Öresundsoppan - ljummen mot Vostoksoppan

Öresund är ett av mina större innehav. Efter att ha ägnat lång tid på http://www.oresund.se/ började saker och ting att klarna angående splitten. Jag visste hur jag skulle göra, jag hoppas det var rätt...

Under våren, April,  2009 övertygade jag min far att också köpa Öresund. De var för billiga, men i mars var mitt aktieinvesteringskapital slut.

Nu ringe jag min far för att briefa honom om läget i Öresund, framförallt bakgrunden till splitten. Jag förklarade. Det blev tyst. Jag förklarade igen. Du får ringa min bank och förklara vad jag vill göra med inlösenrätter, Newco, öresund, 9 till 5 relationer etc -  sa far. Det här är fär komplicerat för mig.

Detta är verkligen komplicerat. vad var det riktga värdet på inlösenrätterna? vad är det nya öresund värt? Vad är newco (goldcup på engelska) värt? Hur skall vi förhålla oss till substansrabatterna? Vilket bolag har mest intressanta bolag som innehav för framtiden? Vad händer med de gemensamägda bolagen?

Men kolla in följande artikel om Vostolk Nafta och Vostok Gas (röriga händelsen 2007) från 2008 i Aktiespararens deklarationsspecial:

När Vostok Nafta bytte namn till Vostok Gas och knoppade av Vostok Nafta blev det rörigt för aktieägarna. Och inte blir det mindre rörigt när transaktionerna ska deklareras. Här finns i alla fall en vägledning. I år blev det lite rörigt för aktieägarna i Vostok Gas, med både namnändring och avknoppningar. En extra bolagsstämma i Vostok Nafta Investment beslutade den 24 maj 2007 om att ändra bolagsnamnet till Vostok Gas och att genomföra en aktiesplitt 2:1, kombinerad med tvingande inlösen.
Aktiesplitten på 2:1 med tvingande inlösen innebar en aktieuppdelning varvid de som på avstämningsdagen den 29 maj 2007 var aktieägare (innehavare av depåbevis) i Vostok Gas för varje innehavt depåbevis i Vostok Gas erhöll ett ordinarie depåbevis och ett inlösendepåbevis. Handel med inlösendepåbevis kunde ske på Stockholmsbörsen under perioden 30 maj—8 juni 2007, varefter bevisen automatiskt löstes in mot likvid i form av teckningsoptioner i Vostok Nafta Investment Ltd (Vostok Nafta).

Skatteverket har meddelat att av anskaffningsutgiften för ett ursprungligt depåbevis i Vostok Gas (före detta Vostok Nafta) bör 88 procent hänföras till kvarvarande depåbevis och 12 procent till inlösendepåbeviset. Varje inlösendepåbevis i Vostok Gas som lösts in mot likvid i form av en teckningsoption i Vostok Nafta Investment bör anses avyttrad för 46,70 kronor. Varje teckningsoption i Vostok Nafta Investment Ltd som erhållits genom inlösen bör anses anskaffad för 46,70 kronor. Exempel: Om anskaffningsutgiften för ett depåbevis i Vostok Gas var 100 kronor ska 12 kronor (100 x 0,12) hänföras till inlösendepåbeviset och 88 kronor till kvarvarande depåbevis. Löses inlösen-depåbeviset in uppkommer en kapitalvinst på 34,70 kronor (46,70 – 12). Aktiespararna Deklarations special Vostok Nafta/Gas

Själv är jag ägare i Vostok nafta på senare tid. Så jag agerade inte på ovan. Skatteverket skrev följande instruktioner: Skatteverket Vostok Nafta Vostok Gas


Hur skall vi småsparare kunna hänga med i svängarna vid sådana här upplägg. H & Q har sagt att Öresund är för änkor och faderslösa. Det var inte lätt för alla dessa att agera rationellt med dessa inlösenrätter. Vad gjorde Pan Capital med sina aktier i öresund och inlösenrätter? De är aktörer som dessa som antagligen är vinnare på splitten. De har kunskap och resurser att utnyttja en speciell situation som denna.

