Ibland skriver man nagot som kanske kan vara vart att lasas om:
http://riskminimeraren.blogspot.sg/search/label/Laszlo%20Szombatfalvy
måndag 8 oktober 2012
fredag 5 oktober 2012
Fortum + rörligt elpris = hedgefond
Om du äger en villa eller småhus och har direkt eller vattenburen el som energikälla har de senaste åren varit tuffa. Dock ej det senaste året. Frågan är om det lönar sig att investera i nytt energisystem idag? Bergvärme, jordvärme, solpaneler etc. Och då menar jag inte bara att totalkostnaden (inklusive allt) för de bättre av dessa system har skenat iväg ordentligt.
Nej, jag menar alternativkostnaden.
Om du t ex har vattenburen el som energikälla för husets uppvärmning. Säg att du de två kalla vintrarna för några år sedan hade kostnader på 30000kr per år men i år blir det bara 20000 kr vid rörligt elpris. Det kan bli en kall vinter igen, vattenfall kan stoppa en reaktor, vattenmagasinen kannske inte kommer att vara fulla nästa år. Med ett sådant scenario blir man kanske sugen på en investering i ett nytt energisystem. Säg att sådant kostar 150 000 kr, t ex bergvärme, och uppvärmningskostnaden sjunker med två tredjedelar per år efter investeringen. Då har vi antigen kostnader på 10000 kr en kall vinter eller 6700 en mildare vinter. Efter investeringen tjänar vi 13300 till 20000 kr.
1) Men säg att du lånar pengar till investeringen på 150000 kr till 4% ränta. Då har du 6000 kr i räntekostnader om året utan amortering. Amorterar du 500 kr i månaden har du utgifter på ytterligare 6000 kr per år. En mild vinter går du närmast plus minus noll.
2) Om du skulle ha 150 000 skulle det finnas ett anant alternativ till en investering i ett nytt energisytem. Så du tjänar inte mellan 13300 eller 20000 kr om året då heller. Du skulle nämligen t ex kunna ha köpt en korg av energibolag istället.
För enkelheten skull räknar jag här på Fortum.
Fortum har fått en ganska låg värdering p g a de låga energipriserna. Dessutom upplevs tillgångarna i Ryssland som lågavkastande och osäkra. I tillägg kanske kärnkraftsolyckan i Japan och Tysklands reaktion med att avsluta sitt kärnkraftsverkprogram gör att en del investerare tvekar till
kärnkrafttillgångarna i portföljen.
Fortum värderas idag till 10 ggr vinsten, 1.3 ggr boken och 6.3 ggr kassaflödet (ej det fria). Utdelningen om den behålls är 7% till dagens kurs. Och då delar bolaget ut ca 70 % av vinsten. Fortum är skuldsatt som ett offensivt fastighetsbolag ca 70 - 80 % av det egna kapitalet. För tillfället är ROE drygt 14% men snittet de senaste fem åren är kring goda 18%.
Om vi antar att utdelningen minskas något och vi får en direktavkastning på 6% skulle vi få en avkastning på 9000 kr om året innan skatt (om ISK blir denna skatt lägre). Och då räknar jag inte med någon kursvinst. Om Fortum dessutom får en kursökning på 30% på t ex 5 år tillkommer ytterligare 45000 kr som delat på 5 år ger 9000 kr årligen. Skulle kursökningen bli 50% över fem år blir detta total 75000 kr i kursvinst. Vilket blir 15000 kr per år.
Vid ingen kursvinst får vi 9000 kr i utdelning innan skatt om året, vid 30% kursvinst på fem år får vi 18000 kr i utdelning och kursvinst per år innan skatt och vid 50% kursvinst efter fem år får vi 24 000 kr per år i kursvinst och utdelning innan skatt.
3) En annan faktor att sedan 1995 har det lönat sig att göra investeringar i sitt boende; nya kök, badrum och energisystem har man fått tillbaka vid eventuell fösljning. När nu fastigheterspriser står still eller eventuellt sjunker framöver får man kanske bara betalt 100000 kr för sin 150000 kr energiinvestering.
Summa summarum skulle jag tveka på att göra en stor energiinvestering just nu. I alla fall måste vi beakta alternativkostnaderna. Som tex eventuella inkomster från att äga Fortum efter ett inköp till dagens kurs, eller rantor och amorteringar pa lan till investeringen.
4) Och skulle energipriserna bli låga de kommande åren kommer Fortumaktien inte gå så bra. Men då kommer det rörliga elpriset att bli lågt för uppvärmning. Skulle energipriserna bli hoga gar Fortum bra, men den rorliga elavtalet blir realtivt dyrt. Rörligt elpris i kombination med Fortumaktier blir faktiskt lite som en egen liten hedgefond...
