onsdag 28 december 2011

öresund vs. "newco"

Jag har ägt öresund ganska länge nu, men inte tillräckligt länge för att ha fatt riktigt bra avkastning. Det är ett av mina större innehav. Jag har mer varit med om hela det snopna slutet. Men jag har läst alla deras föredömliga arsredivisningar sedan start. Iakttagit och förundrats över alla kaniner de har trollat fram ut hatten. Som när Gardell var chef för Custos. Trakigt att det skulle sluta med HQ kraschen. Men Hagströmer (H) och Qviberg (Q) har ocksa utvecklats at olika hall oavsett HQ-affàren. Qviberg gillar, förenklat, ganska stabila bolag med mycket reell substans som t ex fabege och skistar. Mer av förvaltande. Konstigt kanske att riskerna togs i hans bank: HQ.

H gillar, om vi förenklar, kanske mer entrepenörsbolag som Avanza och att omvandla mindre bolag som Haldex, eller kanske Note. Verkar vilja vara mer aktiv än förvaltande.

Ni kan tro att det gamla näringslivsetablissemanget kände skadeglädje när finansinspektionen gjorde mos av utmanarbanken HQ. Wallenbergarnas bank var för systemviktig för att krascha i början av 90-talet. Vi har nu ett än mer befäst bankoligopol i Sverige. Därmed inte sagt att inte HQ gjorde bort sig. För de gjorde dom.

Vi börjar nu skönja de nya lagen, speciellt ett av dem. Manga skriver kritiskt att kostnaderna kommer att ga upp med dubbla förvaltning. Visst. Manga skriver ocksa att H och Q är de som tjänar mest pa uppdelningen. Visst. De samäger ocksa en del bolag, vilket eventuellt kan leda till problem.

Men tror ni inte att dessa bada herrar enskildt vill visa marknaden att de kan förvalta pengar bättre än den andre? Det blir ett race, även om de naturligtvis kommer att spela ner detta. Jag kommer gladeligen att bli aktieägare i bada efter delningen, pa det sätt som det är konstrurerat.

Lag Mats Qviberg, öresund:

Laila Freivalds (intressant), Marcus Storch (begavad), Magnus Dybeck, Johan Qviberg och bolagets tillträdande VD Fredrik Grevelius. Notera att det är Civ Ing. Magnus Dybeck (född 77) som företräder Dybeckarna.

Öresund ca 41% av gamla öresund efter inlösen (Siffror fran pressmeddelande 11/16)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen

Fabege 10 793 144 606,0 25,7 %

Bilia 4 613 080 439,4 18,6 %

SkiStar 3 649 447 343,0 14,5 %

Övriga noterade värdepapper 241,9 10,3 %
Carnegie b), c) 332,1 14,1 %

Klarna c) 154,5 6,6 %

Övriga onoterade värdepapper 91,5 3,9 %

Kassa netto d) 149,4 6,3 % (Denna kan vara större efter Klarna affären)

Summa 2 358 Mkr

Lag Hagströmer Newco:
VD Stefan Charette. Mer vet jag inte. Kommer nagon av Bonnier, Ekman, Caneman, Josephsson eller Nachmanson fran gamla öresund styrelsen att ansluta? Richard Båge kanske ansluter. De sitter i styrelsen av Insplanet tillsammans.

"Newco" (59% av gamla öresund)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen (baserat pa pressmeddelande 16/11/2011)


Substansvärde Mkr a) Antal aktier Marknads-värde Andel av portföljen

Avanza 5 969 854 1 041,7 30,6 %

Concentric 5 780 061 231,2 6,8 %

Haldex 5 802 625 162,5 4,8 %

Bilia 1 600 000 152,4 4,5 %

Övriga noterade värdepapper 570,0 16,8 %
Carnegie b), c) 477,9 14,0 %

Klarna c) 222,3 6,5 %  (Mindre efter afffär)

Övriga onoterade värdepapper 291,9 8,6 %
Kassa netto d) 251,6 7,4 %  (Mer efter Klarna affär)
Summa3 402100,0 %



Summa3 402100,0 %
Summa 3402MKr.

Jag är optimist. Jag tror bada dessa bolag slar index över tid! De kommer att komplettera varandra väl.

måndag 26 december 2011

Billiga aktier pa börserna inför 2012?

Allting är relativt, det beror pa vad man väger in och i förhallande till vad. Och vilka nyckeltal skall vi beakta?

Enligt Financial Times fran 24/25 December 2011 ser vad vi betalar för vinster P/e(baserat pa bolags aktier som star för 75% av varje lands börsvärde) i snitt i olika länder:

Sverige 11,5, USA 14, Danmark 14,3, Norge 8.7, Tyskland 9.4, Finland 11.5, Hong Kong 9.1, Japan 13.6, UK 10.5, Sydkorea 11.5, Rysslnad 5.9

Dessa nummer skall man nog inte jämföra mellan länder utan att tänka efter. Danmark har en helt annan typ av bolag än Norge. I Danmark har man högt värderade stabila konjunkturokänsliga bolag som Novo Nordisk, Novozym och William Demant som viktiga storbolag, i Norge finns konjunkturkänsliga och ravaruruorinterdae bolag som Norsk Hydro, Statoil, Seadrill etc.

Vad ger da dessa börser i snitt i utdelning?

Till att börja med, enligt samma källa far man ca 1.71 i utdelning pa en svensk 10-arig statsobligation 1.82 pa en dansk, 2.42 pa en norsk, knappt 1 pa en japan, knappt 2 pa en tysk, drygt 2 pa en amerikan och en britt.  Visst kan du fa 34% pa en grek och 13.3% pa en portugis, men da tar du mycket stora risker. Och du är i händerna pa politiska beslut.

Snitt % utdelning för ovan börser är i manga fall högre än 10-aringar: Sverige 3.8, USA 2.2, Danmark 1.6, Norge 4.8, Tyskland 3.6, Finland 5.1, Hong Kong 3.0 , Japan 2.6, UK 3.5, Sydkorea 1.5, Rysslnad 2.8.

Ett mönster är att utdelningarna ser attraktiva ut för europeiska bolag. Den stora fragan är dock om deras vinstutveckling kommer att vara sa bra att de kan behalla utdelningarna? För manga bolag tror jag det. Men högt belanade bolag i Europa, som spanska operatören Telefonica har deklarerat att de skall sänka utdelningen. Högt belanade bolag i europa kommer kan nog fa problem. Skulder är inget man vill ha i ett sammanhang när banker inte gärna lanar ut pengar, utan istället krymper sina balansräkningar.

Att hitta europeiska bolag med starka balansräkningar, bra utdelningspolicy och helst stor exponering mot de icke skuldsatta delarna av världen verkar att vara en bra ide. Samtidigt är manga bolag i Asien inte sa dyra heller. Det finns t ex en oro för hur länge den kinesiska maskinen kan anga pa.

Vad tror ni?



fredag 18 november 2011

Om Buffets köp av IBM

Alla som kan sin buffetiana vet att Warren ogillar bolag där tekniken kan göra stora språng och förändra marknaden totalt. Sådana bolag kan man inte uppskatta framtida kassaflöden på, eftersom så mycket av spelreglerna kan förändras.

Tuggummi eller See's Candies är mer hans grej.

