onsdag 7 april 2010

Att tänka och läsa mycket och göra lite - om tålamod, sittfläsk, inaktivitet II

Sedan början av 2009 har jag varit passiv - ett år av passivitet. Mycket lite har hänt i mina portföljer. Inget har heller hänt på denna blogg den senaste tiden. Men jag har ändå läst och tänkt en hel del. Samtidigt har priset på mina värdepapperstillgångar stigit, men så har naturligtvis de flestas. Efter sommaren 2009 skrev jag ett inlägg som hette Tid, stress, långsiktighet och krabbfiske - detta inlägg är i samma anda.

Jag tror på så lite trading så möjligt. Men att vara är påläst. Och då menar jag att man läser bolagens rapporter - inte bara de man är ägare i, speciellt årsredovisningrana, men också läser om vad som händer i världen i allmänhet och i dess ekonomier i synnerhet. Det kan vara Dagens Industris nätupplaga, DN, Affärsvärlden såväl om Financial Times och The Economist. Men också böcker om industrifamiljer, om värdeinvesteringar etc.

Men den sista tiden ser saker och ting allt mer ljust ut i ekonomin och då stiger tillgångspriser. Det innebär att intresset för mig att investera avtar. Men man måste ändå läsa hela tiden. Någon gång i framtiden kommer denna kunskap att vara viktig.

Det var tydligt i denna kris att om man kunde sina bolag, visste deras normala intjäningskapaicitet, hade koll på ägarnas agerande över tid, förstod makroekonomi etc. Då var det mycket lättare att våga investera när det såg mörkt ut. Det är lättare att vara en riskminimerare om man läser mycket och tänker en hel del.

Det framstår i dessa dagar som otroligt att man kunde köpa Kabe för under 30 spänn, Kinnevik för dryga 60 kr, SHB för ca 90 kr  och Säki för dryga 30 kr. Men det kunde man för inte så länge sedan. Mina investeringar i dessa bolag följde ganska omfattande bevakning under en lång tid innan krisen. Kinnevik var jag ägare i innan krisen, så där ökade jag - de hade jag följt sedan början av detta millennium. Se gärna tidigare inlägg på denna blogg om Säki och Kinnevik, skrivit inte så lång tid efter att den värsta krisen var över.

http://riskminimeraren.blogspot.com/2009/04/saki-det-bortglomda-farvaltningsbolaget.html

http://riskminimeraren.blogspot.com/2009/05/kinnevik-introduktion.html

Min sista investering innan krisen var SHB. Jag tyckte att börsen i slutet av 2006 var dyr när man tittade på nyckeltal. Förutom möjligtvis kvalitetsbanken SHB, som jag tyckte var underskattad i sina defensiva kvaliteter vid denna tid och jag tyckte att expansionen i Storbrittanien var intressant. Naturligtvis kunde jag ha fiskat upp SHB för halva det priset jag betalade under krisen, men jag visste inte att en sådan djup kris var i vardande. Ingen visste. Men denna investering gjord nästan på toppen av konjunkturen är faktiskt helt ok. Den har gett riskfria räntan och 3 - 4% - och lite till.  Den fina utdelning har hjälpt till. Letar man kvalitet och värde, och har hyffsat lång investeringshorisont kan man hitta värde mest hela tiden.

Men det är mycket svårarare att hitta värde i goda tider, med god tillgång på kapital, höga vinster etc. Men SHB investeringen visar att man kan på några års sikt få en ok investering även om man köpt i goda tider. Nu har jag naturligtvis inte gjort SHB investeringen på några års sikt, den är mycket längre än så. Varför ökade jag inte i SHB till under 100 kr? Ja, det kan man fråga sig. Men jag ökade kraftigt i Industrivärden istället och därmed indirekt i SHB.

Hur kunde marknaden handla ner Kabe till höga 20 kr? Balansräkningen var stark. Skuldsättningen låg. Stabila, kunniga och långsiktiga ägare fanns. Kabe agerade tidigt i krisen och minskade sin kapacitet. Jag hade följt detta bolag i en 4 - 5 år. Men tyckt att aktien var lite dyr innan krisen. Men nu, i krisen, kunde man få ett fint bolag som Kabe med stark balansräkning till under det egna kapitalet. En Graham-investering.

Naturligtvis blir efterfrågan för denna dyra sällanköpskonsumentprodukt lägre under en kris. Köpen av husbilar, husvagnar är ibland/oftast? lånefinasierade. Men de säljer också släpkärror och tillbehör till husvagnar, dessa produkter kanske inte är lika konjunkturkänsliga. När jag köpte Kabe tänkte jag så här. Vem äger husvagn? Jag tror att ägaren är mer trolig på lansbygd och små städer än i våra större städer. Var har männsikor tagit stora lån för att fiansiera sitt boende? Generellt sett storstäderna. Villken grupp har just pensionerat sig och kan tänka sig att njuta av livet som pensionärer i husbil eller vagn? 40-talisterna, som är en stor grupp. Var är männskor mindre benägna att använda kreditkort, mer benägna att leva i hus där skulderna är avtbetalda? På landsbygd. Om tiderna var blir sämre, vad är bland de första man drar in på som hushåll? Resor till andra kontinenter.Var semestrar man istället? I Sverige och Norden. Dessutom har många yngre växt upp med husvagnssemestrar och därför finns lite av en revival när de bildar familj. Campingliv är idealiskt för barnfamiljer.  Min slutsats i krisen var att Kabes köpare kommer att påvverkas av krisen - men endast i viss utsträckning. Dessutom är husvgansparken åldrad och det mesta talar för efterfrågan för nya produkter kommer att komma tillbaka på sikt. Det finns en ny trend med husbilar. Många av de potentiella köparna av husvagn/husbil har en ekonomi och en relation till sin lokala bank som gör att de faktiskt har råd att köpa en ny husvagn/husbil om de vill. Framförallt kommer efterfrågan att komma tillbaka, och Kabes ekonomi är stark nog att vänta in dessa tider.

Skulle jag köpa SHB, Säki, Kinnevik, och Kabe till dagens kurser? Detta är alla mycket bra bolag. Men de känns kanske inte jättebilliga idag. Men de är kanske inte dyra heller. SHB är t ex rimligt värderad och går en spännande framtid till mötes, parerade krisen utmärkt, och långsiktigt blir det säkert bra. Detsamma kan sägas om Kabe. Kinnevik har fortfarande ganska hög substansrabbat. Säki har en reklativt stor byggexponering; Assa, Nobia, Fagerhult - där finns det utrymme för förbättringar. Jag avstår dock i dagsläget och ökar kanske när situationen kortsiktigt ser mindre gynnsamma ut för något av dessa bolag, och nyckeltalen är mer attraktiva. Jag kommer dock att - ceteris paribus - behålla dessa aktier så länge som dessa färetag är välskötta och fortsätter att utvecklas. Långsiktigt ägande. Inkassera utdelningar. Låga transaktionskostnader. Mycket sittfläsk och inaktivitet. Men resolut handlande när tillfälligheter till bra affärer ges. Tycker ni som jag att det kanske är bättre att amortera av lån på t ex hus i dessa dagar istället för att göra nya aktieinvesteringar?