Nej, jag menar alternativkostnaden.
Om du t ex har vattenburen el som energikälla för husets uppvärmning. Säg att du de två kalla vintrarna för några år sedan hade kostnader på 30000kr per år men i år blir det bara 20000 kr vid rörligt elpris. Det kan bli en kall vinter igen, vattenfall kan stoppa en reaktor, vattenmagasinen kannske inte kommer att vara fulla nästa år. Med ett sådant scenario blir man kanske sugen på en investering i ett nytt energisystem. Säg att sådant kostar 150 000 kr, t ex bergvärme, och uppvärmningskostnaden sjunker med två tredjedelar per år efter investeringen. Då har vi antigen kostnader på 10000 kr en kall vinter eller 6700 en mildare vinter. Efter investeringen tjänar vi 13300 till 20000 kr.
1) Men säg att du lånar pengar till investeringen på 150000 kr till 4% ränta. Då har du 6000 kr i räntekostnader om året utan amortering. Amorterar du 500 kr i månaden har du utgifter på ytterligare 6000 kr per år. En mild vinter går du närmast plus minus noll.
2) Om du skulle ha 150 000 skulle det finnas ett anant alternativ till en investering i ett nytt energisytem. Så du tjänar inte mellan 13300 eller 20000 kr om året då heller. Du skulle nämligen t ex kunna ha köpt en korg av energibolag istället.
För enkelheten skull räknar jag här på Fortum.
Fortum har fått en ganska låg värdering p g a de låga energipriserna. Dessutom upplevs tillgångarna i Ryssland som lågavkastande och osäkra. I tillägg kanske kärnkraftsolyckan i Japan och Tysklands reaktion med att avsluta sitt kärnkraftsverkprogram gör att en del investerare tvekar till
kärnkrafttillgångarna i portföljen.
Fortum värderas idag till 10 ggr vinsten, 1.3 ggr boken och 6.3 ggr kassaflödet (ej det fria). Utdelningen om den behålls är 7% till dagens kurs. Och då delar bolaget ut ca 70 % av vinsten. Fortum är skuldsatt som ett offensivt fastighetsbolag ca 70 - 80 % av det egna kapitalet. För tillfället är ROE drygt 14% men snittet de senaste fem åren är kring goda 18%.
Om vi antar att utdelningen minskas något och vi får en direktavkastning på 6% skulle vi få en avkastning på 9000 kr om året innan skatt (om ISK blir denna skatt lägre). Och då räknar jag inte med någon kursvinst. Om Fortum dessutom får en kursökning på 30% på t ex 5 år tillkommer ytterligare 45000 kr som delat på 5 år ger 9000 kr årligen. Skulle kursökningen bli 50% över fem år blir detta total 75000 kr i kursvinst. Vilket blir 15000 kr per år.
Vid ingen kursvinst får vi 9000 kr i utdelning innan skatt om året, vid 30% kursvinst på fem år får vi 18000 kr i utdelning och kursvinst per år innan skatt och vid 50% kursvinst efter fem år får vi 24 000 kr per år i kursvinst och utdelning innan skatt.
3) En annan faktor att sedan 1995 har det lönat sig att göra investeringar i sitt boende; nya kök, badrum och energisystem har man fått tillbaka vid eventuell fösljning. När nu fastigheterspriser står still eller eventuellt sjunker framöver får man kanske bara betalt 100000 kr för sin 150000 kr energiinvestering.
Summa summarum skulle jag tveka på att göra en stor energiinvestering just nu. I alla fall måste vi beakta alternativkostnaderna. Som tex eventuella inkomster från att äga Fortum efter ett inköp till dagens kurs, eller rantor och amorteringar pa lan till investeringen.
4) Och skulle energipriserna bli låga de kommande åren kommer Fortumaktien inte gå så bra. Men då kommer det rörliga elpriset att bli lågt för uppvärmning. Skulle energipriserna bli hoga gar Fortum bra, men den rorliga elavtalet blir realtivt dyrt. Rörligt elpris i kombination med Fortumaktier blir faktiskt lite som en egen liten hedgefond...
fredag 28 september 2012
Tillbaka i Asien
Efter en oerhort intensiv period av nytt kravande jobb, flytt fran mellaneuropa till ostasien, barn i ny skola, ny bostad har nu livet lugnat ner sig nagot. Och det ar dags for en ny blog post.