Men i dagarna har det framkommit att Berkshire Hathaway under en tid köpt aktier i IBM för 10.7 Miljarder dollar.  Det är en stor investering även för Berkshire. 5.5 % av IBM. Buffet säger att han läst årsredovisningen för IBM i 50 år. Nu slog han till.

Men vi vet också att Munger och Buffet gillar högavkastnade bolag. Bolag med hög ROE eller avkastning på eget kapital. Enligt Reuters har IBM en snitträntabilitet de senaste fem åren på ca 50%. Och på sistonde har den varit 70%. Men för detta betalar man vad man betalar för boken för H&M. Nästan 10ggr.

IBM är enligt Warren ett IT serviceföretag mer än ett högteknologiskt företag nuförtiden. Intressant investering må man säga. Och överaskande för mig.

lördag 12 november 2011

Aktieinvesteringar mer konst än vetenskap

Jag köpte mina första aktier över disk på vad som idag är Swedbank senhösten 1987: SaabScania och Ericsson. Det hade precis blivit mycket lättare att handla aktier för småsparare, och jag var precis myndig. Jag gjorde senare även korta inhopp - och exits - i marknaden, jag spekulerade. Men mer seriöst har jag nog inte följt aktiemarknaden i mer än ca 7 - 8 år.

Sakta men säkert börjar jag se ett mönster. Att bli en lyckad investerare handlar inte bara om matematik, statistik, nyckeltal och kvartalsrapporter. Även om detaljkunskaper om bolag, branscher, jämförelsetal är bra att ha i bakhuvudet när Mr Market spelar sina trix.

Det är dock bara och titta på alla de fonder, med ofta höga avgifter, som handlar med aktier, derivat, råvaror baserad på matematiska formler, enorma mängder input av statistik - en del är makrorienterade, en del kombinationer med andra inriktningar. Särskilt framgångsrika är de inte. Oftast. Speciellt inte över tid i relation till index - och i relation till dessa höga avgifter.

Liksaså alla hedgefonder som använder obegriplig matematik. Med oftast inte så imponerande resultat över tid. Här finns undantag som går bra; men de har en inriktning som jag tror mer med konst än vetenskap att göra. Om man tittar på en sådan herre som Harald Lunden och hans Eikos (som har lagts ner) eller förvaltarna bakom Lancelot så har de få positioner med låg risk och hög utdelning som gemensam nämnare, Dessutom använder de derivat för att minska risken i portföljen. Bolag som Securitas, TeliaSonera och Lundbeck har t ex funnits de sista åren hos Lunden och stora undervärderade amerikanska bolag hos Lancelot (de har också blankat svenska verkstadsbolag de senaste året).  Avkastningen sedan millenieskiftet för dessa fonder har varit riktigt bra. Till låg risk.

Vad gäller teknisk analys så är väl det mer av en pseudovetenskap. Statistik och astrologi går hand i hand typ... Och jag känner faktiskt inte till någon förvaltare som under decennier har har överavkastat med enbart teknisk analys. Om den kombineras med andra analysverktyg, t ex fundamental analys av bolag, kan det kanske funka. Man kan i vart fall inte helt utesluta detta.


Men jag tror att riktigt duktiga förvaltare måste kombinera analys av nyckeltal för bolagen/branscher, analys av balansräkning med erfarenhet, perspektiv, öppenhet, tolkning av mönster, kreativitet, själsvständighet,  ja närmast intution - som har mer med konst än vetenskap att göra. Peter Lynch har skrivit, om jag inte missminner mig, om liknande ideer på ett flertal ställen i sina böcker. Att studera humaniora kan vara en mycket bättre bakgrund än finansiell ekonomi för att bli en bra förvaltare/placerare. Och Stillström, mannen bakom Traction, har talat om vikten av att läsa skönlitteratur. Bra bolag har bra männsikor involverade. Vilka är bra människor för ett företag? Hur vet man sådant? Ja, det finns inte i statistiska modeller. Därför måste man läsa brett. Och förkovra sig inom konst och humaniora.

Bolag i kris är inte alltid billiga. SAS har t ex ibland sett ut som ett billigt värdecase. Men nyemissionerna i det bolget har närmast varit som att likt Gudrun Schyman låta elda upp pengarna. Eniro har sett riktigt billigt ut, men som jag varnade för tidigt i år Eniros balnasräkning ur balans.  Men New Wave såg väldigt riskfyllt ut i krisen för ett par ar sedan, med hög skuldsättning efter fra Cutter & Buck köpet 2007, och handlades för en dryg femma. Du har 600% avkastning sedan dess. Och ändå är aktien ganska billig.

Att köpa New Wave och inte SAS - det är det som är konst. Thorsten Jansson är en bra man för ett företag. Någon av kött och blod som bryr sig på riktigt. SAS har ingen sådan.

Att köpa ABB och Alfa Laval i deras kriser i början av 2000-talet - att se deras värden bortom kriserna. Att kunna se goda delar i sargade bolag. Och se större trender för världens utveckling.

Att första att inflationsbekämpade centralbanker kommer att ge langsiktigt laga räntor och därför köpa fastighetsbolag för drygt 10 ar sedan som manga av sveriges skickligaste investerare gjorde. Att kunna sovra information.

Aktieinvesteringar är nog en konst, ingen vetenskap.

Mina tre aktier i Top of the PoP's 3

Tävling 2 i pratompengars Top of the PoPs är snart slut (Jag var inte med i år 1 av tävlingen). Det verkar som att jag hamnar mitt i fältet. Senast jag tittade just över index. Ingen fantastisk prestation, ingen katastrof.

Min filosofi är att vara långsiktig ägare och många bolag äger jag utan tankar om exits.

Även för bolag där jag har tänkt mig exits redan vid inköp, när bolaget handlas till sitt rätta värde eller ikring där, kan jag behålla i 3 - 5 år. I Oktober tittade jag lite på de tre bolag som jag hade min treaktiersportfölj av omgång två.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2011/10/onodig-oroade-placerare-en-liten-titt.html

Jag ser ingen anledning att ändra denna portfölj. Jag använder inte möjligheten att blanka. Och jag byter inte aktier, även om alla tre kan bytas i den nya tävlingen. Investeringscasen för dessa aktier är enligt min mening intakt. Och jag tänker bara använda mitt sittfläsk tills marknaden värderar dessa bolag till rimliga värden. Under tiden ger E-lux, SEB bra ordinarie utdelning - och Millicom skulle antagligen kunna dela ut en rejäl slant vid en engångsutdelning/inlösen.

lördag 22 oktober 2011

Lite stolt, en del rätt och lite fel

Ibland är det bra att gå tillbaka och titta på gamla inlägg man skrivit. Det kan stundtals vara jobbigt, men ibland kan man faktiskt känna sig lite stolt. För lite drygt ett år sedan skrev jag ett inlägg om att verkstadbolagen verkade vara högt värderade givit hur världen/framtids/vinstutsikter såg ut för dessa bolag. Då var media och analytiker mycket positiva och finanskrisen 2008 -2009 tycktes som bortblåst.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2010/09/hoga-varderingar-for-en-del-svenska.html

Det enda smolket i bägaren var väl vad jag skrev om SSAB, de skulle komma att bli ännu billigare. Men annars har verkstadbolagen kommit ner i värderingar och börjar långsiktigt att se intressanta ut igen.

lördag 8 oktober 2011

Riskminimerarens värde-småbolagsportfölj (1-års utvärdering)


I Oktober 2010 lanserade jag en värdeportfölj för de mindre bolagen (Jag hade tidigare lanserat en stabil, tråkig, värdeinriktad storbolagsportfölj 2007). Se gärna motiverade val för denna småbolagsportfölj etc:

Riskminimerarens värdesmåbolagsportfölj

Utvärdering för portföljen är tänkt över 5 år. Börsvärdet skulle vara under 2 miljarder SEK för enskida bolag. För investmentbolag sattes börsvärdets tak till ca 3 miljarder SEK. Några av de valda mindre investmentbolagen har dessutom investeringar i bolag som har högre börsvärde, men det valde jag att negligera. Jag har mer bolag i denna portfölj, än i min femaktiers storbolagsportfölj, eftersom riskerna i varje bolag är generellt större för mindre bolag. De riktigt små bolagen utgör inte mer än 3% av portföljen. Jag grundade med ganska stabila mindre investmentbolag som jag känner väl.