Kunniga bloggare som Lundaluppen Lundaluppen Öresunds inlösen har hittar stategier för arbritageaffärer som utnyttjar dessa antagligen felprissatta inlösenrätter. När Öresund själva får gå ut och informera om att prissättningen antagligen är fel. Då har vi ett svårgenomträngligt upplägg som många antagligen missförstått.

Eller vad tycker ni?

Sossar rejuholt i klämm

Undrar när Socialdemokrtaerna har varit i en lika svar situation som just nu? Vi maste nog ga tillbaka till nagra artionden innan andra världskriget.

Moderaterna med en diplomatisk Alfons Aberg lookalike styr landet och är sveriges största parti. Ett Moderat parti som rört sig in mot Bengt Westerbergs en gang framganggsrika socialt liberal mitten.

Som finansminster har man en kille, Anders Borg,  som för nagra artionden sedan skulle ha varit en socialdeokratisk finansminister. Det finns en tradition bland sossar att arbetarkillar läser nationalekonomi och i vissa fall t o m börjar forskarutbilding. En del blir finansministrar, en del hamnar i riskbanken:  t ex Willy Bergström, Bengt Dennis, Kjell Olof Feldt och Thomas östros. Den sist nämda har ännu inte fatt nagon av dessa positioner. Anders Borg tillhör denna grupp. I ett annat liv, en annan tid - skulle han varit sossefinansminister.

Regeringen kommer med stor sannolikhet att vinna nästa val. Detta eftersom sossarna inte har hittat en stark ledning. De har närmast gjort utränsingar likt Mao under kulturrevolution. De skickar iväg alla sina talanger till landet. Ledningen som finns nu under Juholt har väldigt lite erfarenhet och tyngd. Juholt och Weiderlich har inte en chans. Sossarna har kunniga och tunga killar som t ex Pagrotsky, Eliasson, östros och Bodström som är marginaliserade i exil.

Som om detta inte är nog väljer VP denna helg en otroligt begavad ny ledare som vill ta vänsterpartiet mot mitten i ekonomiska fragor. Jonas Sjöstedt kommer att attackera sossarna fran Vänster. Han är erfaren, är en brilliant mediakommunikatör och har lang europeisk erfarenhet. Detta är en gammal metallarbetare som sossarna skulle drägla efter för att ha som sin ledare istället för Juholt.

Sossarna har kanske bara en chans. Det är väldigt mycket män. Anna Lindh var kunnig, karismatisk, intelligent och hade lang erfarenhet. Men hon finns tragiskt nog inte bland oss längre. En sadan kvinna skulle med andra kunniga sossar kring henne kunna rejält utmana den nuvarande regeringen. Att övertala Margot Wallström kanske är den bästa möjligheten? Man verkar att ha förlorat en begavad och erfaren politiker i Laila Freivalds till öresunds styrelse. Det krävs nagon med intellektuell skärpa; Anna Lindh och Freivalds är bada juridiskt skolade. Finns denna kvinna i de socialdemokratiska leden? Om Juholt och Weiderlich fortsätter tror jag sossarna kommer att ga under 20% i nästa val. Dödsstöten kommer fran Sjöstedts reformerade Vänsterparti.

öresund vs. "newco"

Jag har ägt öresund ganska länge nu, men inte tillräckligt länge för att ha fatt riktigt bra avkastning. Det är ett av mina större innehav. Jag har mer varit med om hela det snopna slutet. Men jag har läst alla deras föredömliga arsredivisningar sedan start. Iakttagit och förundrats över alla kaniner de har trollat fram ut hatten. Som när Gardell var chef för Custos. Trakigt att det skulle sluta med HQ kraschen. Men Hagströmer (H) och Qviberg (Q) har ocksa utvecklats at olika hall oavsett HQ-affàren. Qviberg gillar, förenklat, ganska stabila bolag med mycket reell substans som t ex fabege och skistar. Mer av förvaltande. Konstigt kanske att riskerna togs i hans bank: HQ.

H gillar, om vi förenklar, kanske mer entrepenörsbolag som Avanza och att omvandla mindre bolag som Haldex, eller kanske Note. Verkar vilja vara mer aktiv än förvaltande.

