måndag 31 december 2012

Gott Nytt 2013!

Det blev 28 inlägg under 2012. Lite för få för att jag skall vara riktigt nöjd, men i vart fall bättre än förra året. Glädjande nog har antalet sidvisningar ändå ökat ganska kraftigt, förhoppningsvis är det mer av kvalitet än kvantitet vad gäller inläggen på en riskminimerares blogg...

Flytten med familjen tillbaka till Östasien på sensommaren tog mycket på krafterna och det blev inte mycket bloggat då. Men det är fantastiskt att vara tillbaka i den delen av världen.

Mitt nyårslöfte är att mer använda mina erfarenheter, kunskaper och intryck från Östasien på min blogg under 2013.

Tack för all kloka, uppmuntrande och trevliga kommentarer 2012!

Slutligen vill jag återigen rekommendera Per Andersons brillianta Stenbeckbiografi. Nu i nyutgåva. Detta är antagligen dem bästa text skriven om Sveriges moderna ekonomiska historia utifrån en aktörs perspektiv. Stilistiskt är det ett mästerverk, och hela tiden nyanserat och balanserat! Aktuell och utmärkt läsning i samband med SVTs dokumentär om Stenbeck. (Per Andersson har gjort vissa intervjuer och research till dokumenterären men första avsnittet gav också en del ny information.)

fredag 7 december 2012

Slututvärdering Riskminimerarens 5-års värdeportfolj


Denna portfölj presenterade jag den 6e december 2007 på Aktiespararnas hemsida. Sedan presenterade jag samma portfölj på det nya Pratompengar (där jag tidigare var aktiv). Portföljen skapades vid en tid då vi bara var i början av ett hejdlöst fall på världens aktiemarknader. Många bolag hade höga värderingar i slutet på 2007, en del påstod fortfarande att vi var i en supercykel.

Nu är det dags för en slutgiltig utvärdering efter 5 år. Hur går det på 5 års sikt om man behåller stabila aktier inköpta i slutet av en högkonjunktur till ganska höga priser?

De värdeaktier jag identifierade vid den tidpunkten var SHB, Investor, SCA, Securitas och TeliaSonera. Flera av dessa aktier föll kraftigt under 2008, dock mindre än många andra aktier på  Large Cap-listan. Så här i efterhand hade man således kunnat få dessa aktier till ett mycket billigare pris hösten 2008 och under början av 2009. Men börjar man en portfölj i slutet av en högkonjunktur så gör man. Det jag tycker är intressant är hur snabbt kurserna dök, och hur raskt de i vissa fall hämtade sig. Mr Market är som bekant nyckfull.

TeliaSonera för 60 kr var var mitt femte val av värdeaktie och jag tvekade länge på den. Priset var egentligen lite för högt och den var nog fullvärderad. Men det fanns uppgifter i marknaden om ett bud från en stor operatör och det fanns dolda tillgångar i bolaget, juridiska implikationer i öst som kunde falla ut till bolagets fördel (vilket vi ser nu); den höga utdelningen hjälper totalavkastningen och den låga risken gör aktien närmast obligationslik. Aktien föll kraftigt under våren 2008 men i Juni 2008 kom budet:
Budet består till 52 procent av kontant betalning, motsvarande 63 kronor per Telia Sonera-aktie, medan 48 procent är i form av betalning i France Telecom-aktier där elva aktier i Telia Sonera ger tre nyemitterade France Telecom-aktier. Det skriver France Telecom i ett pressmeddelande. För de första 500 aktierna får aktieägarna kontant betalning.

Telia Sonera kunde således ha sålts med en vinst med 3 Kr och en utdelning ett halvt år efter portfoljen sjösattes. HelaTeliaSonera värderades enligt budet till ca 280 Miljarder SEK.

I detta inägg kommer jag att ibland jämföra utvecklingen med index. Detta är kanske egentligen lite missvisande. Och kanske inte ens intressant? Jag skulle vilja påstå att risken för de fem bolag jag valde ut är mycket mindre än for aktier i genomsnitt. Dessa bolag är stabila och riskminimerande till sin  natur. Jag förstår vad SHB, Securitas, SCA och TeliaSonera (här finns en liten brasklapp med tekniken involverad t ex 4G) gör och de har tydliga affärsmodeller. Investor har jag följt sedan 2003 då jag köpte mina första aktier i bolaget. De har dock via EQT och Growth capital små andelar i en uppsjö bolag, jag kan inte påstå att jag begriper mig på eller har koll pa vad alla dessa gör. Dock har jag ganska bra på koll på de stora börsnoterade innehaven. Man skulle kunna säga att jag ansåg att dessa bolag skulle kunna ge fin riskjusterad avkastning över tid, i detta fall 5 ar. 

