fredag 15 maj 2009

Kinnevik - Nya investeringar

I Kinneviks senaste rapport (q1,09) anses de verkliga värden för Nya Investeringar vara drygt 1.1 Miljard SEK. Det redovisade värdet är ca 70 miljoner lägre.



Den största investeringen är Black Earth Farming (BEF). Bolaget startades 2005 tillsammans med familjen Lundin (Vostok Komi) i syfte att förvärva jorbruksmark i sydöstra Ryssland; Kursk, Tambov, Liptesk, Samara är några av namnen på områdena i detta bördiga svarta jorden område(Kursk spelar en viktig roll i andra världskriget, det är en turningpoint plats närmast i klass med Stalingrad). Kinnevik hade under Jan H Stenbecks tid behållit Mellersta Sveriges Lantbruks AB. Kinnevik sålde 2005 denna svenska mark, och genom BEF kunde man köpa mark till, enligt deras uppgift, en tjugondel av priset man fick betalt för marken i Sverige. Vid senaste rapporttillfället kontrollerar BEF 317000 hektar mark, och för ungefär 100000 hektar är ägarregisteringen slutförd. Tidigare har mycket av denna mark ineffektivt brukats av kolshoser och sovchoser. Knappt hälften av den totala marken är för tillfället brukad med skördar av vete, korn, raps, solorosor och majs. Den resterabde marken ligger i träda. Målet är att över tid bygga upp ett storskaligt, rationellt (mer teknologi) och högproduktivt jordbruk på dessa bördiga jordar.



Kinnevik äger 21% av BEF. Investeringarna hittills är på 540 miljoner SEK, vilket alltså överstiger värdet på aktierna vid månadsskiftet april-maj 2009. Hittills gör BEF förlust och visar negativa kassaflöden, men tiden talar för bolaget. Det är ingen stress eftersom BEF har en plan och en ganska stark balansräkning. Man har dryga 2 miljarder Rubel (63 miljoner USD) i långsiktiga skulder, men nästan 4.5 milarder Rubel (132 Miljoner USD) i Cash. Mna har gjort stora investringar i anläggningstillgångar (mark, maskiner etc) på 4,5 miljarder rubel eller 132 miljoner USD, men har också stora inventarier, även om man sålde stora deler under de första månaderna, för tillfället då mans säkert tror att soft commodities kommer att gå upp i pris, och därmed väntar med att sälja delar av produktionen. Mna bygger också upp lagringskapaciteten så man kan agera rationellt vid prisdippar, och sälja av vid bättre priser. Jordbrukprodukter visar stor volatilitet i pris på kort sikt beronde på t ex väderförhållanden, men det kan också handla om stora spekulanter i marknaden som driver priser av typen hedgefonder. Vidare korrelerar priser i denna sektor starkt med oljepriset. Detta av många skäl t ex användande av maskiner i produktionen och priser på energigrödor följer oljepriset. Tar man ett århundradsperspektiv på commodities är den långsiktiga trenden dock neråt. Men under ett par decennier kan denna ändras, t ex som nu då stora delar av mänskligheten glädjande nog har tagit ett stort språng i ekonomisk utveckling, världslågkonjunkturen till trots. Det tar tid effektivisera jordens marker, öka rationaliteten i nyttjandet - men tar tid. Vi har säkert ganska många bra år kvar, innan den långsiktiga trenden för sjunkande priser på commodities fortsätter. Huvudskälet tror jag är vårt oljeberonde och omställningen av våra samhällen från olja tar ett par decennier att genomföra .



BEF är både en jordbruksinvestering och en energiinvestering på samma gång. Vissa av dessa grödor är naturligtvis möjligt att använda som alternativa bränslen/energi. Och som jag tidigare skrev korrelerar priser på soft commodities ganska väl med oljepriset. Så man kan nästan se det som ett medellångsiktigt energyplay.

Rolnyvik verkar i samma branch och är helägt. De driver gårdarna Barcinay och Podlawki i Polen på mer modesta dryga 6700 hektar. Så mindre arealer, men här är man mer igång med verksamheten enligt plan. Man omsatte 58 miljoner Sek och redovidasade ett rörelseresultat på 19 Miljoner Sek, vilket är imponerande. Kinnevik värderar bolaget till 250 miljoner Sek, medans det bokförda värdet är 182 Miljoner Sek. Det innebär att bolaget värderas till drygt 37 kKr per hektar, eller drygt fyra ggr omsättningen. Här är dock de politiska riskerna mycket mindre än för BEF, vilket definitivt skall beaktas.

Sia Latgran bokförs till 190 Miljoner Sek. De är verksamma i Lettland inom pellertsproduktion, en energiinvestering således, och producerade 105 000 ton 2008. Det är en produktionsökning med 50% jämfört 2007. I September förra året togs fabrik nummer två i drift. Den skall kunna producera 110 000 ton, och kostade 125 Miljoner Sek att bygga. Intäkter för bolaget var närmare 140 miljoner Sek, och rörelseresultatet blev 14 Miljoner SEk. Råvara (so kan vara sågspån flis från sågverk) och sjöfrakt är två exempel på priser som svänger i pris för bolaget. För tillfället ner. Det här bolaget verkar intressant. Att producera pellets i baltikum och sälja på en regional marknad. Kinnevik har 51% av bolaget.