Ni kan tro att det gamla näringslivsetablissemanget kände skadeglädje när finansinspektionen gjorde mos av utmanarbanken HQ. Wallenbergarnas bank var för systemviktig för att krascha i början av 90-talet. Vi har nu ett än mer befäst bankoligopol i Sverige. Därmed inte sagt att inte HQ gjorde bort sig. För de gjorde dom.

Vi börjar nu skönja de nya lagen, speciellt ett av dem. Manga skriver kritiskt att kostnaderna kommer att ga upp med dubbla förvaltning. Visst. Manga skriver ocksa att H och Q är de som tjänar mest pa uppdelningen. Visst. De samäger ocksa en del bolag, vilket eventuellt kan leda till problem.

Men tror ni inte att dessa bada herrar enskildt vill visa marknaden att de kan förvalta pengar bättre än den andre? Det blir ett race, även om de naturligtvis kommer att spela ner detta. Jag kommer gladeligen att bli aktieägare i bada efter delningen, pa det sätt som det är konstrurerat.

Lag Mats Qviberg, öresund:

Laila Freivalds (intressant), Marcus Storch (begavad), Magnus Dybeck, Johan Qviberg och bolagets tillträdande VD Fredrik Grevelius. Notera att det är Civ Ing. Magnus Dybeck (född 77) som företräder Dybeckarna.

Öresund ca 41% av gamla öresund efter inlösen (Siffror fran pressmeddelande 11/16)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen

Fabege 10 793 144 606,0 25,7 %

Bilia 4 613 080 439,4 18,6 %

SkiStar 3 649 447 343,0 14,5 %

Övriga noterade värdepapper 241,9 10,3 %
Carnegie b), c) 332,1 14,1 %

Klarna c) 154,5 6,6 %

Övriga onoterade värdepapper 91,5 3,9 %

Kassa netto d) 149,4 6,3 % (Denna kan vara större efter Klarna affären)

Summa 2 358 Mkr

Lag Hagströmer Newco:
VD Stefan Charette. Mer vet jag inte. Kommer nagon av Bonnier, Ekman, Caneman, Josephsson eller Nachmanson fran gamla öresund styrelsen att ansluta? Richard Båge kanske ansluter. De sitter i styrelsen av Insplanet tillsammans.

"Newco" (59% av gamla öresund)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen (baserat pa pressmeddelande 16/11/2011)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen

Avanza 5 969 854 1 041,7 30,6 %

Concentric 5 780 061 231,2 6,8 %

Haldex 5 802 625 162,5 4,8 %

Bilia 1 600 000 152,4 4,5 %

Övriga noterade värdepapper 570,0 16,8 %
Carnegie b), c) 477,9 14,0 %

Klarna c) 222,3 6,5 %  (Mindre efter afffär)

Övriga onoterade värdepapper 291,9 8,6 %
Kassa netto d) 251,6 7,4 %  (Mer efter Klarna affär)

Summa

3 402

100,0 %

Summa

3 402

100,0 %

Summa 3402MKr.

Jag är optimist. Jag tror bada dessa bolag slar index över tid! De kommer att komplettera varandra väl.

Billiga aktier pa börserna inför 2012?

Allting är relativt, det beror pa vad man väger in och i förhallande till vad. Och vilka nyckeltal skall vi beakta?

Enligt Financial Times fran 24/25 December 2011 ser vad vi betalar för vinster P/e(baserat pa bolags aktier som star för 75% av varje lands börsvärde) i snitt i olika länder:

Sverige 11,5, USA 14, Danmark 14,3, Norge 8.7, Tyskland 9.4, Finland 11.5, Hong Kong 9.1, Japan 13.6, UK 10.5, Sydkorea 11.5, Rysslnad 5.9

Dessa nummer skall man nog inte jämföra mellan länder utan att tänka efter. Danmark har en helt annan typ av bolag än Norge. I Danmark har man högt värderade stabila konjunkturokänsliga bolag som Novo Nordisk, Novozym och William Demant som viktiga storbolag, i Norge finns konjunkturkänsliga och ravaruruorinterdae bolag som Norsk Hydro, Statoil, Seadrill etc.

Vad ger da dessa börser i snitt i utdelning?

