tisdag 29 december 2009

Ericsson - ett företag utsatt för hård konkurrens, prisvärd aktie?

I januari 2008 startade jag en tråd på nya PoP om Ericsson, som jag då tyckte vad fundamentalt för lågt värderad. Och där ledning och bolag var ratat. Det följande är inspirerat av detta grundinlägg och tråd på PoP:

http://www.pratompengar.se/viewtopic.php?t=200&start=0&postdays=0&postorder=asc&highlight=

Jag gick tillbaka och tittade på min analys och mina uppföljande inlägg på PoP och vidareutvecklade, modiefierade denna på ganska många olika punkter. Bland annat var jag fel ute för 2 år sedan vad gäller SonyEricsson. Jag såg då SonyEricsson som ett guldägg, men de är nu riktigt illa ute. Dock har faktiskt Ericssons aktie sedan Jan 2008 gått något bättre än index. Detta eftersom aktien sjönk som en sten redan under senare delen av 2007. När jag rekommenderade aktien i Januari 2008 fanns det därför värden i aktien i förhållande till priset.

På senare tid har det haglat sälj rekar för Ericsson. Jag ser dock ett starkt argument till att Ericsson är potentiellt undervärderat idag - balansräkningen. Endast ca 40 av 270 miljarder i tillgångar är goodwill och immateriella tillgångar. Inte mycket luft där endast ca 15% Vidare är de kortsiktiga placeringarna och kassan väsentligt större än de långsiktiga skulderna skulderna. (80 miljarder mot 47). Kundfodringar och övriga kortsiktiga fordingar är lika stora som de kortsiktiga skulderna ca 80 miljarder. Det finns också finansiella tillgångar i andelar i Sony Ericsson etc för flera miljarder. Räntebärande skulder är således ca 47miljarder och nettokassan är ca 33 miljarder.

Ericsson är ett av de mest genomanalyserade på börsen. Ett flertal analytiker följer nästan enbart Ericsson. Men det viktigaste argumentet mot att äga aktier i teknikföretag som Ericsson är att man skall undvika att placera sina pengar i bolag som man inte begriper sig på. Buffet och Munger har blivit rika på att inte äga denna typ av aktier. Och hur många kan säga, som inte är Civilingenjörer i elektroteknik eller datateknik, att det begriper vad de är Ericsson, Cisco, Intel etc egentligen gör. Detta är mycket svårförståelig materia, åtminstonde för mig. Och paradigmskiften inträffar - hela tiden - och då kan Ericsson komma helt fel. SonyEricsson har t ex delvis missat ett paradigm som Apple skapade för mobiltelefoner. Mobilt internet är ockås lika ett omfattande teknikskifte - paradigmskifte - som kommer att få mycket långtgående konsekvenser för företagen i denna hightech bransch. Kinesiska Huawei leder mobilt internet revolutionen.
Läser man på Ericsson historia så slås man av att Ericsson har hamnat i kris många gånger under 1900-talet. Och alltid klarat sig. . Detta beroende på långsiktiga ägare under större delen av denna tid (Investor och Industrivärden). Det har också haft perioder av sanslös framgång. Två kriser på mindre än 10 år inte bra.

Är denna slogan sann idag i slutet på 2009?




Här är Ericsson i bullet points:

  • Den fundamentala värderingen är ca 1.5 ggr egna kapitalet. P/e strax under 30 (SonyEricsson gör förlust, vilket påverkat Eet). P/S ca 1. Stark soliditet 52 %. Räntabiliteten 8 - 9 ggr, som ett skogsbolag. 11- 12 % i rörelsemarginal. Minskad omsättning senaste kvartalen. Detta ser inte så billigt ut, men heller inte dyrt. Ericssons vinster för tillfället är mycket nedtryckta, man tar stora omstruktureringskostnader och SonyEricsson blöder. Det kan dock vara så att systems kommer kunna ha något högre marginaler i framtiden. Huawei och ZTE, de nya duktiga konkurrenterna till Ericsson använder inte längre bara pris som konkurrensmedel på samma sätt längre. De gör att vi håller kanske på att få ett nytt stabilt oligopol igen - men med nya spelare. Och då kan de nya mer slimmade Ericsson redovisa bra mycket högre vinster än dessa.