Sedan har vi två bolag verksamma i en helt annan branch. Relevant Traffic och Kontakt East finns inom internetrelaterade bolag i Ryssland och digital marknadsföring via internet. Värdet poå bolagen är 54 MSek och 149MSEk. Kinnevik äger 98% av Relevant Traffic (RT) och 50% an Kontakt East (KE), det sistnämda tillsammans med Vostok Nafta i Vosvik. RT hade redovisade intäkter på närmare 200 Miljoner sek, men redovisadfe förluster på 34 MSek, inklusive 10 MSek i omstruktureringskostnader. RT ger service till företag i Europa som är mediaköpare.
KE trycker tryckta kataloger som Eniro och har också söktjänster på internet. Viadre erbjuder man bl a e-handel på två marknadsplatser. KE investerar i snabbväxande internetföreatg i östeuropa. Kinnevik har investerat ganska mycket pengar i dessa bolag; 222 MSEk i Kontakt East och 120 MSek i Relevant Traffic.

Slutligen finns Bayport som erbjuder mikrokrediter och fiansiella tjänster i Afriak söder om sahara. Bolaget grundades 2002 och växer snabbt. Lånen avänd för att utveckla ett familjeföretag, t ex jordbruk, eller betala skolavgifter. Kinnevik har investerat 128 miljoner SEkl i Bayport. Produktportföljen utökas ständigt och antalet kunder växer kraftigt. Bolaget växer med lönsamhet, och är på väg att bli ett av de ledande mikrokreditbolagen i Afrika. Hur stor del av bolaget som Kinnevik har framgår ej av redovisningar.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att jag inte är lika imponerad av de nya investeringarna som med Millicom, Tele2 och MTG. Men det finns en del guldkorn. Rolnyvik visar på potentialen i jorbruk i östeuropa, och om de politiska och legala riskerna inte spelar Black Earth Farming ett spratt kan de bolaget om ett decennium vara både ett enormt jordbruksverksamhetsbolag och mycket lönsamt. Men jag oroar mig för kostnaden och komplikationena att få närmare 200000 hektar mark registrerad. Vidare blir det stora investeringskostnader att få den hälften av marken som ligger i träda i effektivt bruk. Men på medellångsikt kommer priserna säkert att vara hyffsade för bolaget produkter, och kassan är såpass stor att BEF klarar sig ett tag utan positivt kassaflöde och rörelsevinst.

Sia Latgran, kan om man skalar upp bolaget bli intressant. Men det kommer att finnas konkurrenter i de stora nordeuropeiska skogsbolagen.

Relevant Traffic och Kontakt East är jag inte imponerad av. Kinnevik har gjort stora investerinag i verksamheter som jag har svårt att få grepp om. Men det är möjligt att det finns guldägg i dessa verksamheter, hittills har dessa dock inte tydliggjorts.

Bayport är för mig den bästa investeringen. MTG håller på att etablera sig i Ghana, Millicom finns i alla de länder där Bayport ger microkrediter. På det sätt som mobiler används i Afrika och framtidens potentiella användning finns väldigt spännade kombinationer av dessa tjänster inom en nära framtid. Bayport växer också under lönsamhet. Det gillar jag.




Kinnevik - noterade kärninnehav

Millicom, Tele2, MTG, Transcom och Metro hittar vi i gruppen noterade kärninnehav. Black Earth Farming som vi finner i Nya Investeringar (behandlas i nästa inlägg på denna blogg) har ett större börsväre än både Transcom och Metro, så dessa noterade kärninnehav är nödvändigtvis inte de bolagen som har störst börsvärde. Helägda Korsnäs som behandlades i förgående inlägg har betydligt större substansvärde än Transcom och Metro.

Det är ganska fantastiskt. Om man tittar på svenska Large Cap bolag så har många varit med några decennier, en del sedan slutet på 1800-talet. Millicom, Tele2 och MTG tillhör de fåtal bolag som har slagit sig in på den listan under en kortare tidsperiod. Det är en enastående prestation att lyckas att skapa ett nytt Large Cap bolag. Jan H Stenbeck lyckades att skapa tre, dessutom växer MTG och Millicom fortfarande kraftigt, och Tele2 har efter att de har lagt om strategin fin tillväxt i fr a Ryssland och Baltikum. Dessa bolag kan med andra ord bli både bli ännu större och mer betydande.

Vad gör då dessa bolag?
  • Millicom; billiga och förbetalda mobiltelefonitjänster i 16 utvecklingsländer (eventuellt ett par till idag). Detta har varit och är ett fantastiskt tillväxtbolag. 2,6 miljarder USD i intäkter 2007, 3.4 miljarder USD 2008; från 23 miljoner abonnenter 2007 till 32 miljoner 2008. Det finns på dessa 16 marknader 291 miljoner potentiella kunder. Bolaget är lönsamt och har en mycket bra räntabilitet. Men de har också gjort stora årliga investeringar vilket gjort att kassaflödet inte har varit positivt förrän i dessa tider; under 2008 investerades hela 1.4 miljarder USD. Tigo heter varumärket på huvuddelen av dessa marknader.

  • Tele2; mobiltelefoni, mobilt internet, fast bredband, fast telefoni och till viss del datanät och kabel-Tv. Norden, Baltikum, Ryssland och Kroatien är kärnmarknaderna. Men bolaget har viss verksamhet i andra europeiska länder, t ex Frankrike och Österrike. Tele2 har verksamhet i 11 länder och drygt 24 miljoner kunder, de har på senare tid de haft ca 40 Miljarder Kr i intäkter årligen.