Till att börja med, enligt samma källa far man ca 1.71 i utdelning pa en svensk 10-arig statsobligation 1.82 pa en dansk, 2.42 pa en norsk, knappt 1 pa en japan, knappt 2 pa en tysk, drygt 2 pa en amerikan och en britt.  Visst kan du fa 34% pa en grek och 13.3% pa en portugis, men da tar du mycket stora risker. Och du är i händerna pa politiska beslut.

Snitt % utdelning för ovan börser är i manga fall högre än 10-aringar: Sverige 3.8, USA 2.2, Danmark 1.6, Norge 4.8, Tyskland 3.6, Finland 5.1, Hong Kong 3.0 , Japan 2.6, UK 3.5, Sydkorea 1.5, Rysslnad 2.8.

Ett mönster är att utdelningarna ser attraktiva ut för europeiska bolag. Den stora fragan är dock om deras vinstutveckling kommer att vara sa bra att de kan behalla utdelningarna? För manga bolag tror jag det. Men högt belanade bolag i Europa, som spanska operatören Telefonica har deklarerat att de skall sänka utdelningen. Högt belanade bolag i europa kommer kan nog fa problem. Skulder är inget man vill ha i ett sammanhang när banker inte gärna lanar ut pengar, utan istället krymper sina balansräkningar.

Att hitta europeiska bolag med starka balansräkningar, bra utdelningspolicy och helst stor exponering mot de icke skuldsatta delarna av världen verkar att vara en bra ide. Samtidigt är manga bolag i Asien inte sa dyra heller. Det finns t ex en oro för hur länge den kinesiska maskinen kan anga pa.

Vad tror ni?

Om Buffets köp av IBM

Alla som kan sin buffetiana vet att Warren ogillar bolag där tekniken kan göra stora språng och förändra marknaden totalt. Sådana bolag kan man inte uppskatta framtida kassaflöden på, eftersom så mycket av spelreglerna kan förändras.

Tuggummi eller See's Candies är mer hans grej.

Men i dagarna har det framkommit att Berkshire Hathaway under en tid köpt aktier i IBM för 10.7 Miljarder dollar.  Det är en stor investering även för Berkshire. 5.5 % av IBM. Buffet säger att han läst årsredovisningen för IBM i 50 år. Nu slog han till.

Men vi vet också att Munger och Buffet gillar högavkastnade bolag. Bolag med hög ROE eller avkastning på eget kapital. Enligt Reuters har IBM en snitträntabilitet de senaste fem åren på ca 50%. Och på sistonde har den varit 70%. Men för detta betalar man vad man betalar för boken för H&M. Nästan 10ggr.

IBM är enligt Warren ett IT serviceföretag mer än ett högteknologiskt företag nuförtiden. Intressant investering må man säga. Och överaskande för mig.

Aktieinvesteringar mer konst än vetenskap

Jag köpte mina första aktier över disk på vad som idag är Swedbank senhösten 1987: SaabScania och Ericsson. Det hade precis blivit mycket lättare att handla aktier för småsparare, och jag var precis myndig. Jag gjorde senare även korta inhopp - och exits - i marknaden, jag spekulerade. Men mer seriöst har jag nog inte följt aktiemarknaden i mer än ca 7 - 8 år.

Sakta men säkert börjar jag se ett mönster. Att bli en lyckad investerare handlar inte bara om matematik, statistik, nyckeltal och kvartalsrapporter. Även om detaljkunskaper om bolag, branscher, jämförelsetal är bra att ha i bakhuvudet när Mr Market spelar sina trix.

Det är dock bara och titta på alla de fonder, med ofta höga avgifter, som handlar med aktier, derivat, råvaror baserad på matematiska formler, enorma mängder input av statistik - en del är makrorienterade, en del kombinationer med andra inriktningar. Särskilt framgångsrika är de inte. Oftast. Speciellt inte över tid i relation till index - och i relation till dessa höga avgifter.

Liksaså alla hedgefonder som använder obegriplig matematik. Med oftast inte så imponerande resultat över tid. Här finns undantag som går bra; men de har en inriktning som jag tror mer med konst än vetenskap att göra. Om man tittar på en sådan herre som Harald Lunden och hans Eikos (som har lagts ner) eller förvaltarna bakom Lancelot så har de få positioner med låg risk och hög utdelning som gemensam nämnare, Dessutom använder de derivat för att minska risken i portföljen. Bolag som Securitas, TeliaSonera och Lundbeck har t ex funnits de sista åren hos Lunden och stora undervärderade amerikanska bolag hos Lancelot (de har också blankat svenska verkstadsbolag de senaste året).  Avkastningen sedan millenieskiftet för dessa fonder har varit riktigt bra. Till låg risk.