  • SonyEricsson går riktigt dåligt men har ändå ett hyffsat varumärke. Men de har en krympande del av världsmarknaden för mobiltelefoner men visar röda siffror. Sony är ett ledande konsumentelektronikföretag, men har problem. När mobiler nu blir allt mer lika en minidatorer bör Sony ha vissa fördelar. Detta via i kunskaper från Vaio, Playstation etc. Men SonyEricsson har ruggiga konkurrenter i Samsung, LG, Apple och RIM - Google phone?. Men SonyEricsson skulle kunna verka i högmarginalsegmentet med framgång?

  • Systemsidan för Ericsson är fortfarande marknadsledande. Och som är världsledande i sin bransch, om än med Huawei och ZTE i hälarna. NokiaSiemens och AlcatelLucent är också spelare att räkna med.  Mycket höga inträdesbarriärer i denna bransch. De är bara kineserna som har brutit sig in på denna marknad, och de har haft statsstöd. Dessutom är Cisco och Juniper Networks  på Ericssons marknad och konkurrenter i och med det teknikskifte som skett.

  • Infrastrukturbolag som Ericsson har generellt en spännande framtid. Detta av demografiska faktorer. Många operatörer går väldigt bra även i lågkonjunktur och är stabila. Och de behöver uppdatera sina nät kontinuerligt. Framförallt uppgraderas nät i den mindre utvecklade delen av världen. Indiska operatörer är kanske inte så sugna på att låta kinesiska bolag skapa deras infrastruktur. Den politiska dimensionen finns också där.

  • Många av Ericssons konkurrenter är ganska veka eller har gått i konkurs. Kineserna är på frammarsch. Huawei som säljer utrustning till 100 länder, satsar mycket på R&D och hade en tillväxt på 46% 2008. ZTE har 62000 anställda i världen, en stor del inom R&D och säljer telekomutrustning till ca 140 länder. Huawei och ZTE är antagligen Ericssons huvudkonkurrent för tillfället - åtmisntonde på sikt. Dessutom Cisco och Juniper Networks. NokiaSiemens är ok men inte mer. Alcatel-Lucent och Qualcomm har haft problem. Motorola har nästan kursat och Notel gick konkurs. Ericsson köpte verksamhet av Nortels konkursbo vilket stärkte bolaget i Nordamerika och även gav viuss teknik som inte satsat på. Se följande utmärkta analys av Carlbom från VA: http://www.va.se/nyheter/2009/12/30/ericsson-hart-pressat-av-teknikskifte/

  •  Professional service växer snabbt inom Ericsson, fortfarande. Likaså äkar multimedia något. Här finns potential.

  • Ericsson skulle kunna tvingas att renodla, göra sig av med Sony Ericsson. Men två starka ägare motsäger detta? Speciellt Industrivärden? Men med Ericssons soliditet och kassa kan man om man vill prioritera att dela ut mycket pengar. Urstark balansräkning. Utan SonyEricsson mer fokuserad och bättre? IBM sålde av sin persondatordel. Till kineser. Utdelningen förra året blev låga 1.85kr/aktie. Det blir knappt 3% till dagens kurs. Ericsson skulle säkert kunna dela ut 2.50kr/aktie - Industrivärden vill säkert detta. Det skulle ge närmare 4% i direktavkastning.

  • Telekominvesteringar har sina egna vågor  - ryckiga ibland - och verkar inte i allmänhet följa den allmänna konjunkturen direkt. Men denna kris har påverkat Ericsson också. Networks har tappat lite men speciellt är det SonyEricssons mobiler som blöder. Ericsson har de senaste två åren tagit stora omstruktureringskostnader. På sikt blir det bra, vidare kostar SonyEricsson miljardbelopp för tillfället.