I varas blev jag intresserad av Tesco, Ahold och Hakon Invest (Axfood var ocksa intressant, men for hog vardering givet tillvaxtmojligheterna tyckte jag) Utdelningar, ganska lag vardering, stabila verksamhet nar konjunkturen viker i varlden i allmanhet och i Europa i synnerhet var nagra av orsakerna som gjorde mig intresserad av bolag i denna bransch. Dessa bolag skall bli intressanta att aga over tid, om ICA satts pa borsen av majoritetsagaren Ahold kan varden ocksa synliggoras.
Ratos och Kinnevik ar tva investmentbolag med blygsamma varderingar, och Bure tidigare i ar. Jag tror att Ratos kan behalla utdelningen utan att ta till kreditlinor och da far man nastan 10% direktavkastning. De har gjort en del bra affarer och har fortfarande manga intressanta bolag i portfoljen, visst har nagra bolag problem - men manga av kostnaderna ar nog tagna dar. Jag tycker det ar lite underligt att Ratos jamfors med andra investmentbolag och att man diskuterar rabatt och premium. Om Ratos gor sa bra exits som man har visat historiskt - och i de senaste affarerna sa vore det konstigt om de handlades t ex under eget kapital.
Bure sitter i ett intressant lage med stor kassa efter Carnegieaavyttringen. Tigerschiolds verkar ha bra affarssinne. Micronic tycker jag dock ar ett trist och numera ganska stort innehav, visst finns uppsida men de verkar i en valdigt kravande, komplicerad och foranderlig bransch.
Kinnevik: Tele2 har vissa problem i Ryssland, Millicom ar ifragasatt som tillvaxtbolag nu nar deras marknader mognar, MTGs affarsmodell ar under press och nya bolag kommer in pa deras marknad. Detta tror jag dock ligger i kurserna for dessa bolag, och darmed ocksa i Kinneviks. Billerudaffaren tror jag blir bra och frigor resurser for ytterligare internetinvesteringar. Kinnevik har intressanta positioner dar. Till detta en valdigt stor rabatt. Mia & Christina maste vara bland Sveriges vassaste affarskvinnor.
I varas blev jag intresserad av Tesco, Ahold och Hakon Invest (Axfood var ocksa intressant, men for hog vardering givet tillvaxtmojligheterna tyckte jag) Utdelningar, ganska lag vardering, stabila verksamhet nar konjunkturen viker i varlden i allmanhet och i Europa i synnerhet var nagra av orsakerna som gjorde mig intresserad av bolag i denna bransch. Dessa bolag skall bli intressanta att aga over tid, om ICA satts pa borsen av majoritetsagaren Ahold kan varden ocksa synliggoras.
Ratos och Kinnevik ar tva investmentbolag med blygsamma varderingar, och Bure tidigare i ar. Jag tror att Ratos kan behalla utdelningen utan att ta till kreditlinor och da far man nastan 10% direktavkastning. De har gjort en del bra affarer och har fortfarande manga intressanta bolag i portfoljen, visst har nagra bolag problem - men manga av kostnaderna ar nog tagna dar. Jag tycker det ar lite underligt att Ratos jamfors med andra investmentbolag och att man diskuterar rabatt och premium. Om Ratos gor sa bra exits som man har visat historiskt - och i de senaste affarerna sa vore det konstigt om de handlades t ex under eget kapital.
Bure sitter i ett intressant lage med stor kassa efter Carnegieaavyttringen. Tigerschiolds verkar ha bra affarssinne. Micronic tycker jag dock ar ett trist och numera ganska stort innehav, visst finns uppsida men de verkar i en valdigt kravande, komplicerad och foranderlig bransch.
Kinnevik: Tele2 har vissa problem i Ryssland, Millicom ar ifragasatt som tillvaxtbolag nu nar deras marknader mognar, MTGs affarsmodell ar under press och nya bolag kommer in pa deras marknad. Detta tror jag dock ligger i kurserna for dessa bolag, och darmed ocksa i Kinneviks. Billerudaffaren tror jag blir bra och frigor resurser for ytterligare internetinvesteringar. Kinnevik har intressanta positioner dar. Till detta en valdigt stor rabatt. Mia & Christina maste vara bland Sveriges vassaste affarskvinnor.
lördag 23 juni 2012
Flyttar tillbaka till Östasien
Efter fem år i Mellaneuropa är det dags att flytta tillbaka till Östasien. Det har varit fantastisk att vara här; vacker natur, god mat och många fina resmål. Men kanske främst ändå att vara nära familj och vänner i Sverige. Men samtidigt är det väldigt spännade och stimulerande att bo i Öst. Att flytta tillbaka i österled känns lite som att komma hem; vi bodde där 2002 - 2007 i några olika länder. Ibland har min frus jobb fått oss att flytta - på sistonde har det varit mer p g a mig. Men med tre barn de senaste åtta åren har min frus karriär antagligen påverkats mest.