Många av bolagen var uppe och vände på ganska höga nivåer, tidigt i våras,  innan sommarens ångestfyllda PIIGS värderingar. Dock är det 4 åren kvar till utvärdering.

Jag kommer att jämföra portföljens utveckling med Carnegies småbolagindex (se länk för graph)

CSRXSE

Index har gått från ca 970 till ca 815.  Utveckling ca - 16%
10 Okt 2011

Svolder B, 70.25kr, 20 % av portfölj. Kurs idag: 53 kr Utveckling (Utv) - 34.6 %
 utd: 4 kr, 5.7 % på köpkurs

Traction B, 70.00 kr, 15% av portfölj. Kurs idag: 68 kr Utv:  - 2.9%
utd: 1.9 kr, 2.7%

Midway B, 30.90kr, 15 % av portfölj. Kurs idag: 19 kr Utv: - 38.5%
utd: 1.5 kr, 4.9 %

Bure Equity, 31.20kr, 10% av portfölj. Kurs idag: 18.50kr - 40.7%
utd: 0.3 kr, 1 %

Säki B 61.50Kr, 10 % av portfölj. Blev Latour under året. 0.55 aktier i Latour per Säki. Latour 91 kr.
utd: 2.5 kr, 4%

Vostok Nafta, 27.00kr, 5% av portfölj. Kurs idag: 22.60 Utv: - 16.3%
utd: 0 kr, 0 %

Kabe B, 87.00kr, 5% av portfölj Kurs: 91.00 kr Utv: + 4.6%
utd: 3 kr, 3.4 %

Fenix Outdoor, 142.00 kr, 5% av portfölj Kurs: 150.50 Utv: + 6%
utd: 3 kr, 2,1%

2E Group, 17.00 kr, 3% av portfölj Kurs: 16.00 Utv: - 5.9%
utd: 0.5 kr, 2.9 %

Cloetta, 39.00kr, 3% av portfölj. Kurs: 28.20 kr Utv: - 37.7%
utd: 0 kr, 0%

Insplanet, 14.05 Kr, 3% av portfölj Kurs: 11.20 Utv: - 20.3%
utd: 1 kr, 7.1%

Transcom B, 20.00 Kr, 3% av portfölj. Sänket i portföljen. Kurs 6.20 kr - 69 %
utd: 0 kr, 0%

Nischaya Group, 10.90 Kr, 3% av portfölj. 18 kr efter uppköpsbud. Raketen i portföljen. + 65% på ett år. utd: 0.3 kr,m 2,7%

Inköp New Wave istället 23.80 kr

Total utveckling för portföljen utan utdelning (enbart kursrelaterad) ca - 19 %

Genomsnittlig utdelning för portföljen 2011: + 3.1%

Totalavkastning: - 15.9 % (utan återinvesterad utdelning)

Detta skall jämföras med ca - 16% för CSRX för samma period.

Slutsats: Min portfölj har ungefärligen följt index. Man hade lika gärna kunnat köpa en indexfond för CSRX. Och då hade jag sluppit besväret av att analysera företag, fatta beslut och följa dessa företag. Men det är ju å andra sidan ganska kul...

tisdag 4 oktober 2011

På jobbet talar ingen längre om aktier,så...

Jag har haft förmånen att jobba i utomlands på fyra platser, i tre olika länder och två världsdelar under nästan ett decennium. Mina kollegor är väldigt sällan svenskar. I början på detta århundrade pratade alla aktier. De hade nästan blivit rika på IT-boomen, funderat på att sälja, men till slut satt de 2002 med svarte petter. Många förlorade större delen av sina besparingar. Och svor på att aldrig köpa aktier igen.

Istället har de pratat hus och fastigheter sedan dess. De köper praktiska små lägenheter i bra lägen och hyr ut i städer de känner till - ofta i hemlandet t ex UK, eller gamla rustico olivkvarnar i Italien eller gamla förfallna stenladugårdar i Frankrike. Lägenheterna verkar att bli ok affärer. Rusta upp dem lite. Och hyra ut. Bra kassafflöden, de låga räntorna har hjälpt till att göra detta till en bra affär under denna tid. Husköpen är också tänkta som investerigar men verkar för de mesta att sluka pengar. Om du inte kan italienska, franska, spanska, portugisiska är det inte lätt att klara av bygglov, konversera och informera hantverkare, bestämmelser om avlopp, eller vad som är k-märkt och inte får ändras. Det finns mycket drömmar i dessa köp. Och känslor. Därför blir det mest utgifter. Några har dock blivit fina till slut. Men då är ägarna dränerade på känslor och lust till dessa hus, så de nästan undviker att vara där. Och hyra ut vill de inte heller för att de har lagt ner så mycket pengar på antika möbler och att inredning så de är rädda att något skall gå sönder eller slitet.

Men aktier är nästan ingen intresserad av. Det fanns ett visst intresse 2006 -07. Då gick många in igen after att ha varit ur marknaden sedan 2001 eller 2002. Tyvärr var nog Lehman-krashen dödsstöten. Och var det inte tar PIIGS krisen musten ur de sista förhoppningarna. Det enda jag har hört det sista året är: "Jag tänkte egentligen köpa Apple typ 2003, men tyckte de var dyra. Oj, vad jag ångrar mig.Höh, Höh"

Dock har en del talat om guld på sistonde. Och för ett par år sedan råvaror.

Jag tror vi börjar komma in i intressanta tider för aktiesparare. Det kan vi se på att utdelningarna sedan 2000 har stigit ganska kontinuerligt - om i en hackig kurva. Detta beroende på att vinsterna värderas lägre i snitt. Och visst finns det mycket skit att vänta i vårat ekonomiska system de kommande åren. Men det finns också mycket skit i många av kurserna. Jag har faktiskt börjat köpa aktier med vad jag tycker har fina värden i förhållande till kursen så smått den sista tiden - för första gången sedan våren 2009. Inget vet om det är för tidigt eller för sent. Men den kommande tiden tror jag kommer att skapa möjligheter. Men det är viktigt att komma ihåg att många aktier är faktiskt inte är speciellt billiga ens nu.