  •  Ericsson är inte beroende av en viss marknad. Säljer över hela världen och producerar över hela världen. I Kina räknas Ericsson nästan som ett kinesiskt bolag. USA, Kina och Indien största marknader  - tillsammans 26% av Ericssons försäljning. Ericsson har varit globalt länge, tänk att de sålde utrustning till Mexico redan på 1890-talet.

  • Sverige är ett av de länder som satstar mest i världen på forskning och utveckling i förhållande till BNP. Ericsson har haft och kommer att ha mycket glädje av detta.

  • Ledningen och styrelsen har ganska mycket Ericssonaktier. Mer än snittet i andra Investor och Industrivärdenbolag. Detta ar värt att beakta. Skall bli intressant att följa om den nya VD'n gör som Svanberg - köper mycket aktier.


  • Värdeförvaltare som Sparinvest, köpte in sig för drygt ett och halvt år sedan, och investmentbolag som Öresund har köpt in sig det senaste redovisade kvartalet 09. Hagströmer & Qviberg har såvitt jag vet inte ägt en större post Ericsson på en lång, lång tid - strax efter mitten av 90-talet senast?

  • Ericsson skulle faktiskt också kunna bli uppköpt av t ex Cisco systems. Det skulle naturligtvis vara en trigger för aktien. Att det blir fler strukturaffärer i branschen står klart. Ericsson var te x länge intresserat av att förvärva Juniper Networks. Vi kaommer med stor sannolikhet att få se mer av samgåenden av typen Nokia-Siemens och Alcatel-Lucent. Det är dock inte vad jag skulle vilja se, det tar många år att få två företagskulturer att dra åt samma håll. 

    På PoP skrev jag i januari 2008
Aktien är därför långsiktigt intressant. De kan dock ta lång tid innan aktimarknaden omvärderar Ericsson, så man skall inte förvänta sig några snabba klipp. Men säg om fem år, 2013 i Januari, då tror jag att Ericsson värderas på ett annat sätt givit att de har kunnat lösa huvuddelen av problemen som de kortsiktigt möter just nu. Men det finns naturligtvis ett riskmoment att de inte lyckas att klara av dessa problem. Och det är det man får betalt för som aktieägare. Att ta den risken.
Problemet med kassaflödet är kanske över. Istället har de fått ett blödande, krympande SonyEricsson i knäet. Men framförallt är konkurrensen allt hårdare; nya Huawei med mobilt bredband, gamla nya starka aktörer som Cisco - dessutom Apple och Google i närheten av att bli konkurrenter.

Under början av 2009 sålde jag mitt innehav i Ericsson för att delfinansiera mitt dubblande av aktier i Industrivärden. På så sätt kom jag över Ericsson med rabatt. Det var så här i efterhand helt riktigt, även om det kostade i courtage. Eftersom Industrivärden blev ett av mina tyngre innehav, och Investor är ett betydligt innehav för mig känns det onödigt att direktäga Ericsson. Men jag skulle hellre öka i Investor idag än att köpa Ericsson. I Investor får jag många lågt värderade aktier, ur olika perspektiv och av olika skäl; Astra, Ericsson, ABB och SEB. Astra har starka kassaflöden och delar ut väl, Ericsson och ABB har nettokassa och SEB är en väl kapitaliserad bank som kommer att behöva ta stora (?) kreditförluster 2010 och 11 - men sedan ser det bättre ut. Dessutom onoterat och EQT på köpet p g a ganska stor substansrabatt. Dock får man bara 8% Ericsson för tillfället. Köper man Indutsrivärden som också är en möjlighet, får man idag ca 11% Ericsson.    

onsdag 23 december 2009

Att allokera kapital effektivt - totalavksatning i Riskminimerarens värdeportfölj

