för uppvärmning. Skulle energipriserna bli hoga gar Fortum bra, men den rorliga elavtalet blir realtivt dyrt. Rörligt elpris i kombination med Fortumaktier blir faktiskt lite som en egen liten hedgefond...
fredag 28 september 2012
Tillbaka i Asien
Efter en oerhort intensiv period av nytt kravande jobb, flytt fran mellaneuropa till ostasien, barn i ny skola, ny bostad har nu livet lugnat ner sig nagot. Och det ar dags for en ny blog post.
I varas blev jag intresserad av Tesco, Ahold och Hakon Invest (Axfood var ocksa intressant, men for hog vardering givet tillvaxtmojligheterna tyckte jag) Utdelningar, ganska lag vardering, stabila verksamhet nar konjunkturen viker i varlden i allmanhet och i Europa i synnerhet var nagra av orsakerna som gjorde mig intresserad av bolag i denna bransch. Dessa bolag skall bli intressanta att aga over tid, om ICA satts pa borsen av majoritetsagaren Ahold kan varden ocksa synliggoras.
Ratos och Kinnevik ar tva investmentbolag med blygsamma varderingar, och Bure tidigare i ar. Jag tror att Ratos kan behalla utdelningen utan att ta till kreditlinor och da far man nastan 10% direktavkastning. De har gjort en del bra affarer och har fortfarande manga intressanta bolag i portfoljen, visst har nagra bolag problem - men manga av kostnaderna ar nog tagna dar. Jag tycker det ar lite underligt att Ratos jamfors med andra investmentbolag och att man diskuterar rabatt och premium. Om Ratos gor sa bra exits som man har visat historiskt - och i de senaste affarerna sa vore det konstigt om de handlades t ex under eget kapital.
Bure sitter i ett intressant lage med stor kassa efter Carnegieaavyttringen. Tigerschiolds verkar ha bra affarssinne. Micronic tycker jag dock ar ett trist och numera ganska stort innehav, visst finns uppsida men de verkar i en valdigt kravande, komplicerad och foranderlig bransch.
Kinnevik: Tele2 har vissa problem i Ryssland, Millicom ar ifragasatt som tillvaxtbolag nu nar deras marknader mognar, MTGs affarsmodell ar under press och nya bolag kommer in pa deras marknad. Detta tror jag dock ligger i kurserna for dessa bolag, och darmed ocksa i Kinneviks. Billerudaffaren tror jag blir bra och frigor resurser for ytterligare internetinvesteringar. Kinnevik har intressanta positioner dar. Till detta en valdigt stor rabatt. Mia & Christina maste vara bland Sveriges vassaste affarskvinnor.
I varas blev jag intresserad av Tesco, Ahold och Hakon Invest (Axfood var ocksa intressant, men for hog vardering givet tillvaxtmojligheterna tyckte jag) Utdelningar, ganska lag vardering, stabila verksamhet nar konjunkturen viker i varlden i allmanhet och i Europa i synnerhet var nagra av orsakerna som gjorde mig intresserad av bolag i denna bransch. Dessa bolag skall bli intressanta att aga over tid, om ICA satts pa borsen av majoritetsagaren Ahold kan varden ocksa synliggoras.
Ratos och Kinnevik ar tva investmentbolag med blygsamma varderingar, och Bure tidigare i ar. Jag tror att Ratos kan behalla utdelningen utan att ta till kreditlinor och da far man nastan 10% direktavkastning. De har gjort en del bra affarer och har fortfarande manga intressanta bolag i portfoljen, visst har nagra bolag problem - men manga av kostnaderna ar nog tagna dar. Jag tycker det ar lite underligt att Ratos jamfors med andra investmentbolag och att man diskuterar rabatt och premium. Om Ratos gor sa bra exits som man har visat historiskt - och i de senaste affarerna sa vore det konstigt om de handlades t ex under eget kapital.
Bure sitter i ett intressant lage med stor kassa efter Carnegieaavyttringen. Tigerschiolds verkar ha bra affarssinne. Micronic tycker jag dock ar ett trist och numera ganska stort innehav, visst finns uppsida men de verkar i en valdigt kravande, komplicerad och foranderlig bransch.
Kinnevik: Tele2 har vissa problem i Ryssland, Millicom ar ifragasatt som tillvaxtbolag nu nar deras marknader mognar, MTGs affarsmodell ar under press och nya bolag kommer in pa deras marknad. Detta tror jag dock ligger i kurserna for dessa bolag, och darmed ocksa i Kinneviks. Billerudaffaren tror jag blir bra och frigor resurser for ytterligare internetinvesteringar. Kinnevik har intressanta positioner dar. Till detta en valdigt stor rabatt. Mia & Christina maste vara bland Sveriges vassaste affarskvinnor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)