Vi håller precis på att packa ihop vårt bohag för shipping. Sedan blir det lite semester i Sverige, oftast utan uppkoppling. Därför blir det nog inga fler inlägg förrän i Augusti/September. Jag vill passa på att tacka er läsare bl a för era intressanta och oftast uppmuntrande kommentarer. Jag är stolt att antalet sidvisningar har ökat kraftigt det senaste året (har bloggat i några år nu) även om jag bara har tid att skriva några inlägg per månad.
Ha en trevlig sommar!
Eder Riskminimerare
Vi håller precis på att packa ihop vårt bohag för shipping. Sedan blir det lite semester i Sverige, oftast utan uppkoppling. Därför blir det nog inga fler inlägg förrän i Augusti/September. Jag vill passa på att tacka er läsare bl a för era intressanta och oftast uppmuntrande kommentarer. Jag är stolt att antalet sidvisningar har ökat kraftigt det senaste året (har bloggat i några år nu) även om jag bara har tid att skriva några inlägg per månad.
Ha en trevlig sommar!
Eder Riskminimerare
lördag 9 juni 2012
Tidevarv komma, tidevarv gå...
Under åren har jag byggt upp ett arkiv av tidskrifter, årsredovisningar och böcker om aktieinvesteringar. Mer och mer blir detta elektroniskt. Men jag har också ett pappersarkiv. Härmodagen gjorde jag en liten rensing i delar av arkivet. Då hittade jag en bilaga till Aktiespararen Nummer 11, 2006. Den heter "Spara i aktier".
Världen gick då på högvarv, även om fastighetssektorn i USA hade börjat att krackelera. I denna lilla skrift har de komponerat en högriskportfölj (med bl a Brio, oj,oj,oj, men också Bure och Tele2, de två senare får nog betrakts ha mycket lägre risk idag), en tillväxt (där Ericsson finns med, men också Avanza och Orc).
Det jag fann intressant var dock deras "fegisportfölj". Som riskminimerare är den mycket mer intressant att begrunda. De kallar den också för en avkastningsportfölj. Här är Aktiespararens fegisportfölj i slutet av 2006, en kort tid innan världsekonomin och finanssystemet nästan brakade samman.
Axfood - kursmässigt har inte mycket hänt sedan denna tid, men de fina utdelningarna har tickat in.
H&M - bra utdelning har man fått och kursen efter splitt har nästan dubblats sedan slutet av 2006.
NCC - kursen är ner 25 - 30% sedan dess. Men NCC har delat ut enorma pengar till aktieägarna.
Carnegie - vad skall man säga. Intressant att detta betraktades som en lågrisk högutdelningsaktie vid denna tid. Jag vet att jag analyserade bolaget då. Hög räntabilitet och utdelningen var 5 - 6%. Men man fick betala för mycket för det egna kapitalet tyckte jag då. Sedan vet vi hur det gick: pappa staten räddade bolaget från undergång ett par år senare...
Volvo - här fanns då en stor kassa. Och Gardell et al ville dela ut denna. Kursmässigt var Volvo på samma nivå för ett par månader sedan, kring 100. Man har delat ut en del pengar under denna tid men det har inte varit fråga om en stabil utdelare. Intressant att en så konjunkturkänslig aktie platsade i en fegisportfölj.
Geveko - det här var en överaskning för mig. På denna tid var detta en rörelse, men också en stor portfölj av börsbolag. Denna har sålts av/delats ut till aktieägarna. Men sedan dess har så vitt jag förstår Gevekos kärnverksamhet, vägskyltar mm, inte gått något vidare. Det blir ganska krångligt att räkna ut hur denna aktie har gått, så jag avstår. Men jag tror inte det varit lyckat. Och enligt Reuters är skuldsättningen mycket hög i Geveko idag.
Midway - ett bolag som jag känner väl. Kursmässigt var Midwayaktien värd 60 - 70 kr när rådet gavs. Aktien kostar idag 18 kr. Lågkonjunkturen har slått hårt åt Midways lönsamhet. Visst har de delat ut en del pengar under dessa år, men inte så mycket på slutet och fra a inte så mycket så att kursförlusterna har kunnat kompenseras.
Kungsleden - var då ett hyllat fastighetsbolag som var "transaktionsintensivt". Äldreboendelokaler ansågs tryggt. Aktien stog då nästan i 100-lappen, nu är den nere i ca 35 kr. Utdelningarna har tickat in, men ibland har man betalt ut mer än vinsterna. Och utdelningen har en minskande trend. Detta är ett högbelånat bolag idag, som har kris i sin affärsmodell.