Securitas har under denna 5-ars period delat ut Loomis till aktieägarna.

Startkurser 6 December 2007 och Kurs 6 December 2012

Resultat kursutveckling (utan att beakta utdelningar, vi beaktar dessa nedan - och de ar naturligtvis mycket viktiga for totalavkastningen pa denna typ av aktier)

Svenska Handelsbanken A 203 Kr och idag 227,90 Kr.
Kursutvecklingen har varit positiv med + 12.7%

Securitas B 88,50 Kr  och idag 53.20 kr, usel utveckling med negtiv -  39.8% %. Men vi har fatt 1 Loomis for varje 5 Securitas. Kursen var 51 kr vid utdelningen och ar idag 93.25. Vi har fatt 82.8% positiv utveckling.
Det innebar att den totala kursforlusten pa Securitas ar - ca 23.2%.

Investor B 150,50 Kr idag  159.10 kr.
Positiv kursutveckling + 5.6 %

SCA B 116 Kr idag 137.30 kr.
Positiv kursutveckling med +  18.1 %

TeliaSonera 60,25 Kr idag 44.90 Kr.
Negativ utveckling  -  25.5 %

Portfölj kursutveckling inkluderat utdelningen av Loomis: Negativ - 12%

Låt oss titta på index. OMX Stockholm 30 är kanske det mest lämpliga jämförelseindexet. Detta var i intervallet 1120 - 1130, i början av December 2007 och är idag 6 December 2012 ca 1098.

OMX Stockholm 30 har således sett under denna femårsperiod (räknat på OMX 1125) gått ned  med ca - 2.4%.

Min portfölj har således tappat ganska ordentligt mot index, utan att beakta utdelningar. Vilket för mina typer av bolag naturligtvis är missvisande. Låt oss titta på utdelningarna:

Utdelning per aktie (inkl extra utdelning) under 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012:

SHB A 13.50kr + 7kr + 8.00 kr + 9.00 + 9.75 = 47.25  kr/aktie

Securitas 3.10kr + 2.90 kr + 3.00 kr + 3.00 + 3.00 = 15 Kr/aktie. Dessutom aktier i utdelade Loomis (1 aktie per 5 Securitas) kr/aktie över fem år ( 2.65 + 3.50 + 3.75 kr i utdelning per Loomis aktie)

Investor B 4.75kr + 4.00 kr + 4.00 kr + 5.00  + 6.00 =  23.75 kr /aktie

SCA B 4.40kr + 3.50kr + 3.70 kr + 4.00 + 4.20 = 19.80 kr/aktie

TeliaSonera 4.00kr + 1.80 + 2.25 kr + 2.75 (0.30) + 2.75 = 10.10 kr /aktie

Dessa utdelningar är med största sannoliket över snittet för utdelningar från Stockholmsbörsens bolag under denna tid. Jag vet dock inte i vilken utsträckning utdelningarna har varit generösare än index, t ex för Large Cap Stockholm, men de är alla stabila utdelningsaktier. Utdelningarna räknas här som kontantutbetalningar utan återinvesteringar. De generar således ingen ränta (eller ränta på ränta effekt). Vi antar att utdelningarna används för att förgylla vardagen.

Utdelning i procent på inköpspriset av aktien efter fem år (fem utdelningar erhållna):

SHB A ca 23.3 % total utdelning i relation till inköpskurs.

Securitas B ca 16.90 % + Loomis (vilken har gett ca 2 kr per Securitas aktie extra i utdelningar, Loomis har delat ut 10 kr vi fick 1 Loomis per Securitas)
Vi har fatt 19.2 % i utdelning medraknat Loomis utdelning.

Investor ca 15.7 %

SCA ca 16.8  %

TeliaSonera ca 16.8 %

Genomsnittlig procentuell avkastning pa utdelning över 5 år per aktie (räknat på inköpskurs) är alltså 18.4 %. 

Givet räntenivån vi har haft de senaste åren får det sägas vara mycket bra. 3.7 % avkastning vad gäller utdelningar per år. Mycket bättre än den så kallade riskfria räntan (som för vissa länder knappast är riskfri nuförtiden).