Men jag talar aldrig om aktier med mina kollegor. Framförallt pratar de aldrig om aktier. Och det ser jag som ett tecken på att det börjar se intressant ut.

lördag 1 oktober 2011

Onödigt oroade placerare? En liten titt på tre exempelbolag

Vi lever i en tid då media ägnar sig åt en massa länders urusla statsfinanser, den väntade dåliga tillväxten i länderna med urusla statsfinanser - eventuell dubbeldipp, skenande guldpris, möjlig svensk fastighetsbubbla med tillhörande skuldtyngda hushåll. Det ser ganska dystert ut.

Men samtidigt lever majoriteten av jordens männsikor i tillväxtländer som  Indien, Kina, Indonesien och Brasilen. Skall vi verkligen vara så här oroade och dystra?

I Pratompengars (POP) helt opretentiösa tävling Top of the PoP's valde jag förra November SEB, Millicom och Electrolux som min lilla treaktiersportfölj. Se hur jag argumenterade för den i November förra året:

Mina-tre-aktier-i-top-of-pops

Man kunde blanka. Men det gör jag inte annars så det ägnade jag mig inte åt. Hur har det gått? Jag ligger alldeles över index och precis i snittet av de andra deltagarna portföljer. Ingen märkvärdig prestation. Inga speciella aktier, jag äger SEB direkt och dem alla via mina relativt stora innehav i investmentbolagen Kinnevik och Investor (bolag med nästan 40% substansrabatt för tillfället). Millicom har varit mest gynnsam för min POP portfölj.

Men om man tittar på värderingen av dessa bolag så blir det intressant. Enligt Reuters idag värderas de enligt följnade:

SEB
P/e 6.5
Pris/bok 0.8
Tillväxt negativt 26% på försäljningen senaste året
Nettovistmarginal 33%
Utdelning 4% (26% utdelningsratio)
ROE 12.57 (11.7 genomsnitt senaste 5 åren)
ca 5.7 ggr kassafödet

Som vi ser värderas vinsterna lågt. Bolaget handlas under boken även om räntabiliteten stadigt är en bit över 10. Utdelningen är bra p g a lågt värderade vinster. Visst finns det mycket oro framöver för banker; kollaps för finansektorn i  Europa när Grekland ställer in betalningarna (Portugal? Irland? etc) nedgång för svensk bostadsmarknad, klåfinriga EU byråkraters nya lagar för banker i Europa, detsamma för svenska myndigheter med t ex än högre kapitalkrav, SEB är storföretagens bank - en dubbeldipp påverkar därför potentiellt denna bank mer. Men detta verkar närmast inprisat, dock inte sagt att banken kan bli ännu billigare när Grekland eventuellt ställer in betalningarna i höst? Stabila ägare i Investor.


ELUX
P/e 9.5
Pris/bok 1.5 (verklig 2.3)
Negativ tillväxt på 2.6 % för senaste året
0.3 ggr försäljningen
Nettovinstmarginal ca 3% (ganska lågt, intressant för P/e)
Utdelning 6.4 (60% utdelninsgratio)
ROE 15.7
ca 5.1 ggr kassflöde

Efter att kunnat få lite högre marginaler en tid är bolaget tillbaka vid ca 3%. Ändå värderas vinsten under 10. Stålpriserna och andra råvaraor har gått ner på sistonde. Hög utdelning vid dagens värdering.  Räntabiliteten är kring 15 och 16. Försäljningen värderas lågt. Visst, en dubbedipp i de rika länderna skulle eventuellt sla lite grand. Bolaget är dock stabilt och försäljningen ligger en bit över 100 Miljarder varje år. Om man kan nå 4.5% vinstmarginal är denna aktie inte alls dyr. Stabila ägare i Investor.

MILLICOM
P/e 6.4
Pris/bok 3.3(verklig 10.3)
16% tillväxt försäljning senaste året
Nettovinstmarginal 41%
ca 4.2 ggr kassaflödet (6.7 ggr det fria kassaflödet)
Utdelning 1.3% (utdelningsratio 11%)
ROE 66.4 (45 i femårigt snitt)

Här har vi ett bolag som fortfarande växer. Och som har oerhört höga marginaler. Att ha en femårig snitträntabilitet på ca 45% är imponerande. Moderat värderade vinster givet tillväxten. De fria kassaflödet är ocksa lågt värderat och finemang för bolaget. Visst finns det oro för att tillväxten avtar pa utvecklingsmarknaderna. Men Millicom är duktiga via sitt Tigo att ta fram nya tjänster att tjäna pengar pa. Stabila ägare i Kinnevik.

Vad tror ni? Kan denna lilla bukett bolag säga nagot om värderingen pa borsen idag?  Och är börsen generellt för billig - eller är nedgangen rimlig?




söndag 18 september 2011

Starka balansräkningar - aptitretande för skuldsatta stater?

Vi lever i omvälvande ekonomiska tider. Tyvärr har jag dock inte haft tid att blogga så mycket, trots att mycket finns att säga. I veckan var jag t ex i sydvästra Frankrike för jobbets räkning.

Även om jag inte skrivit mycket på denna blogg har jag naturligtvis läst, observerat, reflekterat och tänkt en del. Många stater skär kraftig ner i sina budgetar. Svåra prioriteringar görs varje dag just nu i många av världens mest ekonomiskt mest utvecklade länder. Men detta kommer inte att räcka för att för att få budgetar i balans. Skatterna måste i flera fall höjas också.

I USA, Japan och Europa har storföretagen generellt starka balansräkningar. De har har lärt sig mycket under de senaste åren. Vid finansiella kriser blir fiansiering svårt. När företagen är vid relativt god hälsa blir det naturligtvis lockande för stater som har skulder upp över öronen att beskatta dessa bolag.

Vi börjar med USA. Det verkar som bolagsskatten i USA kan vara så hög som 40% i snitt. Den federala skatten är 15 - 35 % och sedan tar delstaten 0 - 12 %. Om uppgifterna om bolagskatter på kring 40% är riktiga kan USA glömma att få skatteintäkter den vägen. Snittet i världen var för några år sedan 27% och inom EU 26%.

För Japan var skatten länge drygt 40% men är sedan några år tillbaka sänkt till ca 35%. Fortfarande långt över snittet i världen. Ingen trolig finansieringsväg för Japans underskott, som ca 200% av deras BNP.

I Europa har länder med bra ekonomi som Sverige och Tyskland ca 26% bolagsskatt, vilket är som snittet i värden såväl som inom Europa.

Om vi tittar på länderna med dålig ekonomi:

Grekland hade länge ca 25% bolagsskatt men de har haft ambitioner att få ner den till 20% 2015. Vi får se om så blir fallet. Det måste vara lockande att lägga sig kring 26%, snittet för Europa, för att få in mer intäkter på kort sikt.

Frankrike har 33%, för högt för att höjas. Likså har mycket skuldsatta Belgien, denna skattesats.

Italien har 31 % vilket också försvårar skattehöjningar. Spanien har ca 25 till 30%. Portugal 25%. I dessa länder handlar det nog mer om att förbättra inhämtningen av skatterna...

Det enda landet i kris som har utrymme att höja bolagsskatten är Irland. De har haft som strategi att ha 12 - 16 % bolagsskatt för att locka till sig FDI (utlänska direktinvesteringar).

Många andra länder som har låg bolagskatt Hong Kong, Singapore, Schweiz (16 - 21%) har ingen skuldkris.

