Hur mycket förvaltat kapital måste man ha för att inte längre vara småsparare: 2 Miljoner SEK, 10 Miljoner eller 100 Miljoner? Eller handlar de inte som summor utom om man är en hobbyinvesterare som försöker förbättra sin privatekonomi - ett proffs är helt enkelt någon som är verksam i investeringsbranschen på heltid; antingen som egen eller som anställd på en finansinstitution? Eller handlar det om skillnaden mellan en investerare och en spekulant? Begreppet småsparare är ganska vagt...
Men vi vet också att många proffs - de flesta - inte lyckas slå index över tid. Speciellt inte över lång tid. Ändå är rubriker som "så placerar proffsen" vanligt förekommande i affärsmedia. Ungefär med budskapet: gör som dem så kommer allt att gå bra! Under den tid som jag har intresserat mig djupare för aktiesparande (ca 15 år) har inte många fondförvaltare slagit index; men proffs i ordets rätta bemärkelse som t ex Didner & Gerge, Odin, Skagen och Carnegie Fonder har gjort det med flera av sina fonder. Under samma tid har också proffsen på några av de svenska investmentbolagen gjort det mycket bra hos t ex Investor, Kinnevik och Latour. Hatten av för dessa!
Jag antar att fru och herr Riskminimeraren är småsparare i många aspekter av ordets definition. Men på andra sätt avviker vi nog ganska kraftigt: vi sparar generellt långsiktigt i stabila lite större bolag med starka balansräkningar, bra historik, tydliga affärsmodeller och bra marknadspositioner. Helst familjägda begripliga bolag och gärna investmentbolag som ger bra riskspridning. Vi köper helst dessa bolag när de har en tillfällig svacka, när något kortsiktigt har gått fel. I stora sättningar på börsen går allt ner - även Investor, Kinnevik, Industrivärden och Latour.
Men likt tysk grammatik tillåter vi oss undantag som bekräftar regeln. I vår långa portfölj av generellt större bolag i Europa och Nordamerika kan vi ha upp till 15 - 20% i bolag som har lite djupare svackor och som därför kvantitativt har blivit billiga. Dessa bolag är av typen turnaroundbolag, ofta av värdekaraktär. Och de kan också vara lite mindre. Vi har oftast tid och tålamod att vänta, för det är bolag som vi i grunden tror har en sund och frisk grundverksamhet - men de behöver tid att få ordning på denna. Exempel på sådana bolag i vår långa portfölj som har utvecklats väl är Danske Bank, Oriflame och Wilh Wilhelmsen Holding. I Ratos och Tesco väntar vi dock fortfarande på bättre dagar...för Ratos ser jag hopp, men Tesco...hmm...de får en viss tid till. Annars...
Men Weight Watchers International (WTW) har nog varit det mest framgångsrika exemplet på sistone av den senare typen i den långa portföljen. Via då utmärkta bloggen Värdebyrån kom jag i kontakt med den amerikanska värdebloggaren Geoff Gannon. För tre - fyra år skrev han en monsteranalys på - om jag kommer ihåg rätt - upp mot 100 sidor om WTW. Oerhört initierat.
Övervikt och fetma är ett av den utvecklade världens största hälsoproblem och WTW har - dokumenterat - ett av få sätt att delvis få bukt med detta. Men fria appar etc med delvis nya metoder satte deras traditionella affärsmodell under stor press. Bolaget har som Oriflame en kapitalsnål affärsmodell med hög räntabilitet. Båda bolagen har också varit riskkapitalägda där ägarna hade ökat hävstången med stor belåning eftersom kassaflödena tillåter detta - dessutom har båda bolagen köpt tillbaka mycket aktier (WTW hade t o m negativt eget kapital). Jag köpte dock inte WTW då eftersom de långa skulderna var för stora i förhållande till bolagets tillgångar och med minskad försäljning och vinst var detta en för farlig cocktail. Gannon köpte dock och såg värden till en bra bit över 30 dollar (aktien hade då redan fallit kraftigt).
Men WTW sjönk som en sten. Jag har för mig att Gannon skrev på bloggen "Huang & Gannon" att de ökade på låga 20 dollar. Men när kursen var nere i 13 dollar såg jag en annan värdeanalys av WTW. Och det verkade som världens mest kända viktminskningsprogram då närmast hade en konkursvärdering. Jag studerade de senaste kvartalsrapporterna noggrant. Och tyckte mig se lite av en förbättring. Dessutom förföll huvuddelen av de långa skulderna först 2020 och mycket kunde hända innan dess. Vi köpte på 13 dollar. Långt under Gannon & Huangs GAV.
Men WTW fortsatte ner. Eftersom kassaflödena fortfarande var starka i bolaget vågade jag dock dubbla vid 5 - 6 dollar. Den investeringen gjorde dock mycket ont i magen, jag tror de t o m föll till 4.50 USD innan det vände, det blev en hyfsat stor investering för oss. Men det intressanta med värdeinvesteringar är att om man köper värden - i detta fall varumärken, licenser, marknadsposition, affärsmodell till billigt pris - så kan mycket hända. Och det gjorde det.
Alldeles efter detta gick Oprah Winfry in som näst största ägare i bolaget och tog en styrelseplats. Hon började att använda sitt TV-bolag att "endorsa" bolaget. Oprah har haft problem med sin vikt under hela sitt liv och anser att WTW har en av de få metoder som faktiskt fungerat för henne. Aktiekursen löpte amok. Kursen gick på mycket kort tid upp till 25 - 26 dollar och jag har sålde halva mitt innehav.