  • Modern Times Group (MTG) är ett internationellt mediabolag, med tonvikt på radio, fri-TV och betal-TV. Dessutom har bolaget vissa verksamhet inom onlineverksamhet via t ex CDON och Gymgrossisten (de sistnämnda är ett av de får microcap bolaget jag har haft i min portfölj, men det blev uppköpt av CDON) och inom Modern Studios som distribuerar och producerar TV-innehåll; Strix TV heter produktionsbolaget. Det största varumärket inom TV är Viasat Broadcasting. MTG's TV kanaler når över 100 miljoner människor i 29 länder. MTG på senare tid haft intäkter på väl över 10 miljarder SEK årligen, och växer bra.

  • Transcom; detta är ett lite rörigt och märkligt bolag som tidigare har fungerat framförallt som servicebolag till Tele2, men på senare tid till stor fått klara sig utan denna köpare av sina tjänster (när de har skalat ner i Europa). Här finner vi många outsourcingtjänster; call center, telemarketing, inkasso, tolkservice, administrativa tjänster, webtjänster, kredithantering mm. Det här är faktiskt ett bolag som har ca 20000 anställda, i 70 - 80 service-center i närmare 30 länder. Transcom har dock blygsamma 600 miljoner i intäkter, och ännu blygsammare röresleresultat. Konkurrensen är stenhård för de flesta av deras tjänster, vilket ger lövtunna marginaler. Inkasso växer dock snabbt och är mycket mera lönsamt än bolagets anda verksamheter, bolaget har därför spännande framtidsutsikter och är väldigt lågt värderat (framförallt var det väldigt lågt värderat för några månader sedan).
  • Metro; Stenbeck trodde stenhårt på denna internationella dagstidning. Och det var bråttom att bli störst i världen. Visst, bolaget har i runda slängar 20 miljoner läsare dagligen, och finns i 100 större städer i 20 länder runt om i världen. Men de visar oftast negativt rörelseresultat, på de ca 300 miljoner bolaget har i intäkter. Konjunkturklänsligheten är stor, då annonsförsäljning är sättet de i sin affärsmodell tjänar pengar på.
Som vi såg i ett tidigare inlägg fanns huvudelen av skulderna inom Kinnevik mot Korsnäs. Mot dessa knippe noterade bolag finner vi närmare 3 miljarder i belåning. Det är inte så besvärande för en portfölj som i dagsläget i runda slängar är värd ca 25 miljarder.
De två största noterade innehaven, och tillika operatörer, har båda en mycket låg skuldsättning i sin branch. Tele2 har lägst skuldsättning av de två. Finanserna i de två största innehavsbolagen måste betecknas som mycket goda. (MTG hade väldigt starka finanser innan man förvärvade ett Bulgariskt Tv-bolag) Tele2 och Millicom investerar ordentligt i kapacitet för sina verksamheter, men båda kommer trots detta att visa fina kassaflöden i år. Tele2 försökte ett tag att operera utan egna nät, men har ändrat denna strategi. Likaså har Tele2 under senare år sålt verksamhet på flera mogna marknader i Europa där konkurrensen var för hård för en liten oberoende aktör. Detta tror jag var ett mycket klokt beslut då skalfördelar globalt eller över en större region antagligen inte är så viktiga i operatörsbranchen. Däremot är det viktigt att vara stor på de marknader där man verkar, gärna marknadsledare.

Tele2 har påverkats kraftigt av rubelns fall, men visar ändå mycket fina siffror i senare rapporter. Millicom kommer antagligen för första gången visa positivt kassaflöde i år efter flera år av mycket stora investeringar (ca 10 miljarder SEK förra året). Kinneviks noterade kärninnehav, under Christina Stenbeck och Mia Brudin Livfors, verkar att ha gått in i en lugnare period. Detta kommer innebära att tillväxten mattas av, men lönsamheten har stora möjligheter att öka - likaså utdelningar till Kinnevik Investment AB, vilka kan användas för de nya investeringarna. Tele2 har under ett par år jobbat med att få upp lönsamheten, och lade helt om strategi för några år sedan. Dessutom växer de kraftigt i öst. Millicom visar extremt god lönsamhet på några marknader, och det finns tecken på att marginalerna i Afrika är på väg att öka. Asien-delen, Sri Lanka, Kambodja, Laos, är under strategisk översyn. Det kan innebära en försäljning, orsaken är antagligen att konkurrensen är så hård i den regionen, och att Millicom är en liten aktör (det kunde varit annorlunda om man hade fått behålla licensen i Vietnam, där man var rätt ute - så tidigt).

MTG var mycket lågt värderad i början av året, men värderingen har mer än dubblats sedan lägstanivån. Det var Östeuropa- och Rysslandsskräck som låg bakom. Men MTG:s Q1 var långt över förväntan. Omsättningen ökade med 10 procent till drygt 3,3 miljarder kronor. Bolaget delar ut 5 kr per aktie under 09.

MTG:s rörelsemarginal uppgick till 7 procent under första kvartalet, eller 21 procent exklusive det ryska intressebolaget CTC:s nedskrivning (ett bolag som åkte ner i källaren när Moskvabörsen kraschade). En överraskning var den starka rapporten från Fri-tv Skandinavien, en delvis reklamfinansierad verksamhet (bl a Kanal 3, 6 och 8 i Sverige), med ökande marknadsandelar, vilket visar på potential när annonskonjunkturen blir bättre.