Slutsats: Det blir svårt för stater som USA, Japan och skuldtyngda länder i Europa att få höjda skatteinkomster via höjd bolagskatt. De flesta av dessa länder skulle av konkurrensskäl snarare över tid behöva sänka sina företagsskatter.

lördag 18 juni 2011

Att vara aktieägare med katastrofer runt hörnet

Lisa Nilson sjunger mycket vackert att hon har himlen runt hörnet, Mauro Scoccos fina text. Vi som är aktieägare lever hela tiden med kastrofen runt hörnet. Den mycket kloka Solnamannen skriver i ett inlägg pa POP(Pratompengar) nagot som vi alla borde beakta i dessa tider:
Det är inte så att dagens orosmoln är fundamentala hjärnspöken, men det kan vara värt att betänka att vi alltid, alltid - under alla tider - har stora hot hängande över oss.

Är det inte skuldkris är det SARS, är det inte SARS är det askmoln, jordbävningar, tsunamis, kärnkraftsolyckor - eller varför inte mul och klävsjukan, det allt tunnare ozonlagret eller global uppvärmning kommen av koldioxidutsläpp. Tanken kring den nära förstående apokalypsen i stort eller smått är, liksom folkets opium, något vi inte vill vara utan.

Jag tycker mig kunna se att de som har förmågan att ta ett djupt andetag och sätter sig ner och lägger fötterna högt istället för att springa benen av sig för att följa med flocken är de som vinner i längden. Hur har Wallenbergare, Lundbergare och Buffet klarat sig genom decennierna trots att de inte sitter med fingret på säljknappen och läser makro så ögonen blöder?
Jag har senaste veckorna läst manga texter i FT, The Economist, The Guardian, e24 etc om problemen i PIGS länderna i allmänhet och Grekland i synnerhet. För att fa perspektiv pa Greklandskrisen beräknade jag hur mycket Greklands BNP utgjorde av eurozonens BNP. Det rör sig om ca 2.5 % av eurozonens BNP, som är baserat pa aggregrad BNP för de17 medlemsländerna. Svenska banker har nästan ingen exponering mot PIGS. Svenska företag har generellt ingen större försäljning till PIGS. Kortsiktigt kommer Euron att försvagas, Grekland kanske maste lämna Euron,  vilken kan ge svarare konkurrens för vissa svenska företag.Visst andra länder i Europa är ocksa i skuld som t ex UK och Belgien, men situationen är inte riktigt lika illa där.

Det blir tufft för manga europeer de kommande decenniet. Men samtidigt kommar manga reformer man gör nu att vara langsikt bra för Europa. Likt vad Sverige gjorde 1993 - 2000 gynnar oss idag. Man kommer att reformera statliga förvaltningar, genomföra delvis/hela privatiseringar av ineffektiva staliga företag, arbeta längre, öka produktiviteten  i bade statlig förvaltning och privat näringslivoch faktiskt pa lang sikt bli mer konkurrenskraftiga. Det kommer dock att vara smärtsamt för manga indivder och grupper av människor, det kan inte nog understrykas.Keynes skulle da kanske ha sagt angaende att pa lang sikt blir det bättre: "but in the long run we all dead". Men denna gang tror jag Keynes hade insett att vi kan inte kan stîmuleara oss ur krisen i Europa. Keynes var dessutom mycket mer kunnig och positiv till marknadsekonomiska lösningar än vad manga tror idag. Han gjorde sig faktiskt en förmögenhet pa valuta/ravaru/obligations/aktie marknaderna, men han var nära att förlora allt 3ggr i sitt liv.

Japan har skulder till främst sina egna pensionsparare pa 200% av BNP och har haft langa perioder av deflation de senaste tva decennierna. För Japan ser det mörkare ut, med en stor kärnkraftolycka att behandla och en sjunkande och aldrande befolkning, samtidgt som man har ett närningsliv som inte verkar vilja maximera avkastningen pa kapital. Men Japan kan naturligtvis med rätt beslut ta sig ur denna situation över tid.

USA är i en tuff situation där man skuldsatt sig upp över öronen och tagit i rejält med samtliga fyra stimulansatgärder (lanat upp och gjort statliga investeringar, sänkt skatter, sänkt räntan till nästan inget, tryckt pengar), för att ta sig ur krisen men ända inte fatt se mycket av en effekt pa t ex arbetslöshet. Men när jag gick pa gymnasiet hade USA en befolkning pa 265 miljoner nu är man ca 305 m. Befolkningen växer, efterfragan pa fastigheter kommer att komma tillbaka, nya företag kommer att skapas och amerikanska hushall som nu faktiskt sparar igen kommer igen att konsumera varor och tjänster fran världens alla hörn. Och dollarn kommer att vara svag under en längre tid vilket gynnar amerikansk exportindustri.

Jag är 41 ar och jag är övertgad om att min langa portfölj är värd mer om 20 ar än vad den är idag. Om jag far en totalavkastning pa 7% per ar i 20 ar, lite av ett snitt de senaste 100 aren, och bättre än riskfria räntan kommer varje 100 000 SEK att bli ca 387 000 SEK. Visst, inflationen äter upp en hel del av detta. Och vi kommer tyvärr att fa uplleva krig, revolutioner, översvämmningar, finasiella härdsmältor, jorbävningar, tsunamis etc + unknown unknowns för att parafrasera Rumsfeldt. Men samtidigt kommer nya transport- och energisystem, innovationer, nya Infosys/Google/BYD att komma till. Manga fattiga länder kommer att lyfta sig ur fattigdom, med ny medelklass och nya tigrar kommer att uppsta.

Vi aktieägare far leva med att vi mestadels har katastofer och makrohot runt hörnet, men samtidigt första att vi faktiskt ocksa har himlen runt hörnet.

måndag 6 juni 2011

öresund ömsar skinn

De senaste aren har öresund gjort stora ändringar. Utrensats har stora bolag som Investor, Industrivärden, ABB, AstraZeneca, Ericsson mm.

Istället har man gjort onoterade investeringar som Global batterier, Klarna, Acne och nu senast USports (skall öppna 20 stor a megasportaffàrer i Sverige). Carnegie utgör den största onoterade investeringen med ca 13.5% av substansvärdet - men orsaken till denna är av annan natur, som ni alla vet.

Vidare har man fokuserat pa mindre omstruktureringscase över börsen som Haldex, Bilia, Note och nu senast köpet av ca 4 miljoner aktier i Transcom. Haldex och Bilia farmstar som särskildt lyckade case pa sistonde.

En tredje är snabbväxande bolag som man varit med att startat själv eller kommit in tidigt i som Avanza och eWork Scandinavia. Avanza utgör nu 1 av 5 kronor av substansvärdet. Ungefär som SHB i Industrivärdens portfölj.

Slutligen har vi de fastighetsorienterade aktierna som Skistar och Fabege. Men här har dock Klövern akt ut som jag skrev i mitt förra inlägg, vilket minskar vikten av denna grupp lite. 60 - 70 miljoner av pengar fran den försäljningen har nu gatt in i omstruktureringscaset Transcom.