TeliaSonera - aktien är ner ca 20 - 30% sedan denna tid. Men fina utdelningar och extrautdelningar har trillat in.
Svolder - känner jag väl. Aktien är ner 25- 30% sedan dess. Men har delat ut väl.
Slutsats: 1) Det hade inte gått något vidare fram till idag om man köpt denna portfölj vid denna tid.
2) Några bolag framstår som riskfyllda så här i efterhand; Carnegie, Kungsleden och Geveko.
3) Endast H&M har gett både kursstegring och bra utdelning.
4) NCC, Axfood, TeliaSonera har varit pålitliga utdelare (Svolder kan nog räknas dit också).
5) Midway, Volvo, Svolder har hunnat delat ut en hel del, dock inte helt konsekvent. De har påverkats starkt av världskonjunkturens försämring.
Vilka bolag av dessa skulle ingå i en fegisportfölj med start idag enligt mig: Axfood, H&M, NCC, TeliaSonera och Svolder. Midway och Volvo skulle vara avbytare. Carnegie, Kungsleden och Geveko - ingen chans.
Slutligen: Väldigt få bolag är fegisbolag över lång tid. Saker och tinga kan hända i alla branscher. Tidevarv komma, tidevarv gå...
Världen gick då på högvarv, även om fastighetssektorn i USA hade börjat att krackelera. I denna lilla skrift har de komponerat en högriskportfölj (med bl a Brio, oj,oj,oj, men också Bure och Tele2, de två senare får nog betrakts ha mycket lägre risk idag), en tillväxt (där Ericsson finns med, men också Avanza och Orc).
Det jag fann intressant var dock deras "fegisportfölj". Som riskminimerare är den mycket mer intressant att begrunda. De kallar den också för en avkastningsportfölj. Här är Aktiespararens fegisportfölj i slutet av 2006, en kort tid innan världsekonomin och finanssystemet nästan brakade samman.
Axfood - kursmässigt har inte mycket hänt sedan denna tid, men de fina utdelningarna har tickat in.
H&M - bra utdelning har man fått och kursen efter splitt har nästan dubblats sedan slutet av 2006.
NCC - kursen är ner 25 - 30% sedan dess. Men NCC har delat ut enorma pengar till aktieägarna.
Carnegie - vad skall man säga. Intressant att detta betraktades som en lågrisk högutdelningsaktie vid denna tid. Jag vet att jag analyserade bolaget då. Hög räntabilitet och utdelningen var 5 - 6%. Men man fick betala för mycket för det egna kapitalet tyckte jag då. Sedan vet vi hur det gick: pappa staten räddade bolaget från undergång ett par år senare...
Volvo - här fanns då en stor kassa. Och Gardell et al ville dela ut denna. Kursmässigt var Volvo på samma nivå för ett par månader sedan, kring 100. Man har delat ut en del pengar under denna tid men det har inte varit fråga om en stabil utdelare. Intressant att en så konjunkturkänslig aktie platsade i en fegisportfölj.
Geveko - det här var en överaskning för mig. På denna tid var detta en rörelse, men också en stor portfölj av börsbolag. Denna har sålts av/delats ut till aktieägarna. Men sedan dess har så vitt jag förstår Gevekos kärnverksamhet, vägskyltar mm, inte gått något vidare. Det blir ganska krångligt att räkna ut hur denna aktie har gått, så jag avstår. Men jag tror inte det varit lyckat. Och enligt Reuters är skuldsättningen mycket hög i Geveko idag.
Midway - ett bolag som jag känner väl. Kursmässigt var Midwayaktien värd 60 - 70 kr när rådet gavs. Aktien kostar idag 18 kr. Lågkonjunkturen har slått hårt åt Midways lönsamhet. Visst har de delat ut en del pengar under dessa år, men inte så mycket på slutet och fra a inte så mycket så att kursförlusterna har kunnat kompenseras.
Kungsleden - var då ett hyllat fastighetsbolag som var "transaktionsintensivt". Äldreboendelokaler ansågs tryggt. Aktien stog då nästan i 100-lappen, nu är den nere i ca 35 kr. Utdelningarna har tickat in, men ibland har man betalt ut mer än vinsterna. Och utdelningen har en minskande trend. Detta är ett högbelånat bolag idag, som har kris i sin affärsmodell.
TeliaSonera - aktien är ner ca 20 - 30% sedan denna tid. Men fina utdelningar och extrautdelningar har trillat in.
Svolder - känner jag väl. Aktien är ner 25- 30% sedan dess. Men har delat ut väl.