Att allokera kapital effektivt, det är detta Buffet säger sig ha talang för. Munger likaså. De tar t ex utdelningar från helägda bolag och investerar dessa på annat håll. Kanske köper de ett nytt helägt bolag. Coca Colas utdelning från ett år kanske är med att finansierar en investering i Kraft Foods. De investerar det där de finner störst möjlighet till avkastning. Detta är också anledningen till att vi aktieägare i Berkshire Hathaway inte får någon årlig utdelning. Hur skall vi kunna finna en mer effektiv allokering av detta kapital än vad Munger och Buffet kan? Dessutom slipper vi betala skatt.  Nu har deras bolag så stort börsvärde att vi faktiskt kanske kan utmana. Men från 60-talet och fram till idag. Då fanns det ingen i världen som allokerade kapital mer effektivt än dessa herrar.

I min fiktiva värdeportfölj (jag äger personligen dessa aktier indiekt eller direkt), som är presenterad här på bloggen, har jag valt att inte återinvestera utdelningar i portföljbolagen när jag räknar totalavkastning. Det är nämligen inte speciellt realistiskt. Det är väldigt sällan jag återinvesterar utdelningar i samma bolag som ger utdelningen. Oftast finner jag vid tillfället för utdelningen större värden i ett annat bolag, eller en fond kanske vid detta tillfälle verkar klok att investera i. Hur många av er återinvesterar i de aktier ni redan äger? Problemet blir naturligtvis att jag i mitt fiktiva exempel inte får någon avkastning på min utdelning. Och detta under en 5-årsperiod. Men å andra sidan bör man nog ha en kassa i en seriös portfölj också. Om jag skulle investera utdelningarna som portföljen har samlat på sig under 2 årsperiod skulle jag nog i nuläget lägga allt i Investor. Här har du lågvärderade bolag på rad; Astra, SEB, ABB; Ericsson och en onoterad portfölj som är intressant och EQT verkar göra intressanta affärer bl a i Tyskland för tillfället.

tisdag 22 december 2009

Hattlyft för Hagströmer, Qviberg och Dahlbo




Under våren och sommaren 2008 såg det illa ut för Öresund. Man låg felpositionerad in i krisen. De hade varit för offensiva. Kassan var liten. Man satt t ex kvar i en stor position i Nobia, trots att man övervägde att sälja delar under 2007. Under hösten 2008 och vintern 08/09 kunde man vid några tillfällen komma över en aktie av detta fina investmentbolag för tre selmor. Nu får man punga ut med 6 selmor och lite mynt för att komma över en aktie. Kursen har alltså dubblats sedan dessa lägstanivåer. Och så har man fått hög utdelning och en inlösen.

30 sept 2008 HQ Bank, Avanza, Nobia,  Fabege, Electrolux B, SkiStar, Volvo, Husqvarna, Industrivärden, Klövern, Övriga värdepapper ca 26% och kassa ca 17%. Så såg portföljen ut förra hösten. Öresund hade sålt av mycket aktier och satt på en stor kassa. 87 kr substansvärde.

31 Maj 2009 Listan är ungefär samma som ovan men Bilia och ABB finns med istället för Volvo och Industrivärden. Kassan var då 5%. Substansvärde 95 kr. Så man utnyttjade vårrean på aktier i Fenruari/Mars till att köpa aktier.

Senaste 30 Nov 2009, var substansvärdet 123 kr. Intrum Justitia, Haldex och Ericsson har hittat in på 10 listan. Electrolux och Sandvik, ABB och andra verkstadsbolag har åkt ut från denna lista, men finnssäkert kvar i den övriga portföljen.