Riskprofilen har ändrats pa innehaven men man är mer aktiv i de bolag man engagerar sig i sa det behöver inte innebära högre risk.

torsdag 19 maj 2011

Öresund - tre intressanta fenomen

1) Pan Capital har i dagarna ökat sitt innehav i Öresund till drygt 3 miljoner aktier. Efter transaktionen, som var daterad den 19 maj, motsvarar deras innehav 5,9 procent av kapitalet och rösterna i bolaget. Mannen bakom Pan Capital, det är finansmannen Erik Penser det. Intressant. De har flyttat fram positionerna i Öresund.

2) I dagarna har Öresund nästan helt sålt ut i Klövern. De sålde10.399.343 aktier. Öresund har därefter bara kvar 284.604 aktier (samt utställda köpoptioner motsvarande 284.604 aktier). Klövern utgjorde 5.5% av substansvärdet i Öresunds portfölj vid måndadsskiftet. Försäljningkursen är okänd men marknadsvärdet var i runda slängar 350 miljoner SEK. Detta ökar kassan i Öresund

3) Utdelningen av HQ aktierna till aktieägarna. Och kampen om rösterna till stämman 24e Maj. Mörstedt et al är bla inte imponerade av Öresunds agerande när de köpte HQ fonder av HQ bank och sedan sålde tillbaka när Carnegie köpte ut dem. Viadre utreder styrelsen i HQ AB vinstutdelningen 2009 och 2010 i bolaget, samt eventuellt skadestånd mot befattningshavare i HQ bank och HQ AB.

Enligt uppgifter i media har Johan och Mats Qviberg 14.5% av rösterna och Stensrud (skaparen av Skagen fonder) och Mörstedt 17.5%. I tillägg är en de större ägarna i Öresund Sten Dybeck, antagligen pa Qvibergarnas sida. Som aktieägare i Öresund har man fått HQ utdelade till sig. Så man får hoppas att man därmed är garderad om Öresund får betala för ovan nämnda problem rörande HQ bank och HQ.

Hänger dessa tre fenomen ihop? Vad tror ni?

söndag 15 maj 2011

Riskminimerarens värdesmåbolagsportfölj - bra start

10 Okt 2010, uppföljning 15e Maj 2011, drygt 7 månader efter att portföljen lades upp på min blogg. Det är en portfölj som är tänkt att utvärderas efter 5 år, allstå en relativt långsiktig portfölj.


Småbolagstotalavkastningsindex CSRX Carnegie small cap sweden retrun index  var ca 298 10e Oktober 2010 och idag är detta index på ca 333. Det innebär ca 12% totalavkastning för index under tiden från det att min portfölj sjösattes till idag.

Min portfölj har gett ca 17%  totalavkastning under denna tid. Den har således slagit index klart - drygt 40% bättre avkastning än CSRX - till vad jag tycker lägre risk. Huvuddelen av min småbolagsportfälj är enligt min mening relativa lågriskplaceringar.

För motivering och kort introduktion av aktierna i portföljen:

Riskminimerarens småbolagsvärdeportfölj

Totalavkastning (ej återinvesterad) för varje enskild aktie sedan 10e Oktober 2010 i rött.

Svolder B, 70.25kr, 20 % av portfölj
Senast 70,75, utdelning 4.00kr.
+ 6.4%
Traction B, 70.00 kr, 15% av portfölj.
Senast 83.50, utdelning 1.85kr.
+21.9%
Midway B, 30.90kr, 15 % av portfölj.
Senast 35.50 kr, utdelning 1.50kr.
+19.7%
Bure Equity, 31.20kr, 10% av portfölj.
Senast 33.40, utdelning 0.20 kr.
+7.7%
Säki B 61.50Kr, 10 % av portfölj.
Senast 76.75, utdelning 3kr. Kommer att ge 0.57 aktier i Latour per aktie.
+29.7%
Vostok Nafta, 27.00kr, 5% av portfölj.
Senast 38.70kr, utdelning 0 kr.
+43.3%
Kabe B, 87.00kr, 5% av portfölj
Senast 128.75, utdelning 4.50kr.
+53.2%
Fenix Outdoor, 142.00 kr, 5% av portfölj
Senast 179 kr, utdelning 3.00kr.
+28.2%
2E Group, 17.00 kr, 3% av portfölj
Senast 16.30, utdelning 0.38 kr.
- 1.9%
Cloetta, 39.00kr, 3% av portfölj.
Senast 35.60, utdelning 0.75 kr.
- 6.8%
Insplanet, 14.05 Kr, 3% av portfölj.
Senast 11.55, utdelning 0.50 kr
-14.2%
Transcom B, 20.00 Kr, 3% av portfölj.
Senast 17.00kr, utdelning 0kr
-15.0%
Nischaya Group, 10.90 Kr, 3% av portfölj.
Senast 12.25 kr, utdelning 0.30kr.
+15.2%

tisdag 10 maj 2011

Svenska Handelsbanken worlds second strongest bank

OCBC is one of three Singaporean banks that make the top six in the Bloomberg Markets ranking. The other country that’s prominent on the list is Canada. National Bank of Canada (NA) is No. 3, and the country has five banks in the top 20. No. 2 is Svenska Handelsbanken AB (SHBA) of Sweden. Canada’s performance in the ranking “shows that size is not everything in financial services,” says Louis Vachon, CEO of National Bank.The ranking includes banks with at least $100 billion in assets. It weighs and combines five criteria, including Tier 1 capital compared with risk-weighted assets; nonperforming assets compared with total assets; and efficiency, a comparison of costs against revenues.
http://www.bloomberg.com/news/2011-05-09/ocbc-world-s-strongest-bank-in-singapore-with-canadians-dominating-ranking.html

Det är därför en riskminimerare antagligen bör fundera på att ha detta fina bolag som sitt finansankare i portföljen. Jag äger banken direkt såväl som via Industrivärden och Lundbergs.

tisdag 3 maj 2011

If you can't beat them, join them

Vintern 2006/07 köpte jag SHB. Det var den sista aktien jag köpte innan den krisen. Jag analyserade noga, läste rapporter och årsredovisningar. Det var den enda aktien jag kunde finna då som var rimligt prissatt. Och en rörelse som hade låg risk. Man är ju riskminimerare. Jag betlalade kring 180 kr. Den skulle komma att kunna köpas för under 100 kr i krisen, men det visste jag inte då. Jag beundrar SHB's affärsmodell och riskfokuserade, försiktiga approach. Och är lång, långsiktig ägare i den banken.

Under krisen köpte jag dock de andra bankerna. En hel del SEB, stark ägare i Wallenbergs (Investor) minskade risken. En del Sampo, och därmed Nordea - man vill vara på Björn Nalle Wahlroos sida. Slutligen lite Swedbank, risken upplevde jag som störst där. Jag deltog i SEB's och Swedbank's nyemission.

Att gå in i bankerna var bland mina bättre aktieaffärer. Storbankerna har ett oligopol i Sverige/Norden. De gör därför stora vinster. Inträdesbarriärerna är höga. Kunderna betalar. Och staten minskar risken genom att skydda systemviktiga banker - läs de fyra storbankerna - om de gör bort sig.

Rörelseresultatet för dessa banker för 2011's första kvartal:

Nordea ca 9 000 000 000 SEK

SEB ca 4 600 000 000 SEK

SHB ca 3 900 000 000 SEK

Swedbank ca 5 000 000 000 SEK

22.5 miljarder SEK i vinst på ett kvartal för storbankerna. Inte så dåligt.