Slutsats: 1) Det hade inte gått något vidare fram till idag om man köpt denna portfölj vid denna tid.
2) Några bolag framstår som riskfyllda så här i efterhand; Carnegie, Kungsleden och Geveko.
3) Endast H&M har gett både kursstegring och bra utdelning.
4) NCC, Axfood, TeliaSonera har varit pålitliga utdelare (Svolder kan nog räknas dit också).
5) Midway, Volvo, Svolder har hunnat delat ut en hel del, dock inte helt konsekvent. De har påverkats starkt av världskonjunkturens försämring.
Vilka bolag av dessa skulle ingå i en fegisportfölj med start idag enligt mig: Axfood, H&M, NCC, TeliaSonera och Svolder. Midway och Volvo skulle vara avbytare. Carnegie, Kungsleden och Geveko - ingen chans.
Slutligen: Väldigt få bolag är fegisbolag över lång tid. Saker och tinga kan hända i alla branscher. Tidevarv komma, tidevarv gå...
torsdag 7 juni 2012
Intressanta DLG Fonder likviderar sin fond
DLG Aktiefond är en nordisk lång/kort specialfond. DLG’s förvaltning
har inriktning på värdeinvesteringar och använder variabel
exponeringsgrad samt hävstång mot marknadenJag har aldrig varit andelsägare i Danckwardt-Lillieström och Germer fonder. Men jag har med behållning läst deras korta men intressanta månadsrapporter och unika betraktelser under några år, men kanske inte ända tillbaka till 2005 när de startade. De har varit duktiga till låg risk i denna speciella typ av hedgefond. 100 kr investerade 2005 blev till 180 kr nu på våren 2012. OMXS har gett 150 kr på en investerad 100- lapp. Dock har DLG utklassat index till 2010, när berg- och dalbanan för tillgångsslag riktigt började. I årsrapporten för 2010 hade de avkastat 147.50% sedan 2005 och Six Return Index var då upp 58.63% för samma tid.
Men det senaste årets svängiga marknad för alla tillgångsslag har gjort det svårt dem att tjäna pengar. Så nu lägger de ner. Likviderar fonden. De är värdeorienterade förvaltare som analyserar på bolagsnivå, men paralellt tittar de på trender. Trenderna är på kort och lång sikt föra aktier, råvaror och räntor.
De har haft en fokuserad portfölj och har analyserat 60 bolag i Norden och 50 i Sverige. Inga konsulter, bioteknik eller IT-bolag. Istället fokus realtillgångar, industri, finans och service. Ofta var de tungt investerade i 5 bolag som fick ta 50% av risken. Lite som Buffet och Munger, veta allt om lite.
De skriver också intressant att Statoil, Volvo, Fortum och SCA tar in 5-årspengar för mellan 1.5% och 3.4 %. samtidigt avkastar de mellan 9,2 och 18.7% på eget kapital. Överskottet ger en utdelning på i snitt 4.7%. Aktier är alltså väldigt billiga relativt företagsobligationer i dessa fall.
Tidigt i våras var bolagen de var investerade i fallande ordning och fragment av deras argument:
1) Investor - rabatt 37%, lågt värde på lönsamma EQT. Bra utdelning och många bolag i portfölj har kapcitet att värderas upp om konjunkturen vänder.
2) Statoil - PE 8, 4.4% utdelning.
3) Fortum - Krafttillgångar som kompensera för stigande infaltion. Potential i ryska tillgångar.
4) Kinnevik - stor rabatt trots bra utveckling. Avito undervärderat.
5) Nordic Mines - en av deras största besvikelser. Var tänkt som en guldrealtillgång som hedge mot inflation. Men kursen i lällaren efter produktionsfördröjning. Men om prodktion kommer igång snart - billigt.
6) Eniro - här har DLG varit inne och ute. Har köpt tillbaka på låga kurser.
7) Avanza - de menar att fri flytträtt gynnar bolaget.
8) Biliden - Kopparpriset har vänt, bolaget tjänar bra med pengar, öppnar upp projektportfölj.
9) Fabege - billiga realtillgånga i fastigheter
10) Vostok Nafta - Exponering mot reala tillgångar i Ryssland: jord, skog och Olja. Avito (ryska blocket) och Tinkoff intressanta bolag. Ganska stor substansrabatt.
De hade här 92% exponering mot marknaden. Ibland har de mer än 100%. Ibland har de dragit ner dem mycket. I Maj hade de dragit ner exponeringen till 26%. I fallande orning var de då investerade i: Vostok Nafta, Nordic Mines, Avanza, Investor,Fabege, Boliden, Volvo och Eniro.