Öresund har gjort en del kanonaffärer. Electrolux. Volvo. Bilias nyemission. De köpte in sig i Fabege och Klövern till mycket bra priser. Deras två banker går från klarhet till klarhet, HQ bank kom över delar av Glitnirs verksamhet snorbilligt (HQ direkt idag) och Avanza utökar sina tjänster hela tiden. Haldex kom de över mycket billigt, och genom nyemissionen har de säkert stärkt sina kort ytterligare. Man har trimmat Nobia, Fabege, Husqvarna, Sandvik, Electrolux, Volvo när kurserna har kommit tillbaka till hägre nivåer. I Skistar äger de andelar i ett unikt bolag. Deras onoterade bolag ser spännande ut. Investeringen i Ericsson är intressant. Contrarian. Likaså investeringen i Astra Zeneca, ett värdebolag nu för tiden.

söndag 13 december 2009

Riskminimeraren värdeportfölj 2-årsutvärdering

Denna portfölj presenterade jag den 6e december 2007 pa Aktiespararnas hemsida. (Sedan presenterade jag samma portfölj på det nya PoP där jag tidigare var aktiv). Portföljen skapades vid en tid då vi bara var i början av ett hejdlöst fall på världens aktiemarknader.

Första avstämmning blir nu 12 Dec 2009; eftersom jag har varit bortrest dagarna kring 6 Dec.

Slutgiltig utvärdering blir Dec 6 2012 - 5 års tidshorisont.

De värdeaktier jag identifierade vid den tidpunkten kan ses nedan. Flera av dessa aktier föll kraftigt under 2008, men har nu återhämtat det mesta av raset. Så här i efterhand hade man således kunnat få dessa aktier till ett mycket billigare pris hösten 2008 och under februari och mars 2009. Det jag tycker är intressant är hur snabbt kurserna dök, och hur raskt de har hämtat sig. Mr Market är som bekant nyckfull. TeliaSonera för 60 kr var i backspegeln inte så prisvärt, och det var mitt femte val av värdeaktie. Dock tror jag att den placeringen kommer att bli ok ändå; det finns stora dolda tillgångar i bolaget, som bara delvis är inprisade av marknaden i nuläget.


Startkurser:                                                          Idag:                                    Resultat kursutveckling

Svenska Handelsbanken A 203 Kr                      200,50 Kr                                         - 1.23%

Securitas B 88,50 Kr                                           70.00 kr + Loomis                            - 21.9% + Loomis

Investor B 150, 50 Kr                                         131.10 kr                                          - 13.6%

SCA B   116 Kr                                                    96.45 kr                                            - 16.9%

TeliaSonera 60,25 Kr                                           51.30 kr                                            - 14.9%

Portfölj - 13.7 % + Loomis

Om vi räknar med värdet på Loomis: Loomis handlas i dagarna till 82 kr aktien. Vi fick 1 Loomis per 5 Securitas. För varje Securitas aktie skulle vi kunna lägga på en femtedel av Loomis värde. Detta är 16.40 kr. Då blir Securitas kurs 86.40. Då har Securitas aktiekurs gått ner ca 2.4% sedan mitt inköp. Detta innebär att min portfölj är ner 9.8%.

Totalt är således Riskminimerarens portfölj ner - 9.8% i kursutveckling givit ovanstånde resonemang för värdet på utdelade Loomis aktier.

Låt oss titta på index. OMX Stockholm 30 är kanske det mest lämpliga jämförelseindexet. Detta var runt 1100 i början av December 2007 och är idag ca 950. OMX Stockholm 30 har således sett en nedgång på ca - 14% under denna tvåårsperiod.

Min portfölj har således hittills följt index, men med den skillnaden att jag har fått Loomis på köpet. Det är det som skiljer mig från index. Med Loomis har värdet på min portfölj gått ca 4 % bättre än OMX 30 index i reella tal.

Finns det någon läsare som tycker att ett annat index är ett bättre jämförelseindex. Vilket i så fall? Hur hittar jag data för detta?

För värdeinvesterare är dock utdelningar synnerligen relevanta att räkna in. Låt oss beakta dessa.