If you can't beat them, join them!

lördag 2 april 2011

Först Öresund, exit Dahlbo, nu Berkshire Hathaway, exit Sokol.

Sedan Mars 2009 har jag gjort - i det stora hela - endast kosmetiska förändringar i min portfölj. Både min långa och korta portfölj har gått mycket bra under denna tid - liksom börser i världen generellt och kanske Stockholmsbörsen i synnerhet.

Ett av mina största innehav Öresund har herrarna H & Q som största ägare och investeringsmatadorer. De har varit oerhört framgångsrika över ett par decennier. HQ-bank debaclet är ett av deras få större undantag. Det slutade med att kronprinsen Dahlbo fick gå. Andra investerinagr var dock mycket lyckade för Öresund under 2010.

Nu är det ett annat stort innehav Berkshire Hathaway som har en mindre kris. Motsvarigheten, nåja, till Stefan Dahlbo i Berkshire Hathway, David Sokol, har fått sparken i dagarna. Den av många tippade eftertädare till Buffet - och Munger - om huvudansvarig för BKR's investeringar. (Buffet och den något äldre Munger, Qviberg och den något äldre Hagströmer - endast ytliga likheter?)

Sokol köpte 96,000 Lubrizol aktier  i Januari, mindre än två veckor innan han rekommenderade Berkshire att köpa ut detta bolag från börsen (Han hade fått tipset av Citigroup att detta var ett intressant bolag för BKR). Berkshire H kom överrens att köpa hela bolaget för 9 Miljarder USD (Till premium mot aktiekurs under denna tid) Sokol tjänade uppskattningsvis 3 Miljoner USD på affären.
Buffett har litat på Sokol, 54 år, som städgumma och comming man  i mer än 10 år. Han var t ex en oerhört duktig manager på den nästan helägda utilityn Mid American Energy, genomförde affären med BYD i Kina och han blev satt att vända på NetJets (Berkshires privatjet-uthyrningsbolag).


Gör Sokol-soppan att Buffet och Munger kommer att bli kvar ännu en tid? Jag tror det.

Gör HQ-soppan att Qviberg och Hagströmer kommer att vara kvar längre än de tänkt sig? Det hoppas och tror jag.

fredag 18 mars 2011

Angående sammanslagningen mellan Säki och Latour

Familjen Douglas et al (läs Palmstierna) slår samman sina båda investmentbolag Latour och Säki. Huvudägarna kommer att få nästan 90% av rösterna i det nya bolaget. Börsvärdet blir i runda slängar 20 miljarder kronor och substansvärdet cirkus 25 miljarder kronor. Således blir rabatten ca 20 procent. Men de helägda rörelserna, t ex Hultafors och Swegon, har endast höftade värdeingar så detta är en uppskattning. Den egentliga substansrabatten är troligen högre p g a försiktig värdering av helägda rörelser. 

Säki delades ut från Latour under 1997 eftersom Assa Abloy och Securitas blivit allt för stora i Latours portfölj. I sommar kommer sammanslagning att gå av stapeln; aktieägarna i Säki, som jag själv, får automatiskt 0,57 stycken nyemitterade Latour-aktier för varje aktie i Säki. Latour steg mer än Säki när nyheten kom. Men Säki hade gått bra den sista tiden kanske p g a de rykten som fanns kring denna affären.
Det nya bolaget kommer att ha mycket låg skuldsättningsgrad, lägre än de nya målen, och därför en hel del utrymme för förvärv om det så skulle önska.

Högt upp på listan är vad jag tror att köpa delar av Cardo som inte passar in i Assa Abloy:
  • Wastewater solutions som sysslar med pumpar och system för avlopp och vattenrening. Detta skulle mycket väl kunna bli en helägd del av det nya Latour. 
  •  Lorentzen & Wettre som gör mätutrustning för pappers- och massaindustrin. Vet inte om detta bolag är lika intressant, men visst det är möjligt.  
Assa betalade drygt 11 Miljarder för Cardo. Dessa bolag skulle antagligen kosta kring 3 - 5 miljarder tillsammans.


Jag ser fram emot att bli aktieägare i det nya Latour. Ett av de finare investmentbolagen på Stockholmsbörsen.

måndag 28 februari 2011

Buffett brillierar igen i Berkshire Hathaway brev

At Berkshire’s “World Headquarters” our annual rent is $270,212,” skriver Buffett. “Moreover, the home-office investment in furniture, art, Coke dispenser, lunch room, high-tech equipment – you name it – totals $301,363.”  Ganska låga kostnader för ett huvudkontor i ett bolag som har helägda bolag med långt över 200 000 anställda.

Det bokfärda värdet på detta enorma bolag ökade med 13% under 2010.

Berkshire Hathaway 2010 letter to shareholder

För er som inte har läst de andra breven rekommenderas dessa varmt. De är roliga, smarta och givande för oss amatörinvesterare. Alla finns tillgängliga på bolagets hemsida.

Med nästan 40 miljarder USD i cash känns BKR som ett tryggt bolag. Det ger också möjligheter att heläga verksamheter som återförsäkringsbolag - som bl a genomför underwritings för supercats - där potentiellt jättestora förluster kan ske enksilda år. Ajit Jain får varje år stort beröm för sin insats inom denna del av bolaget. Och han är en av kandidaterna att ta över i en inflytlesrik position efter Munger/Buffet.

Men det ger också möjligheter att äga kapitalintensiva bolag som kraft/energibolag (utlities) och järnvägsbolag. MidAmerican Energy ägs till 95% av BKR och David Sokol har gjort ett jättebra jobb där. Så bra att Buffet skriver väl om honom i nästan vartenda brev till aktieägarna. Nu har denne kille också styrt upp Netjets. Han är aktiemarknadens huvudspår att bli huvudsaklig investeringschef efter Warren.

Buffett verkar väldigt nöjd med den nya stora investeringen i BSNF, järnvägstransportbolaget. USA har undermålig järnvägsinfrastruktur och service för persontrafik, men antagligen det mest effektiva järnvägsgodstransportsystemet i världen. BSNF är enligt Buffett effektivare och bränsesnålare per tonn än lastbilsåkerierna. Bra för miljön, dessutom har produktiviteten ökat markant för godstransporter på järnväg de senaste årtiondena. Det ser också ut som det blir bra för oss aktieägare också.

Buffett och Munger talar ofta om att det vill köpa in sig i bolag som har stora vallgravar runt slottet (min översöttning). MidAmerican Energy och BSNF är statsreglerade och kapitalintensiva bolag. Det finns viss politisk risk för att stasmakterna ändrar spelreglerna. Men dessa båda bolag är typiska naturliga monopol som de är definierade inom nationalekonomin. Och således med enorma vallgravar runt slottet. Ett naturligt monopol har enorma skalfördelar. Så stora att inget bolag fullt ut kan utnyttja dessa i teorin. Detta eftersom de fasta kostnaderna att starta upp denna verksamhet är enorm. De är kapitalintensiva. Men de kräver också enormt kapital att underhålla. I ett nationalekonomiskt modelldiagram för ett naturligt monopol är genomsnittskostnaden och marginalkostnaden kontinuerligt sjunkande för denna verksamhet. Ju mer enheter som produceras, ju mindre enhetskostnader och marginalkostnader. Men på grund av att typiska naturliga monopol som vattenbolag, energibolag producerar sådant som vi människor behöver, brukar statsmakterna reglera dessa så många människor kan köpa tjänsten/produkten till ett relativt lågt pris. Monopolen vill om de är vinstmaximerande sälja ett mindre antal enheter till ett högre pris. Även om reglerade är dessa bolag stabila och ger ofta obligationsliknande utdelningar.