Aktien föll sedan tillbaka.
Men i år har aktien fullständigt stigit till stratosfären (se grafen nedan). En ny VD är på plats och bolagets turnaround är nu i full blom. Vinst och försäljning ökar igen. I dagarna halverade jag igen, men nu på ca 49 USD aktien.
Jag har ofta funderat på vilken edge vi småsparare kan ha mot proffsen. Jag tror att ytterst få proffs hade mandat att agera som jag/vi gjort i WTW. Det finns dock ett stort inslag av slump - eller kanske t o m tur - som gjorde att detta har blivit en bra investering för oss. Men som någon idrottsman ungefärligen har sagt "ju mer jag tränar, desto mer tur verkar jag få". Gannons stora analys och att jag läste deras rapporter gav mig insikter och en grundförståelse för bolaget och dess marknad som gjorde att jag vågade snitta ner mig när WTW föll handlöst.
En annan fördel vi småsparare har är att vi kan hitta mindre, ibland mycket små, kvalitetsbolag på mindre listor som fonder inte får lov att köpa - eller endast i begränsad utsträckning får göra detta. (Vissa Micro Cap fonder har dock mandat till detta). Vi har därför byggt upp en portfölj som bland annat innehåller positioner i sådana. Men denna portfölj är vi inte transparenta med.
Men i denna - som jag kallar korta - portfölj är också tanken att vi även skall kunna ta just kortare positioner. Med detta menar vi inte trading. Men vi kan vara lite mer kortsiktiga och gå in i deep value case där något bolag verkar kortsiktigt gravt undervärderat, men kanske inte är ett långsiktigt case för oss. Rottneros för 2 kr och långt under eget kapital och låga skulder var ett exempel för ett par år sen (det har jag skrivit om här på bloggen som ett undantag av små bolag).
Ett annat exempel: Bloggaren Cornucopia gav ut sina böcker på Massolit förlag så jag var bekant med detta förlag. I slutet av 2013 köpte Massolit Media förlaget Forma books av ICA (Jag ägde Hakon Invest som var ägare av ICA och hade därför vissa insikter i värdet av detta bokförlag). Forma ägde bl a B Wahlström, Damm förlag och ICA förlag. Forma höll på att göra en turnaround; de hade då en omsättning på ca 110 Miljoner SEK. Men Massolit betalade endast 19 Miljoner SEK för bolaget. ICA ville nog bara bli av med denna icke kärnverksamhet. De närmast gav bort bolaget. Massolit fick bl a ta över ett lager på ett par miljoner böcker som de kunde rea ut. Bara det till ett värde antagligen över 19 MSEK. Forma var faktiskt Sveriges 3e största förlag vid köpet. Redovisningen för Massolit efter köpet var dock snårig, men hur jag än räknade så var Massolit efter köpet mycket lågt värderat. Om jag inte missminer mig så var Massolit bara värderat till totalt 15 MSEK över börsen när jag köpte mina aktier. Och så väntade jag.
Sommaren 2015 köpte Storytel Massolit. Dessa Storytel aktier har som ni vet gått mycket bra sedan dess och de har bl a också köpt Nordstedts. Vi är nu långa i Storytel, som användare av deras tjänst i familjen är det lätt att förstå potentialen. Och bolaget har nu 500 000 betalande kunder och växer bra under lönsamhet. Storytel har blivit ett kvalitetsinnehav i vår portfölj av lite mindre bolag. Det hade nu varit alldeles för dyrt för oss. Jag tror inga av fondbolagen var inne i Massolit och jag tror inte de mindre investmentbolagen var inne där heller. Marknadsvärdet var alldeles för lågt. Här hade man edge som insatt småsparare.
Men precis som WTW fallet, om man köper riktigt lågt värderade tillgångar kan allt hända. I båda fallen fanns ett inslag av slump - och tur om man så vill. Man om man läser böcker av av värdeinvesterare så händer detta ofta. Allt kan hända med bolag som man köper som har tillgångar som är lågt värderade.
Men det är viktigt att komma ihåg att vår långa portfölj vilar på solid grund med bolag som: Berkshire H, Lundbergs, Investor, SHB och H&M. Även vår korta portfölj med lite mindre bolag har stabila och riskminimerade bolag (här vill vi generellt ha riktigt starka balansräkningar, Massolit var ett riktigt undantag) av denna kategori som grund, och här tänker vi kanske än mer på riskspridning. Den korta portföljen utgör också bara ca 15 - 20% av vår totala portfölj.
Slutsatsen är kanske att man skall investera som tysk grammatik. Efter tydliga transparenta regler. Men man kan kanske unna sig att då och då bryta dessa. Likt undantagen i tysk grammatik. Med detta menar jag inte chansposter i "förhoppningsbolag". Utan kalkylerade risker i bolag som har undervärderade tillgångar av något slag. WTW och Massolit var närmast extremer. Detta eftersom de båda hade ganska svaga balansräkningar. Skulder undviker jag generellt. Men WTW hade mycket starka kassaflöden (likt Oriflame) och ett unikt varumärke. Och Massolit fick via Forma helt enkelt tillgångar som kunde realiseras alldeles för billigt och det fick ett fördelaktigt låneavtal för köpet. Det var peanuts för ICA koncernen; de ville bara bli av med skiten. Men bolaget var egentligen alldeles för litet även för oss. Men som jag skrev kände jag till Hakon Invests mindre portföljinvesteringar ganska väl. Det kom till nytta här.
Men i dessa båda fall kanske jag/vi hade edge som småsparare, eller?