Vad gäller teknisk analys så är väl det mer av en pseudovetenskap. Statistik och astrologi går hand i hand typ... Och jag känner faktiskt inte till någon förvaltare som under decennier har har överavkastat med enbart teknisk analys. Om den kombineras med andra analysverktyg, t ex fundamental analys av bolag, kan det kanske funka. Man kan i vart fall inte helt utesluta detta.


Men jag tror att riktigt duktiga förvaltare måste kombinera analys av nyckeltal för bolagen/branscher, analys av balansräkning med erfarenhet, perspektiv, öppenhet, tolkning av mönster, kreativitet, själsvständighet,  ja närmast intution - som har mer med konst än vetenskap att göra. Peter Lynch har skrivit, om jag inte missminner mig, om liknande ideer på ett flertal ställen i sina böcker. Att studera humaniora kan vara en mycket bättre bakgrund än finansiell ekonomi för att bli en bra förvaltare/placerare. Och Stillström, mannen bakom Traction, har talat om vikten av att läsa skönlitteratur. Bra bolag har bra männsikor involverade. Vilka är bra människor för ett företag? Hur vet man sådant? Ja, det finns inte i statistiska modeller. Därför måste man läsa brett. Och förkovra sig inom konst och humaniora.

Bolag i kris är inte alltid billiga. SAS har t ex ibland sett ut som ett billigt värdecase. Men nyemissionerna i det bolget har närmast varit som att likt Gudrun Schyman låta elda upp pengarna. Eniro har sett riktigt billigt ut, men som jag varnade för tidigt i år Eniros balnasräkning ur balans.  Men New Wave såg väldigt riskfyllt ut i krisen för ett par ar sedan, med hög skuldsättning efter fra Cutter & Buck köpet 2007, och handlades för en dryg femma. Du har 600% avkastning sedan dess. Och ändå är aktien ganska billig.

Att köpa New Wave och inte SAS - det är det som är konst. Thorsten Jansson är en bra man för ett företag. Någon av kött och blod som bryr sig på riktigt. SAS har ingen sådan.

Att köpa ABB och Alfa Laval i deras kriser i början av 2000-talet - att se deras värden bortom kriserna. Att kunna se goda delar i sargade bolag. Och se större trender för världens utveckling.

Att första att inflationsbekämpade centralbanker kommer att ge langsiktigt laga räntor och därför köpa fastighetsbolag för drygt 10 ar sedan som manga av sveriges skickligaste investerare gjorde. Att kunna sovra information.

Aktieinvesteringar är nog en konst, ingen vetenskap.

Mina tre aktier i Top of the PoP's 3

Tävling 2 i pratompengars Top of the PoPs är snart slut (Jag var inte med i år 1 av tävlingen). Det verkar som att jag hamnar mitt i fältet. Senast jag tittade just över index. Ingen fantastisk prestation, ingen katastrof.

Min filosofi är att vara långsiktig ägare och många bolag äger jag utan tankar om exits.

Även för bolag där jag har tänkt mig exits redan vid inköp, när bolaget handlas till sitt rätta värde eller ikring där, kan jag behålla i 3 - 5 år. I Oktober tittade jag lite på de tre bolag som jag hade min treaktiersportfölj av omgång två.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2011/10/onodig-oroade-placerare-en-liten-titt.html

Jag ser ingen anledning att ändra denna portfölj. Jag använder inte möjligheten att blanka. Och jag byter inte aktier, även om alla tre kan bytas i den nya tävlingen. Investeringscasen för dessa aktier är enligt min mening intakt. Och jag tänker bara använda mitt sittfläsk tills marknaden värderar dessa bolag till rimliga värden. Under tiden ger E-lux, SEB bra ordinarie utdelning - och Millicom skulle antagligen kunna dela ut en rejäl slant vid en engångsutdelning/inlösen.