Min slutsats: De tvära kasten i alla marknader de senaste åren har gjort det svårt för DLG´s trendspaningar. Men jag gillar deras analayser av företag och av marknader. Och jag tror det är rätt ute om att äga realtillgångar då centralbanker trycker pengar och kommer att trycka pengar för att komma ur den knipa södra Europa, Usa och Japan befinner sig i. Detta kommer att skapa inflation längre fram på vägen. Själv är jag dock skeptisk mot att investera i bolag som Nordic Mines just av den anledning som gör att bolaget fallit drastiskt på sistonde.Tillika skulle jag aldrig köpa aktier i Boliden av samma skäl.(Tidigare har de varit investerade i Lundin Mining) Eniro är alldeles för skuldsatt för min smak. Och jag skulle inte välja Fabege av fastighetsbolagen, skuldsatt och kan förlora pengar i domstol, även om kanske billigt (de har tidigare haft investeringar i Hufvudstaden, motsatsen). Men jag gillar Investor, Fortum, Kinnevik, Vostok Nafta (om än en krydda för mig), Avanza (de har tidigare legat tungt i SEB vilket jag gillar med stark ägare), Volvo (de har haft Sandvik, Metso och ABB förut) och Statoil.
Jag tror att det är rätt ute långsiktigt. Men jag tror att det är svårt att pricka in korta trender. Synd att de likviderar. De har trots allt nått sina mål om att ge ca 10% om året efter avgifter. Men dock inte de senaste 18 månaderna.
onsdag 6 juni 2012
Ratos - intressant värderad igen?
I mitten av Maj 2011 kostade Ratosaktien ca 130 kr (efter splitten). I mitten av Februari 2012 fick man betala kring 85 kr för Ratos. Idag kan du köpa samma aktie för 63 - 64 kr. Vad har hänt?
Aktien är ner ca 25% på några månader och har halverats på ett år.
Enligt senaste rapporten i början av Maj är eget kapital ca 43 kr per aktie. Det innebär att du betalar ca 1.5 ggr det egna kapitalet för tillfället. För ett drygt år sedan betalade du 2.6 ggr det egna kapitalet.
Magikern Arne Karlsson tog 1999 över rodret på det de då trötta investmentbolaget Ratos och gjorde om det till ett privare equity konglomerat som har klarat av sitt mål om 20% årlig avkastning med glans. Marknaden har blivit bortskämd av de fantastiska investeringarna, effektiviseringarna, förädlingarna, omfinansieringarna och exits som bolaget har mäktat med. Susanna Campbell ny VD från den 18e April. Investerare är skeptiska till att hon kan leverera som Arne K. Han blir dock ny styrelseordförande efter OS/OM Stenhammar. Susanna har dock gedigen kunskap (f d McKinsey konsult) om Ratos sätt att jobba och har bl a varit ansvarig för investeringarna Haglöfs, HL Display och Arcos gruppen. Inget fel på detta track record. Haglöfs gav en genomsnittlig avkastning på 30% under de nio åren det var i Ratos ägo (japanska Asics köpte 2010 detta)
Bolaget delar under Arne-tiden ut väl. Man delade ut 5.50 kr i år och 5.25 förra året. Om summan av exitvinster, utdelningar eller omfinansiering inte kan backa upp en hög utdelning har man kredit fasciliteter pa 3.2 Miljarder som tillfälligt kan användas till detta. Nu undrar många om dessa höga utdelningar är gångbara?.
Mixen av bolag ger fin riskspridning. Eller vad sägs om t ex kaminer (Jötul), Finnkino (biografer i Finland/Baltikum), ickesvetsade rörsystem (GS-Hydro), underhåll av tåg, godsvagnar etc (Euromaint), norsk vin och sprit(Arcosgruppen), analysinstrument för forskning (Biolin) eller storformatscanners(Contex). En del bolag inom industri är konjunkturkänsliga men många är det inte.
All belåning hålls på rörelsedrivande nivå, i bolagen ovan. Moderbolaget har ofta nettokassa. Detta minskar risken. Och ger möjlighet till nya investeringar när möjligheter dyker upp. Man har knappt ca 20 bolag i portföljen störst är Inwido fönster och dörrar i Norden. Bisnode affärskommunikation är också ett större innehav.
2011 tjänade Ratos 860 Miljoner SEK. 2010 var den siffran 2868 MSEK. 2011 skrev man ner innehav med 312 MSEk. 2010 redovisade man 537 MSEK i exitvinster. Det är siffror som detta som skrämmer marknaden. Men Ratos har dock i vår gjort en exitvinst på Anticimex på 940 Miljoner och så har man omvinasierat Stofa, och i Bisnode och annat innehav har man sålt av delar som inte passar in i strategin för dessa.