40 procent av MTG:s totala intäkter kommer från Betal-tv. Det är Skandinavien (Viasat-kanalerna främst) och tillväxtmarknader i öst. Trots lågkonjunktur växte de lite i Skandinavien och starkt i öst. MTG står på två ben vilket visat sig mycket bra i dessa tider. Det dyra - och feltajmade - förvärvet av Bulgariska Nova kan dock leda till goodwillnedskrivningar i framtiden. MTG äger cirka 40 procent av CTC, som är noterat på Nasdaq. De driver Rysslands största oberoende TV-nätverk, och verkar gå bättre än marknaden befarat, vilket resulterat i trefaldigad aktiekurs på sistonde.

MTG:s p/e-tal ligger kring 15 för 2009. Men MTG har en relativt stor nettoskuld på 3,9 miljarder, till stor del beronde på det bulgariska förvärvet. Detta skall ställas i relation till att man kommer att ha intäkter kring 14 miljarder för 2009. MTG har dock en stor långsiktig potential och en stark marknadsposition på flera marknader. Personligen tycker jag att satsningen i Ghana verkar riktigt intressant. Det kan vara början på att växa på en marknad där Kinnevik via Millicom, Bayport och Gateway-TV har skaffat sig en intressant position och stora kunskaper.

Sammanfattningsvis kan vi säga att Millicom och MTG ser ut vara två synnerligen intressanta bolag att äga de kommade åren. Tele2 ser faktiskt ganska billigt ut, givet att bolagets finaser är sunda och man faktiskt kan växa ganska kraftigt i öst. För Transcom får vi följa bolaget och se om inkassodelen kan fortsätta att växa till goda marginaler, i så fall är aktien mycket billig och intressant. Metro verkar närmast vara en lottsedel idag. Kinnevik har pumpat in mycket pengar i bolaget. Senast tog Metro in 550 Mkr genom förlagslån och teckningsoptioner. Emissionen garanterades av Kinnevik. Det kan vara så att Metro var undantaget för mannen, Jan Hugo, med gröna fingrar. En ide som inte höll. Mycket talar för det. Men glöm inte att Millicom var nära att gå under innan det vände. Men i Metros fall är jag ganska skeptisk, affären är för dålig.

Kinnevik - Korsnäs och bakgrunden

December 1936. Upptakten till andra världskriget. Då grundas Investment AB Kinnevik av Robert von Horn, Wilhelm Klingspor, och adovokat Hugo Stenbeck (advokatfirman Lagerlöf). I början var verksamherten skog och skogsrelaterade produkter via köp av Korsnäs; de ökade denna position i Korsnäs allteftersom. De köpte också skog i närheten av Korsnäs verksamhetsorter av Handelsbanken (som banken hade försökt bli av med länge) och de gjorde bra affärer i sockerbruk. Slutligen kom de att äga två konfektyrfabriker vid denna. Kinnevik börsnoterdaes 1954.

Kreuger & Toll verkade för ca 80 år sedan för att skapa en storskalig cellulosatrust genom att köpa norrlänska skogsbruk. Som advokat fick Hugo i uppdrag att åka runt i Norrland och förhandla med sågverksfamiljerna och skapa konfidentiella avtal om aktieposterna. Samtidigt hade han ett likande uppdrag för Handelsbankes räkning. Det slutade med att Kreuger och Handelsbanken samarbetatade om att skapa Svenska Cellulosa Aktiebolaget: SCA. Det blev en jätte som stod för 20% av Sveriges pappersmassa- och timmerproduktion. Enligt historikern Jan Glete kan Hugo Stenbeck ha varit ensam om att ha kunskapen om vad de egentligen - tillsammans - höll på med i de norrlänska skogarna.

Hugo var advokat och representerande Lagerlöf under efterspelet till Kreugerkraschen. Det finns mycket strunt skrivit om denna svenskt näringslivs mest dramtiska händelse, men Lars Erik Thunholms bok om Ivar Kreuger är baserat på senare tids historiska forskning och mycket läsvärd. Och han avfärdar myten att Hugo Stenbeck skulle ha roffat sig i efterspelet av Kreugerföretages fall; däremot kom ju Wallenbergarna över en mängd bolag som Ericsson (tillsammans med Handelsbanken, som än idag utgör grunden för att Investor och Indutsrivärden är största ägare i telekombolaget), Stora Kopparberg, SKF, Svenska Tändsticksaktiebolaget etc. Detta kunde de göra eftersom att Enskilda banken inte hade tagit höga risker i samband med Kreugerkoncernen våldsamma expansion. Det var mycket mera konservativt agerat än SEB i våra tider.

Under andra världskriget hjälpte Stenbeck att skydda industriföretagets Bosch industrintrsssen, mot ersättning efter kriget. Robert Bosch var en hederlig karl som hade byggt upp fantastisk internationellt verkstadsbolag och var en socialt intresserad kapitalist som skapade något av ett mönsterföretag för sina arbetare. Han hade vissa socialistsympatier och hade ett djupt förrakt för Adolf Hitler. De var inte lätt för en sådan herre att behålla sitt företagsbygge i dessa svåra tider, men eftersom Kinnevik var återfösäljare av deras produkter i Sverige före kriget kunde de hjälpa till.


Hugo Stenbeck verkar att varit en affärsorienterad advokat; han var konsult, gjorde omvärldsanalyser och tillförde kunskap, förvaltade och var väldigt duktig på förhandling och förvärv för olika klienters räkning. Han hade också hela tiden mycket gott samarbete med Handelsbanken; med Browaldhs, Wallander etc. Detta samarbete med Handelsbanken har många gånger räddat och stärkt Kinnevik, de hjälpte också Jan flera gånger när han hade ekonomiska bekymmer. Faktum var att både köpet initialt av Korsnäs och omgivande skogar var ett framspel av Handelsbanken.