Utdelning per aktie (inkl extra utdelning) under 2008 följt av 2009:

SHB A 13.50 kr +  7kr = 20.50 kr/aktie
Securitas 3.10 kr + 2.90 = 6 kr/aktie + aktier i utdelade Loomis (1 aktie per 5 Securitas)
Investor B 4.75 kr+ 4 kr = 8.75 kr /aktie
SCA B 4.40 kr + 3.50 = 7.90 kr/aktie
TeliaSonera 4.00 kr + 1.80  = 5.80 kr /aktie

Dessa utdelningar är med största sannoliket över snittet för utdelningar från Stockholmsbörsens bolag under denna tid.Jag vet dock inte i vilken utsträckning utdelningarna har varit generösare än index, t ex för Large Cap Stockholm, men SHB och TeliaSonera har delat ut rikligt. Tyvärr har jag ej hittat ett jämförelseindex att jämföra med.Finns det någon läsare som har något sådant?

Utdelning i procent av inköpspris av aktien (två utdelningar erhållna):
SHB A ca 10% utdelning

Securitas 6.8% + Loomis

Investor 5.8%

SCA 6.8%

TeliaSonera 9.6%

Genomsnittlig utdelning över 2 år per aktie är alltså 7.8% (ej inkluderat värdet på Loomis). Givet räntenivån vi har haft den senare tiden får det sägas vara mycket bra. Strax under 4% avkastning vad gäller utdelningar per år (utan att räkna Loomis).

Portföljen är alltså ned - 9.8%, och samtidigt har 7.8% utdelningar erhållits på dessa aktier som inköptes dec 6 2007. Detta innebär tyvärr fortfarande negativ totalavkastning under denna tvåårsperiod. Men vi börjar att närma oss en positiv totalavkastning. Det skall också sägas att totalavkastning oftast inkluderar återinvestering av utdelningar i portföljaktierna. Det har jag inte gjort i detta exempel. Jag vill att utdelningarna skall synas för sig själv. Väldigt få aktiesparare återinvesterar sin utdelning i de aktier de redan har i sin portfölj. Själv ökar jag ofta i en fond eller köper någon eller några nya aktier.  

Det finns fortfarande stor potential i portföljen. Jag tycker att SHB är ganska rimligt värderat, men de har samtidigt stärkt sina position på nordisk bankmarknaden under denna kris. Investor och SCA är lågt värderade, den först nämda har hög substansrabatt och betydande potential i flera av de större innehaven i deras portfölj. Securitas och TeliaSonera är båda defensiva aktier som jag tror har en ganska blygsam värdering för tillfället, och speciellt Securitas kan stå inför något av en omvärdering de kommande åren.

lördag 12 december 2009

Marknadsmisslyckanden - del 4 asymmetrisk information

"The Market for Lemons: Quality Uncertainty and the Market Mechanism" skrevs 1970 av nationalekonomen George Akerlof (se bilden)



Den behandlar det som inom economics kalals information asymmetry, vilket kan ske när säljaren vet mer om produkten än köparen (det kan också vara köparen som har mer information än säljaren). Akerlof, Spence och Stiglitz fick Nobelpriset i Ekonomi 2001 för deras forskning relaterat till asymmetrisk information. Akerlof's skrifter behandlar kvalitetsosäkerheten vad gäller begagnande bilar. Det finns bra begagnade bilar och dåliga begagnade bilar ("lemons"), säljaren vet vad han säljer men köparen vet inte om det är en skitbil, eftersom han är i underläge vad gäller information. Den bästa gissningen en köpare kan göra är att bilen är av medelgod standard, så det är han villig att betala. Om du därför äger en riktigt bra begagnad bil kommer du inte kunna få ut det rätta priset, för köparen måste gardera sig utifall det är en skitbil. Riktigt bra beganade bilar kommer därför antagligen inte ens ut på begagnat marknaden. Vilket gör att medelkvaliten sjunker på begagnade bilar.