Min portfölj har således hittills inte följt index vad galler kursutvecklingen, men med den skillnaden att jag har fått rikliga utdelningar.

Portföljen är alltså ned - 12%, och samtidigt har vi + 18.4 % utdelningar erhållits på dessa aktier som inköptes dec 6 2007. Detta innebär en positiv totalavkastning under denna femårsperiod.

Totalavkastning på mitt sätt där utdelning inte är återinvesterat blir således ca 6.4% postiv avkastning. De ger 1.3 % avkastning per år, vilket är lågt men kanske inte så dåligt givet den enorma krisen vi har varit igenom. 

Simon Blechers HQ/Carnegie Sverigefond har givit ca 2% avkastning per år for denna period.

Skagen Global just under 0% avkastning (något negativ inte fullt ut - 1%) för denna tidsperiod.


Lite om portföljen inför framtiden och reflektioner kring innehaven under denna 5årsperiod:
  • Jag tycker att SHB är ganska rimligt värderat, en fantastisk bank, och de har samtidigt stärkt sin position på nordisk och fr a brittisk bankmarknaden under dessa år. Uppsidan är dock inte så stor i en nära framtid, men det finns möjligheter till fina utdelningar framöver nu när kapitaltäckningskraven verkar blir rimliga från våra statsmakter. SHB var stjärnan i min portfölj for denna period. Och då har vi gått igenom en enorm bank- och finans kris. Imponerande. En av Stockholmsborsens klart lysande stjärnor. 
  • Investor är fortfande ganska lågt värderat, har en substansrabatt på ca 30 % och betydande potential i några av de större innehaven i deras portfölj; SEB och ABB verkar t ex inte högt värderade, och Astra tror jag kan gå mindre dåligt än vad många tror de närmaste åren. Men det är framförallt de onoterade delarna som antagligen är undervärderade vilket visades med Gambroaffären med Baxter. Investor kan nog vara ankare i de flestas portfoljer.
  • Securitas har varit lite av en valuetrap dessa fem år, men man kan stå inför något av en omvärdering de kommande åren. De håller på att färbättra sin lönsamhet i västvärlden, och fortsätter att använda kassaflödet på kontinuerliga mindre köp av bolag på tillväxtmarknaden och fin utdelning. Riktigt fin marknadsposition på en ganska fragmenterad världsmarknad. Du betalar väldigt lite per försäljningskrona och kan de få upp marginalerna med delar av en procent kommer de att synas direkt i resultaten. Det är ganska fascinerande att Securitas har 300 000 anställda över hela varlden, lika många som schweiziska bamsen Nestle och nästan lika många amerikanska General Electric. 
  • Loomis är en defensiv aktie som jag tror har en ganska rimlig värdering för tillfället, men med fina kassaflöden och vissa tillväxtmöjligheter är den intressant. Loomis är ett fint litet stabilt bolag som är en möjlig uppköpskandidat.
  • I SCA har gjort mycket av det jag hoppades på när jag tog med den i portföljen; strukturaffär i förpackningar och fortsatt att utveckla hygien. Att sitta på drygt 2 miljoner hektar skog känns tryggt. Men SCA är ganska högt värderad för tillfället, det kommer att ta tid att växa in i denna defensiva konsumentvaruvardering. SCA som bolag går en intressant framtid tillmötes. 
  • TeliaSonera är ganska lågt värderad. Tillgangar i öst, men också en hel del politiska problem beroende på de skandaler som rullas upp nu i lander i f d Sovjetunionen. Det finns värden i bolaget men jag undrar hur finska och svenska staten ser på dessa tillgangar. Kommer de all sälja ut dessa?

tisdag 20 november 2012

Eventuellt efter Buffet


Mycket intressant artikel i en av Berkshire Hathaways nyare innehav:

Om Ted Weschler i Omaha World Herald

fredag 16 november 2012

Att äga Berkshire Hathaway

Läser just nu om Alice Schroeders utmärkta biografi om Warren Buffet. Fick den i julklapp för några år sedan. När man läser denna bok känns det ibland förmätet att man som aktieamatör försöker att slå index genom att läsa lite rapporter och analyser på sin fritid. Buffet och Munger har slagit index genom att helt enkelt veta mer, läsa mer och analysera bättre än andra aktieinvesterare. Buffet har försakat att ge tid och uppmärksamhet till sina barn under deras uppväxt, förlorat sin första fru (eller i vart fall nästan beroende på hur man ser det) - eftersom han hela tiden hade näsan i rapporter, affärstidningar, dagspress, specialtidskrifter. Eller hade sina dagliga långa telefonsamtal med Munger i Los Angeles.