Buffett avlsutar med att han och Munger är sugna på mer investeringar¨, BSNF var inte dersa sista stora investering.
We’re prepared,” skriver han. “Our elephant gun has been reloaded, and my trigger finger is itchy.”

lördag 12 februari 2011

Eniro - balansräkning ur balans

I senaste verionen av det allt bättre Börsrådet på di.se rekommenderar den duktiga hedgefondförvaltaren Max Mitteregger köp på Eniro. När jag såg inslaget hade jag av en slump ögnat igenom bokslutsrapporten för detta bolag. Och jag hade nästan baxnat när jag såg deras balansräkning. Jag har aldrig ägt Eniro, aldrig analyserat bolaget och kommer antagligen aldrig att köpa aktien...(Antar dock att osvurit är bäst)

Det är möjligt att den här aktien kommer att gå jättebra den kommande tiden; ny VD, Jarnheimer som ny ordförande etc. Men jag skall här lyfta fram balansräkningen. Först lite övrig fakta:
  • Bolaget har precis genomfört en företrädesemission på 2.4 Miljarder SEK.
  • Nettolåneskuld ca 4 miljarder.
  • Bolaget har intäkter för 2010 på drygt 5 miljarder.
Nu till balansräkningen specifikt. Eniro har tillgångar på 10.5 Miljarder. Av dessa är ca 8.4 Miljarder immateriella anläggningstillgåmngar. D v s luft.  80% av tillgångarna är därför närmast utan substans, t ex övervärden från svindyra förvärv. Visst är varumärket värt en del. Men kanske inte 8.4 Miljarder...Värdet på denna luft är 2.4 ggr det egna kapitalet på ca 3.5 Miljarder.

Det finns likvida medel på 450 MSEK, andra ränte och ickeräntebärande tillgångar på ca 420 MSEK. Vidare finns kundfodringar på ca 840MSEK.

Om man kontrasterar detta mot skulderna blir det dyster läsning. Långa skulder på ca 4500 MSEK, varav 3915 MSEK är upplåning. Vidare finns korta skulder på 2600MSEK.

Det sanslösa är att detta är efter en emission där skulder har betalas tillbala med 2400 MSEK.

Slutsats: Eniro är inget för en riskminimerare. Bolaget har en balansräkning ur balans. Aktien är mer för riskvilliga spekulanter. Dessutom har de en del av en affär som antagligen håller på att dö, papperskatalogerna (utom i Polen på kort sikt), och en annan på nätet som möter och kommer att möta stenhård konkurrens. Men Mr Market kan naturligtvis göra aktien till en vinnare trots detta.

tisdag 18 januari 2011

Värden på andra håll än Stockholmsbörsen?

Så här i början av 2011 tycker jag att Stockholmsbörsen ser generellt dyr ut. Jag har tidigare berättat att jag hittade mycket värde där under krisen. I min långa portfölj med ett 15-tal aktier gjorde jag ingen enda förändring 2010 - och den avkastade faktiskt ändå dryga 32% utan att beakta utdelningen under detta år. Totalavkastning på ca 36% ungefär.  Bra avkastning för att använda sitt sittfläsk, och även om huvuddelen av bolagen finns på Stockholmsbörsen finns några på mindre högavkastande börser. Faktum är att jag har faktiskt inte ändrat något i den långa portföljen sedan Mars/April 2009.

Under 2010 gjorde jag dock en del mindre investeringar i mina kortare portföljer. Kortare portföljer och kortare portföljer, en del aktier i dessa är från 2006 t ex Fenix Outdoor. Dessa skulle antgligen ligga i min långa portfölj, dit hör säkert egentligen tex Kabe som köptes i början av 09.

Som jag skrivit tidigare på denna blogg undersökta jag de för mig ganska obekanta mindre bolagen listade i Sverige under delar av förra året. Och jag fann några få intressanta bolag, men jag måste också vara uppriktig att det mesta var ointressant som investeringar för en riskminimerare. Jag plitade under hösten ner ett försök till riskminimerande portfölj med mindre bolag. Ettårsuppföljning kommer i höst. Överviktat var investmentbolag med små börsvärden som investear i små och medelstora bolag.

Den senaste tiden har jag varit passiv på denna blogg. Och inte heller läst speciellt mycket om bolag och börsinvesteringar. Istället har jag åkt skidor, läst romaner umgåtts med vänner och familj. Undantag var att jag plitade ner tre aktier till Top of the Pops.

Den sista dryga veckan har jag dock bekantat mig men finansvärlden igen. Och jag har kommit till insikt att värden antagligen går att finna lättare på andra marknader än den svenska. Man kan dock naturligtvis alltid finna felprissatta enskilda aktier. Men P/e är ca 15.5 för de större bolagen i Stockholm enligt Finacial TImes helgbilaga.

Många utvecklingsländer verkar högt värderade (enligt samma källa). Kolla in följande P/e tal: Indonesien ca 20, Chile 23, Sydafrika 19, Indien 23.

Likaså är några råvaruproducerande utvecklade länder högt värderade; Kanada 19.6, Nya Zeeland 25.

Danmark P/e 30. Där betalar du mycket för vinsterna just nu. Varför? Novo Nordisk, Danske Bank, William Demant är väl några av anledningarna antar jag.

Billiga intressanta länder för tillfället - men med speciella risker i varje fall; Ryssland 10, Spanien 9.8, Portugal 5.7, Italien 13.

S&P 500 är på 16.2.

På runt 15 ggr vinsten hittar du Kina, Hong Kong, Singapore, Sydkorea vilket inte verkar helt orimligt.

Jag håller nu på att leta i EURO-området. Och letar intressanta bolag. Det är väl det minst heta området just nu att investera i? Eller kanske t om bolag som har stora delar av sin försäljning i detta område (men antagligen inte huvudelen). Euron är inte stark för tillfället så tyska och franska bolag har kommit ner i pris för en investerare med kronor på kontot. Men om man gör investeringar i denna riktning går man mot momentum. Man kan inte ha 6 månader till 1 år som tidshorisont. Här måste man nog minst tänka sig 3 till 5år. Förutom konjunkturoro, skuldkris kan Euron sjunka ytterligare mot SEK, Dollar, NOK etc. Man måste nog vara beredd på att tappa 20 - 30% om det vill sig illa även om bolgen är av den stabilare typen. Bara för att man kommer att cykla i motvind ett tag. Bolagen man väljer kan säkert prestera bra men makro, valutor och trender går emot denna del av världen.

Portugal och Grekland känns för riskartat. Irland kanske också. I Spainen och Italien kan man säkert hitta intressanta bolag till rimlig risk och rimligt pris, men det känns lite osäkert. Jag tycker ändå Frankrike och Tyskland är de mest intressanta marknaderna. Eurom kommer antagligen att vara låg under en lång tid framöver. Det kommer att gynna exportbolag från dessa länder. Tyskland har som Sverige bolag som har delar av sin marknad i de snabbare växande delarna av världen.