Korsnäs var Kinneviks ena ben. I mitten på 50-talet började Kinnevik att bygga upp positioner i Sandvikens Järnverks AB som kom att bli det andra benet. Det är bolaget som blev Sandvik i början på 70-talet. 1951 hade man lagt den nya spännande koromanttillverkningen i Gimo i Uppland. Wilhelm Haglund var mannen som tog Sandviken in i framtiden och ut i världen - och skapade skärbladen som användes i Atlas Copcos borrar och togs därmed ut på en världsmarknad. Handelsbanken hade goda relationer med Sandviken, en SHB person fanns alltid styrelsen. Hugo förklarade för banken att Kinnevik var intresserade av att bygga upp en position och aktivt delta i Sandvikens förändring. Koromantborrar var hightech på 50-talet - det påminner säkert om mobiltelefoni på 80-talet som sonen Jan identifierade och var med om att skapa en kommersiellt applikation av. Men Sandviken stod inför stora utmaningar; låg lönsamhet i vissa delar av verksamheten och möjligheter med Koromant etc i andra. Hugo ville bygga upp en position på 25% och vara med och stötta denna omvanling av Sandviken. Via en kris i Sandviken 1958 och påföljande nyemission blev detta möjligt. Kinnevik köpte 12.5% av bolaget och äkade sedan denna position, 1962 hade de 15% och på 70-talet var de uppe i 30%. Enligt källor var Hugo Stenbeck en mycket aktiv ägare och bidrog till att bygga upp vad som idag är ett av de finaste engineeringbolagen i världen.

I slutet på 70-talet stod Kosrnäs och Sandvik för ca 4/5 av Kinneviks subtansvärde. Det liknar rollen för Millicom och Tele2 idag, även om MTG och helägda Korsnäs också bidrar relativt mycket till substansvärdet.


Hugo den äldre skolade in äldste sone Hugo jr i advokatfirman Lagerlöfs såväl som i Kinnevik. Meningen var att han skulle ta över. Janne tog också en Jur.Kand i Uppsala, som sin far och storebror men han for till USA och sökte lyckan där. Där tog Jan en MBA vid Harvard och fick jobb på Morgan Stanley i New York. Jan hade alltid varit bland de främsta i sin klass, vid Harvard var konkurrensen stor, men han lyckades ändå så pass bra att fick ett jobb pa anrika Morgan Stanley. Åren på den investmentbanken var verkligen viktiga för honom. I New York startade också Janne tillsammans med några arbetskamrater ett bolag som var pionjärer inom mobiltelefoni; där mötte han också sin fru och fick sedermera 4 barn med henne.

Så avled äldre brodern och pappa Hugo nästan samtidigt i slutet av 70-talet. Margareta af Ugglas (Jans storasyster och utrikesminister i regeringen Bildt) ville säkert ta över Kinnevik och hon var smart och begåvad som Jan, desstutom var hennes man högt uppsatt inom Wallenbergsfären. Men Jans mamma backade upp honom istället, som den som skulle ta över. När Margareta och Jans andra syster sålde sina aktier över börsen - när det blivit klart att Jan skulle ta över Kinnevik - skapade detta slagläge för attacker mot Kinnevik. Jan och hans mor hade inte tillräckligt med aktier för att kunna försvara intressebolagen och sfären. Jan lyckades att behålla Korsnäs och Kinnevik, detta via att låta Fagersta, som var ett nytt bolag i portföljen, göra en reverse takeover mot Kinnevik. Kinnevik kom sedan att avregistreras från börsen till början av 90-talet, detta p g a av de legala komplikationerna av denna manöver där som Jan var arkitektekten. När SEB hjälpte Skånska Cement (ett sorts konglomerat på denna tid) med en plan för att komma över Kinneviks aktier i Sandvik gick detta inte att stoppa - gräddan av Sveriges näringsliv trodde inte Jan var förmögen att utveckla Sandvik. Jan sålde sedan resterande aktier i Sandvik, då både Walls Beijerinvest och Skåningarna som hade byggt upp positioner i verkstadskoncernen. Jag tror att han tog förlusten av Sandvik väldigt hårt, och det skapade en drivkraft om att få Sveriges näringslivsetablissemang att tänka om i framtiden. Vilket de också kom att göra.

Under sina första år vid makten investerade Jan som en contrairian, han köpte sånt som ingen ville ha. Det var energikris och stålkris så därför investerade han i Fagersta stål, i Svenska Motor som sålde Toyota i Sverige, i Atlantic ett sjöförsäkringsbolag, och i nya lokaler i Gamla stan. Han fick bra priser när han köpte dessa tillgångar.

1992 lade Jan grunden till att kunna investera i nya branscher och teknologier. Då köpte Kinnevik de resterande aktierna i Korsnäs och bolaget blev därför helägt av gruppen. Fram till sin död 2002 plöjde sedan Jan ner kassaflödet från Korsnäs in nya verksamheter; Comviq, Millicom, Metro, Satellit-TV-satsningar, MTG, Netcom, Tele2 etc. Kinnevik anväder fortfarande kassaflödet från Korsnäs till sina nya investeringar. Korsnäs har två dotterbolag Korsnäs Industri som är tydligt störst och Korsnäs Skog. Korsnäs största produkt är vätskekartong, det utgör närmare 70% av Korsnäs Industris försäljning. Deras största - men inte enda - kund är Tetra Pack, där de har långa och ganska säkra kontrakt sedan de två bolagen samarbetat över lång tid och har ett ömsesidigt beroende.