Jag köpte några aktier i Berkshire Hathaway tidigt sommaren 2006 (detta var innan man kunde köpa de billigare baby Berkshire) . Det var och är min storsta enskilda aktieinvestering hittills. Efter att ha ägt aktierna i drygt 6 år hur har de varit som investering?

1) Det är roligt att äga Buffets och Mungers bolag. Man får passa på så länge de lever.
2) Det är extra roligt som aktieägare att läsa Buffets rapporter till aktieägarna varje år och läsa/höra/se intervjuer etc på CNBC's Warren Buffet watch
3) Det har känts tryggt hela tiden, även genom finanskris. Man sover gott om natten om man äger Berkshire.
4) Nu har BH ca 48 Miljarder USD i kassan igen och Buffet har laddat stora elefantgeväret. Burlington, IBM - vad blir det denna gång?

Berkshire är i dagslaget upp 43 - 44% sedan jag köpte. Jag har inte fått någon utdelning. Och detta ger  ca 7% om året i avkastning. 

Detta beaktar inte förändringar i växelkurs USD - SEK. Dollarn stod i 7.10  mot kronan i Juni  2006 idag står den kring 6.80. Jag har således "förlorat" 4 - 5 % i valutakurs förandringar.

Vad har andra investeringar givit under denna tid?

Berkshire är så omfattande i sina innehav och stort att det är bättre att jämföra med fonder. Enligt Morningstar har värdefondbolag inriktat på USA gett mellan 1.5 och 3% om året de senaste 10 åren. Men då startar man 2002 efter ett stort dorcom ras. De senaste 5 åren har dessa fonder givit + - 0 till negativ 4% i avkastning per ar. Berkshire har varit mycket bättre än detta, men siffrorna mäter inte exakt samma tid. 

Amerikanska S&P Indexfonder har gett 2.6 % i avkastning per år de senaste 5 åren. Berkshire har varit bättre än detta, men observera att siffrorna inte är för exakt samma tid. 

OMX 30 index har gett knappt 1% de senaste 5 åren. Duktiga Carnegie Sverigefond (Simon Blecher)har gett knappt 2% i årlig avkastning. Men oerhört skickliga Didner & Gerge har givit drygt 5% de senaste 5 åren. Och har faktiskt hela 13.5% avakstning de senaste 10 åren. Skagen Global däremot har givit negativ 1% per år de senaste 5 åren.

Det har således varit helt ok att äga Berkshire Hathaway. Och jag har inga planer på att sälja. Man kan oroa sig för när Munger/Buffet slutar att aktivt förvalta bolaget. Men Berkshire har så mycket substans och så många kvalitetsinnehav att jag tror att man kommer att slå S&P 500 även post Buffet/Munger. Och en sådan indexfond är mitt alternativ till detta aktieinnehav, inte att äga mer Investor.


lördag 10 november 2012

Substansrabatt/Värdering av onoterat/Investmentbolag

På sistonde har vi sett en intressant debatt om hur Kinnevik värderar sina e-handelsbolag och internetbolag. Många anser att de har tagit upp for höga varden på substansvärdet för dessa företag. Det är möjligt. Men i några andra investmentbolag har jag på sistonde funnit motsatsen.

Traction skriver i sin senaste rapport att de under de senaste kvartalen har handlats med 20 - 25% substansrabatt. Men de anser att att denna antagligen är ännu större eftersom Ankarsum motor (bl a med assistenten för brödbak utköpt av Electrolux) och Nilörngruppen har tagits upp till försiktiga värdering i rapporter. Nu utgör dessa bolag ingen ansenlig del av substansvärdet, men dessa bolags stabila vinster de sista ett till två åren talar antagligen för att dessa skulle kunna ges ett högre värde. Traction har även andra onoterade bolag som är konservativt värderade i balansräkningen. Vi kanske talar om 5 till 10% i ytterligare substansrabatt som helhet. Givit Tractions aktivitet i portföljen, historik och pragmatism att utnyttja sin starka finansiella ställning när tillfällen ges får denna substanrabatt anses som vara ganska väl tilltagen.