Det är inte svårt att se kopplingen till aktieinvesteringar. Det kan naturligtvis vara så att de bästa bolagen inte handlas på börsen, utan de är privatägda. Medelnivån på bolag som är listade på en börs blir då lägre. Då har vi ett liknande resonemnag som ovan. IKEA är t ex inte på börsen, och den gamle Person har sagt i intervjuer att han ångrade att han satte H&M på börsen på 70-talet. H&M har aldrig behövt riskkapital utifrån, eftrsom de har växt av egna vinstmedel. Men det gjorde arvsfrågor lättare att vara börshandlad.

Om ledningen och styrelsen för ett bolag som handlas på t ex Stockholmsbörsen inte redovisar korrekt information, är en annan typ av informationsproblem. De kanske undanhåller viss information, om t ex vissa risker i företaget, förluster i korta placeringar med finansiella instrument, eller mörkar etiska, sociala och miljömässiga frågor som kan påverka bolaget och dess omgivning. Vi är lyckligt lottade i Sverige genom att få ganska bra inforamtion om företagen vi investerar i. Detta gäller i vart fall på de stora listorna och kanske även First North. Men det finns flera fall på det riktigt små listorna där detta inte har varit fallet. Detta är också en anledning till att jag av princip bara investerar direkt i bolag som är listade i länder som är fungerande demokratier och rättsstater. Men jag kan t ex tänka mig att investera direkt i Hong Kong, som inte är en demokrati, men som har transparent lagsystem och bra lagstiftning kring vad bolagen måste redovisa. Men jag skulle inte göra direkta aktieinvesteringar i Ryssland eller Kina. Jag är också tveksam till om jag skulle köpa aktier på de riktigt små listorna i Sverige. Även om jag faktiskt, för en 3 - 4 år sedan, köpte en mycket liten post i WESC när de hette We Rock och handlades via Remium. Jag fick tillräckligt med information för att i vart fall kunna räkna på bolaget, och den informationen kändes rimlig. Men jag hade inte investerat några större summor på de premisserna.

En annan aspekt av asymmetrisk information är naturligtvis att stora och långsiktiga ägare och styrelseledamoter och ledningspersoner ibland kan ha ett informationsövertag på de övriga aktörererna på marknaden. Det är därför vi har en insiderlagstiftning och det är därför Finansinspektionen förtjänstfullt redovisar alla transaktioner av insiders.

Under finanskrisen köpte t ex Stefan Persson sina första nya aktier i H&M på nästan ett decennium. Han betalde ca 250 kr aktien. De var i det närmaste bottenkursen för H&M i denna nedgång. Det klart att han vet vad bolaget ungefärligt är värt. Och vid den tidpunkten betalade man runt dryga 10 ggr årsvinsten i H&M. Det var rekordbilligt ur ett fundamentalt perspektiv för det bolag på Stockholmsbörsen med kanske den största kvaliten. Marknaden kunde naturligtvis se att det var billigt och hade mycket information - ja marknaden hade till och med förnämlig information. Men jag tror dock att få analytiker kan bolagets styrkor och svagheter lika bra som Persson - eller har helhetsperspektivt, bakåt såväl som framåt. Framförallt tror jag inte att marknaden i snitt hade den informationen fullt ut. Jag vill också tillägga att jag ine lägger någon moralisk aspekt på Stefan Persson s handlande.  Genom sina köp sände han också positiva signaler till marknaden, där Mr Market hade en djup depression vid detta tillfälle.

Jag tyckler att vi små aktieinvesterare får mycket bra information från fr a årsredovisningar. Delårsrapporter och kvalificerade analyser i tidningar som t ex Affärsvärlden och Aktiespararen ger också fina insikter i bolagen. Men har vi tillgång till samma information som en person som har varit styrelseldamot eller VD i ett bolag i ett decennium?

onsdag 2 december 2009

Marknadsmisslyckanden - del 3, 10 orsaker

Dessa 10 olika orsaker, samt några andra, till marknadsmisslyckanden kommer att behandlas djupare i kommande inlägg.