Därför har Kinnevik kunnat öka hävstången i Korsnäs genom att belåna bolaget kraftigt. De anser att bolaget tål detta. Det mesta av Kinneviks skulder är därför skulder mot Korsnäs, vilket skall beaktas när man tittar på Kinneviksgruppens totala skulder. De agerar ungefär som ett Private Equity bolag som genom hävstång vill få större avkastning på kapitalet - och hittills har nog Korsnäs varit stabilt nog för detta. Den totala räntebärande nettoskulden för koncernen är närmare 9 miljarder. Nästan 6 miljarder av dessa är mot Korsnäs. Detta mot ett bolag som har omsatt drygt 6.5 miljarder om året de senaste två åren, och haft 470 och 750 miljoner i rörelseresultat under samma tid.


Mellan 2002 och 2004 såldes det mesta av Korsnäs skogsmark, och bolaget blev mer fokuserat på kartong - och vissa typer av pappersprodukter. Men via 5% ägande av Bergvik skog har man dock vissa skogstillgångar kvar, och får därmed till viss del försörjning av skogsråvara. Stora Enso och Korsnäs, var med och skapade Bergvik. De satte 1,8 miljoner hektar skogsmark i eget bolag, med ett värde på ca 18 miljarder kronor. Av detta är ca sju miljarder kronor eget kapital och elva miljarder kronor är lån.

Vidare sålde Korsnäs packaging verksamheten 2006 och köpte istället Frövi kartong som passar fint in i den nya strukturen. Via numera helägda Karskär energi är ca 40% av energiförsörjning till den el man behöver vid de stora anläggningarna i Frövi och Gävle. Förutom vätskekartong, finns Korsnäs kvar inom produkterna WTL, Cartonboard, och Säck- och kraftpapper - vilket tillsammans står för de resterande ca 30 % av färsäljningen för Korsnäs Industri. För dessa produkter är konkurrensen hårdare och de är antagligen mer känsliga för konjunkturen.

Korsnäs Skog hade över 2 miljarder i intäkter 2008, internförsäljningen var över 1.4 miljarder till Korsnäs Industri, och ett rörelseresultat på 28Mkr. Korsnäs Skog ansvarar för inköp av virke och fiber till Korsnäs massa och pappersbruk, samt utför tjänster mot Bergvik skog. I mars i år köpte Korsnäs Rockhammars bruk av Rottneros för 145 miljoner. Bruket är beläget 15 km från Frövis kartongbruk. Köpet kommer att göa Korsnäs självförsörjande av massa till hela bolagets pappers- och kartongproduktion.

Målet för Korsnäs att komma tillbaka till rörelsemarginaler på 10%, något som man hoppas att göra via ett resultarförbättringsprogram och nya investeringar vid massabruket i Gävle vilket sägs kommer att minska energiförbrukningen. Men denna typer av åtgärder ser vi ofta i skogsbolag, vilka måste investera mycket av sina kassaflöden för att klara konkurrensen och uppgradera sina anläggningar. Det är därför tveksamt om Kinnevik kommer att komma upp i en rörelsemarginal över 10% igen, men om de kan komma upp närheten är det bra gjort.

Men Korsnäs är nog ett av de skogsrelaterade bolag som har bäst förutsättningar i Sverige. Detta tillsammans med SCA. Båda dessa bolag har delvis nischat till sig - olika - specifika produktområden med högre marginaler och långsiktigt stabil utveckling. Klokt skötta Holmen ser också realtivt bra ut. Tyvärr var det kanske ett misstag av Korsnäs att sälja så mycket av sina skogstillgångar till Bergvik, även om försäljningen frigjorde kapital. SCA och Holmen har långsiktiga stora värden i sina enorma skogstillgångar. Men via Black Earth Farming (BEF) och Rolnyvik har Kinnevik dock istället andelar i stora jordbruksegendomar i Polen och Ryssland. Och det är möjligt att osäkerheten och de rättsliga riskerna med tillgångar i Ryssland till trots - denna bördiga jordbruksmark kommer att bli fantastiska realtillgångar över tid. BEF kontrollerar faktiskt hela 317000 hektar av bra jordbruksmark i Ryssland.

Von Horn och Klingspor är två familjer som fortfarande sitter i Kinneviks styrelse och fortfarande är betydande ägare. Dock har deras inflytande alltsedan 1936 minskat i relation till Stenbecks. Men satsningarna på jordbruk, pellets etc i Ryssland, Baltikum och Polen kanske är lite inspirerade av dessa familjers kompetens och inriktning. De är ofta - om man tittar tillbaka i gamla årsredivisningar - agronomer, skogsmästare och jägmästare, vilka tillfört och tillför denna typ av kunskap till Kinnevik.

Källor:

1) http://riskminimeraren.blogspot.com/2009/01/stenbeck-ett-reportage-om-det-virtuella.html



2) Inspelning om Kinnevik Q1 2009 ,upplagd av Strinberg Ö

http://www.redeye.se/aktiebloggen/4850/brummer-och-partners-kinnevik-och-hasses-horna-inspelning


3) Årrsredovisning 2008

onsdag 13 maj 2009

Kinnevik - ett sorts introduktion

Millicom, Tele2 och MTG är stora, kända, noterade och intressanta bolag, alla skapade av Jan Hugo Stenbeck. Transcom och Metro har mycket mindre börsvärden och har hittills inte blivit lika framsgångsrika affärer, även om det förstnämnda är långt mera vinstgivande så här långt och det sistnämnda har mer av ett känt varumärke och koncept än en bra affär. Invik var ett litet men väldigt framgångsrikt noterat bolag inom fianans t ex försäkring (Moderna försäkringar) men såldes till islänningar innan finanskrisen till mycket höga multiplar. Ovan nämda bolag är alla noterade kärninnehav i Investment AB Kinnevik. Av Hugo Seniors Kinnevik finns endast de helägda onoterade Korsnäs kvar, vars kassafläde är mycket viktigt för Investment AB Kinnevik.