Jga tycker att Ratos har en intressant värdering nu. Men man måste visa att 2011 och början av 2012 är ett kort hack i kurvan för portföljbolagen. Vissa bolag exponerade mot vindkraft och bygg har det motigt just nu. Försäljningen av Anticimex kom rätt i tiden. Jag tycker också att många av de nya investeringarna är väldigt intressanta som Kvarndammen, Finnkino, Biolin och Stofa. De är i nya branscher som har spännade möjligheter. Jag tror dock att exits tyvärr inte kommer att ske på aktiemarknaden på ett tag. Istället blir det PEQ och industriella köpare som i fallet med Haglöfs och Anticimex. Om Susanna och hennes team kan leverera 20% årlig avkastning framöver är nog aktien inte för dyr nu.
.
Aktien är ner ca 25% på några månader och har halverats på ett år.
Enligt senaste rapporten i början av Maj är eget kapital ca 43 kr per aktie. Det innebär att du betalar ca 1.5 ggr det egna kapitalet för tillfället. För ett drygt år sedan betalade du 2.6 ggr det egna kapitalet.
Magikern Arne Karlsson tog 1999 över rodret på det de då trötta investmentbolaget Ratos och gjorde om det till ett privare equity konglomerat som har klarat av sitt mål om 20% årlig avkastning med glans. Marknaden har blivit bortskämd av de fantastiska investeringarna, effektiviseringarna, förädlingarna, omfinansieringarna och exits som bolaget har mäktat med. Susanna Campbell ny VD från den 18e April. Investerare är skeptiska till att hon kan leverera som Arne K. Han blir dock ny styrelseordförande efter OS/OM Stenhammar. Susanna har dock gedigen kunskap (f d McKinsey konsult) om Ratos sätt att jobba och har bl a varit ansvarig för investeringarna Haglöfs, HL Display och Arcos gruppen. Inget fel på detta track record. Haglöfs gav en genomsnittlig avkastning på 30% under de nio åren det var i Ratos ägo (japanska Asics köpte 2010 detta)
Bolaget delar under Arne-tiden ut väl. Man delade ut 5.50 kr i år och 5.25 förra året. Om summan av exitvinster, utdelningar eller omfinansiering inte kan backa upp en hög utdelning har man kredit fasciliteter pa 3.2 Miljarder som tillfälligt kan användas till detta. Nu undrar många om dessa höga utdelningar är gångbara?.
Mixen av bolag ger fin riskspridning. Eller vad sägs om t ex kaminer (Jötul), Finnkino (biografer i Finland/Baltikum), ickesvetsade rörsystem (GS-Hydro), underhåll av tåg, godsvagnar etc (Euromaint), norsk vin och sprit(Arcosgruppen), analysinstrument för forskning (Biolin) eller storformatscanners(Contex). En del bolag inom industri är konjunkturkänsliga men många är det inte.
All belåning hålls på rörelsedrivande nivå, i bolagen ovan. Moderbolaget har ofta nettokassa. Detta minskar risken. Och ger möjlighet till nya investeringar när möjligheter dyker upp. Man har knappt ca 20 bolag i portföljen störst är Inwido fönster och dörrar i Norden. Bisnode affärskommunikation är också ett större innehav.
2011 tjänade Ratos 860 Miljoner SEK. 2010 var den siffran 2868 MSEK. 2011 skrev man ner innehav med 312 MSEk. 2010 redovisade man 537 MSEK i exitvinster. Det är siffror som detta som skrämmer marknaden. Men Ratos har dock i vår gjort en exitvinst på Anticimex på 940 Miljoner och så har man omvinasierat Stofa, och i Bisnode och annat innehav har man sålt av delar som inte passar in i strategin för dessa.
Jga tycker att Ratos har en intressant värdering nu. Men man måste visa att 2011 och början av 2012 är ett kort hack i kurvan för portföljbolagen. Vissa bolag exponerade mot vindkraft och bygg har det motigt just nu. Försäljningen av Anticimex kom rätt i tiden. Jag tycker också att många av de nya investeringarna är väldigt intressanta som Kvarndammen, Finnkino, Biolin och Stofa. De är i nya branscher som har spännade möjligheter. Jag tror dock att exits tyvärr inte kommer att ske på aktiemarknaden på ett tag. Istället blir det PEQ och industriella köpare som i fallet med Haglöfs och Anticimex. Om Susanna och hennes team kan leverera 20% årlig avkastning framöver är nog aktien inte för dyr nu.
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)