1) Inkomst och förmögenheters omjämlika fördelning i en marknadsekonomi - detta kan leda till kriminalitet och sociala spänningar, ibland även till minskad aggregerad efterfrågan. Omstritt bland ekonomer. Rio de Janerio, Brasilien intressant exempel.

2) Imperfekt marknadskonkurrens - Utnyttjande av en stark marknadsposition t ex monopol eller oligopol. Produceterna är vinnare på konsumenternas bekostnad. Inte optimalt ur ett samhälleligt perspektiv. Exempel Microsofts utnyttjande av sin position på sin marknad.

3) Produktionsfaktorers orörlighet - t ex arbetskraft; de kanske inte flytta så lätt mellan olika användning som markandsekonomin föresätter. En arbetslös person i Degerfors kanske kan få ett nytt jobb i Ystad. Men denne person kanske har släkt, vänner, en historia i Degerfors. Han eller hon kanske har industriarbetarbakgrund och jobbet i Ystad är inom omsorg. Många barriärer att bryta för att ta jobbet i Ystad, det tar tid att ställa om, nya kunskaper och kanske livsattityder kanske behöver införskaffas.

4) Assymetrisk information/Informationsproblem - En försäljare av begagnade bilar har ett informationsövertag på köparen. I marknadsteori skall båda parter ha likvärdig information. Så är inte fallet för de flesta av oss när vi köper en begagnad bil.

5) Public good - Detta är något som marknaden inte kommer att tillhandahålla eftersom man inte kan exkludera någon från att konsumera denna service (eller vara) och man konkurrerar inte som konsument med någon annan när man konsumerar denna service. Exempel public service media. SVT och SR.

6) Merit good  - Detta är varor och tjänster som har positiva ringar på vattnet effekter vid konsumtion och produktion. Utbildning och sjukvård är bra exempel. Här finns dock en marknad, men vi förstår inte det fulla värdet av dessa tjänster ur ett samhälleligt perspektiv. Dessa tjänster (och varor) blir underkonsumerade och underproducerade i en marknadsekonomi i förhållande till den samhälleliga optimala situationen.

7) Demerit goods - Detta är produkter som har negativa sidoeffekter. Cigaretter, snus, alkolhol - och Coca-Cola. Dessa produkter ger enskilda individer positiva upplevelser - utility - t ex cigarrrökning. Men den passiva rökningen av tredje part ger negativa sidoeffekter. Och dessa positiva upplevelser på kort sikt kan få negativa långsiktiga effekter på samhället; minskad produktivitet, ökade sjukvpårdskostnader t ex. Dessa varor (och tjänster) blir överproducerade och överkonsumerade i en marknadsekonomi.

8) Kortsiktig vinstmaximering istället för uthållig utveckling; ekologiskt såväl som ekonomiskt. Ett kemiföretag gör kortsiktiga vinster (vinstmaximering) genom att inte rena utsläppen i en flod i t ex Kina. Kan få stora långsiktiga konsekvenser för detta ekosystem, såväl som den framtida ekonomin.

9)  Omöjligt att prisätta värdet på en sällsynt fågel som kanske utrotas vid ett bygge av en flygplats, samt de negativa sidoeffekterna som denna verksamhet sedan åstadkommer. Därför kan vi inte göra cost- benfit kalyler som är exakta. Vad är värdet på ren luft? På en urskog? Eller det objektiva värdet på en sällsynt fågel?

10) Positiva och negativa externaliteter - när konsumption eller produktion har effekter på en tredje part. T ex en rökares effekt på omgivningen som inte har någon nytta av rökningen. Eller de kostnader för samhället som enegiproduktion vid ett kolkraftverk åstadkommer som denna producent inte betalar för vid en fri marknadsprissättning, t ex luftföroreningar.