Christina Stenbeck, äldsta dotter till Janne, har nu konsoliderat makten inom Kinnevik. Detta i förhållande till resten av familjen och andra familjenära bolag, men också till alla de grabbar som ingick i pappa Jans version av Kinnevik. Det finns inte många sådana grabbar (en del med rötter i extremvänstern på 70-talet) kvar i bolaget. Albrecht på MTG är en av de få grabbarna kvar från Jans Kinnevik. Tillgångarna finns numera i Kinnevik. Detta har Christina sett till tillsammans med sin vapendragare Mia Brunell-Livfors, som innan hon blev VD och koncernchef för Kinnevik var långvägare på MTG och slutligen finanschef för detta bolag. Jag tycker det är jäkligt kul och uppfriskande för svenskt näringsliv med ett investmentbolag med två kvinnor vid rodret.

I dessa blogginlägg ämnar jag titta på Kinnevik i allmänhet och deras nya investeringar óch framtidsutsikter i synnerhet. Jag kommer att göra detta i fem delar. Denna del ger en kort introduktion till Kinnevik. Del två handlar om Korsnäs och försöker ge en bakgrund till Kinnevik. Del tre behandlar de noterade kärninnehaven. Del fyra behandlar de nya investerinagrna. Och i del fem skall jag försöka knyta ihop trådarna, titta på helheten (och då speciellt finanserna) och framtidsutsikterna.

Ett nedslag i Kinnevikvärld - Tanzania 2008
Vid en Tanzaniaresa för jobbets räkning - jag reste vid foten av Kilimanjaro och städerna Arusha och Moshi - i Oktober 2008 fick jag möjlighet att studera Millicoms (ett kärninnehav) verksamhet via Tigo och det afrikanska betal-Tv-bolaget Gateway (tillhörde då nya investeringar). Gateway erbjuder bl a engelsk fotboll genom betal-TV i ett antal afrikanska länder varav Tanzania är ett av dessa. Detta bolag är dock sålt för inte så länge sedan till Vodacom. Jag tyckte att detta verkade vara ett intressant bolag att äga när medelklassen i många afrikanska länder ökar. Fotboll är nämligen enormt stort i flera afrikanska länder och att kunna betala och avnjuta världsfotboll hemma vid TV-n är något som kommer. Men MTG har börjat att expanadera i Afrika, i Ghana närmare bestämt, så det kan ju förklara varför Kinnevik gick ur Gateway TV till en liten men naggande god exitvinst.

Vidare är kommersiella mikrokreditlån någots som växer i Afrika, Kinnevik finns med här via Bayport (Nya investeringar). I Tanzania växer denna nya investering nästan tresiffrigt. Tanken med mikrolån är att man låter människor göra kollektiva - ofta stora engångslån med längre löptid - för att kunna starta småskalig företagsverksamhet, investeringar i jordbruk, betala skolavgifter etc. Jag skall för jobbets räkning tillbaka till Tanzania i höst 09 och då hoppas jag kunna se någon av Bayports verksamhet. De erbjuder mikrokrediter och fiansiella tjänster och har sedan starten 2002 vuxit fram till ett ledande bolag i branschen i Afrika.


Mest iögonfallande i Tanzania var dock Tigo, se två bifogade bilder jag tog. Varumärket Tigo är använt på flertalet av det noterade kärninnehavet Millicoms marknader. Det finns tre stora mobiloperatörer i den del av Tanzania där jag var - Tigo, Zain och Vodacom. (Tanzania har tydligen sex liscensierade mobil-operatörer.) Millicoms varumärke Tigo är något som alla känner till i denna del av Tanzania. Precis som de andra opertörerna betalar dessa bolag t ex färg för ommåling av hus i deras färg, mot att de får skriva sina varumärken på husen. Längs vägar ser man Tigo på husfasader överallt. Jag ver inte hut många hus i Tigoblått med vit skrift varumärket Tigo jag såg. Men andra typer av marknadsföring förekommer också t ex som en lastbil nerklistrad med varumärket med hög musik som åkte genom Arusha med människor vid gott mod på flaket. Mobiltelefoner är dyra för Tanzanianer, de har ofta begagnade av kända märken eller kinesiska billiga telefoner, men SIM korten är däremot billiga och man kan köpa prepaid cards med väldigt små summor. Jag hade ett Vodacom kort som jag laddade med några tior och kunde ringa längre samtal till Europa ett par ggr och sköta min kommunikation på plats. Det finns väldigt liten privatkonsumtion i denna del av Tanzania och få människor har riktiga lönearbeten. Det har dock funnits en hel del tillväxt i turistnäringen. Men många är självförsörjande bönder utanför stöderna. Mobilabonnemang är en av få utgifter som männsikor i denna del av detta östafrikanska land kan unna sig.

Ett tidigare nedslag i Kinnevikvärld - Hanoi, Vietnam 1995
Jan Stenbeck köpte tidigt liscenser för mobilltelefoni för Millicoms räkning i utvecklingsländer. Av en slump var jag 1995 med på ett veckomöte på den svenska ambassaden i Hanoi, jag var universitetsstudent med studieuppehåll och på ryggsäcksresa i några månader i Sydostasien med min nuvarande fru. På detta öppna veckoambassadmöte berättade en representant för Comviq om planerna för Vietnam. Dessa utvecklingsländer hade ingen fast telefoni utan skulle gå direkt till mobiltelefoni (kommer ni ihåg hur klumpiga mobiltelefonerna var 1995?). Att höra denna entusiatiska man från Comviq i Hanoi och hans budskap var närmast overkligt, givet vad jag hade sett under den knappa månad jag då vistats i landet. Vietnam 1995 hade just genomfört ekonomiska liberaliseringar och var ekonomiskt mycket eftersatt. Men Comviqmannen fick rätt, tyvärr förlorade dock Millicom licsensen i Vietnam för några år sedan. De var först i landet med mobiltelefoni men lyckades inte försvara sin ställning på denna stora marknad. Det är inte lätt att göra affärer med korrupta diktatoriska regimer, även om de som i detta fall har genomfört positiva ekonomiska liberaliseringar, inte ens för ett företag som Millicom. De har dock kvar verksamhet i grannlandet Laos med liknande politiskt styre men ca 1/15 av Vietnams befolkning och inte alls samma ekonomiska tillväxt.

Jga har varit aktieägare i Kinnevik sedan tidigt 2005. Jag köpte aktier innan Invik delades ut till aktieägarna för ca 60 kr. När islänningarna lade bud på mitt lilla innehav av Invikaktier sålde jag dessa. I december 2008 dubblade jag mitt innehav i Kinnevik. Jag har också för en kortare tid varit ägare till Tele2 för ett par år sedan.

Man kan ibland läsa att substansrabatten är relativt stor i Kinnevik (närmare 40% när jag ökade i slutet på 2008) i förhållande till de andra investmentbolagen beroende på den dåliga riskspridningen (Investor har t ex många olika branscher representerade bland sina kärninnehav). I samband med försäljningen av Invik sade Christina Stenbeck i en intervju att hon ser helt annorlunda på saken. Det finns andra som kan bank och försäkring bättre än Kinnevik, och Kinnevik fick ett bra pris och hade en del skulder att betala, så då sålde de. Hon menade vidare att om bolaget nu är väldigt koncentrerat till telefoni, bredband, Tv och media etc så gör det bara att Kinnevik arbetar med det som det är riktigt duktiga på. Man skulle kanske kunna säga att de fokuserar på områden inom deras circle of competence - för att tala med Buffet och Munger. Vidare är Kinnevik duktiga på att bedömma möjligheter och risker i Ryssland och Östeuropa, och i utvecklingsländer i Afrika, Latinamerika och Asien. Denna kunskap är mycket viktig för Kinneviks framtid. Slutligen har faktiskt Kinnevik en sorts diversifiering via Korsnäs och många av de nya investeringarna. Dessa bolag finns inom jordbruk, skog, skogsrelaterade produkter - och denna inriktning har en lång historia i Kinnevik. Mer om detta i kommande inlägg.

De senaste 30 åren har Kinnevikaktien, enligt Årsredovisningen för 2008, genom kursstegring, kontant- och sakutdelningar inklusive värdet av erbjudanden av tecknandet av aktier, givit en genomsnittlig totalavkastning om 17%. De senaste 5 åren har bolaget, återigen från Årsredovisningen, totalavkastat 2% per år i genomsnitt. Det är ungefär 30 år sedan Jan H Stenbeck tog över bolaget och år 2002 avled han - men det är Jans omvandling av Kinnevik som har givit denna fina utveckling för aktie. Man måste säga att den avkastningen är mycket, mycket bra över en så lång tidsperiod (även om sättat att räkna totalavkastning skiljer sig från det gängse praxis).

I de kommande inläggen hoppas jag att komma till klarhet om Kinneviks framtid kan bli lika god.


Källor:

http://www.kinnevik.se/

  • Deårsrapport Q1 2009
  • Årsredovisning 2008

tisdag 5 maj 2009

Säki - delårsrapport

2009-05-05 16:23 PRESSMEDDELANDE

  • Resultatet efter finansiella poster uppgick till 17,7 MSEK (267,9)
  • Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 0,35 kronor (5,36)
  • Substansvärdet den 31 mars 2009 var 43 kronor (68)
  • Substansvärdet den 4 maj 2009 var 56 kronor
  • SäkI bedömer att utdelningsintäkterna under 2009 blir 110 miljoner kronor. Under 2008 uppgick utdelningsintäkternatill 176 miljoner kronor.

I min analys av SäkI Maj 1 2009 beräknade jag substansvärdet till 56,30 Kr. Det var väldigt nära SäKis publicerade substansvärde. (Som ni vet har jag ett lite annat värde på Academic Works i min substanvärdesberäkning.) Och därmed handlas bolaget med premium som jag antog. Nettoskulden är dock lägre än vid senaste rapporttillfället, men så är också posten övriga aktier. Däremot har likvida medel ökat från närmast ingenting till närmare 150 Mkr, detta sedan man verkar att ha sålt övriga aktier för närmare 200 miljoner. Skillnaden däremellan verkar ha gått till att minska skulderna till kreditinstitut med 25 - 30 Mkr, samt köpa 150 000 Loomis a 48 kr styck. Handel i börsaktier, samt viss utdelning, har också bidragit lite till stärkta finanser.

Detta efter en hastig genomläsning av SäkIs delårsrapport från idag.