Marknaden är skeptisk till Ratos för tillfället och man tvivlar på att dagens portfölj kan generera överavkastning som tidigare. Många tycker ocksa att det är tveksamt att man betalar premium för eget kapital for Ratos. Men då har man kanske inte fullt ut beaktat hur de värderar sina bolag i balansräkningen. GS Hydro har ett bokfört värde på 29 MSEK men omsatter över 1 Miljard det senaste året och bidrog rikligt med vinster; över 60 MSEK de första tre kvartalen i år. Stofa som man just sålt visar liknande diskrepans mellan substansvärdering och omsättning/vinst. Man har tjänat 76 MSEK på tre kvartal i år omsätter mer än en miljard men tas upp till 240 MSEK i det bokförda värdet. Båda bolagen var i stort sett helägda av Ratos innan man sålde Stofa. Motargumentet till detta är att Inwido och Kvarndammen kanske är upptagna till för höga värden. Men bolag som Finnkino och Arcus tas respektive upp till drygt 400 MSEK i bokfört värde, den finska biografkedjan gör en vinst på 68 MSEK på tre kvartal i år och Arcusgruppen omsätter 1,5 Miljarder SEK och kommer att när den nya produktionsanläggningen är fullt igång ge fina vinster (går köpet av Ålborg, Gammel Dansk etc igenom från Pernod Ricard ser det ännu bättre ut)

EQT och Investor Groth Capital kan vara för blygsamt värderat i Investors substans. Att sälja ut bolagen i IGC är ett sätt för Investor att synliggöra dessa värden.

Hur ser ni på denna problematik?

fredag 2 november 2012

Nya möjligheter och stora värden i ett antal bolag?

På sista tiden har det hänt mycket av intresse för oss värdeinvesterare. Det finns många möjligheter att räkna på.

Oriflame: Visst finns det vissa hot mot bolagets affärsmodell, rena onlinebolag av den typen Kinnevik investerar i t ex, och sensate rapporten var en besvikelse bl a att hitta direktsäljare till den stora tupperwarekår man redan har. Aktien föll kraftigt. Och visst de långa skulderna är ganska höga i förhållande till eget kapital. Men balansräkningen har styrkor också: mycket lite goodwill, mycket värden i fabriksutrustning och fastigheter. Och kassaflödena är starka, räntabiliteten hög och kapitalbindningen relativt låg. Detta gör att bolaget kan dela ut väl. Till dagens kurs blir utdelningen om den behålls riktigt trevlig. För ett par år sedan betalade du lika mycket för EK som du gjorde i H&M. Nu är den siffran ca hälften.

New Wave Group : Visst har bolaget en hel del goodwill i balansräkningen från alla förvärv. Och visst är skulder ganska höga mot eget kapital. Glasbruksinvesteringen ingen vidare och 11% försäljning mot Sydeuropa trist i dagens läge. Men Norden, Norra Europa och Nordamerika ser inte så tokigt ut. Det finns guldägg i bolaget som Craft. Lågt värderade vinster och Janson visade hur snabbt man kunde få positiva kassaflöden att betala av skulder med i finanskrisen. På lång sikt är bolaget intressant på dagens nivåer. Man får t o m hyffsad utdelning till dagens kurs givet att denna behålls på ett ungefär. Här måste man dock nog ha bra sittfläsk, omvärdering kan ta tid.

Kinnevik: Millicom och Tele2 växer ej så mycket mer. MTG har fått ny konkurrens och kursen är halverad och mer därtill. Kassakon Korsnäs ej längre helägd. Och eventuellt är värderingen av onlinetillgångar väl tilltagna. Men utdelningen är intressant till dagens kurs över 4% och substansrabatten över 40%. Du betalar bara i princip för Millicom, Tele2 och MTG. Och då har dessa bolag ganska låga värderingar och är långt från tidigare kursrekord. Du får Billerud/Korsnäs, Online, Metro, Transcom, BEF, Micro Finance etc gratis. Dessutom kan det faktiskt vara så att  onlineinvesteringarna inte är upptagna till sitt riktiga värde i rapporterna. Jag är mycket imponerad av Christina Stenbeck, hon är lika framåtblickande som sin far och plöjer ner etablerade vinster i nya möjligheter (Mia Brunell skall ha credit också)

Kungsleden:  Om skattemålen går 100% mot Kungsleden är värderingen rimlig. Om Kungsleden vinner några av målen är det ganska billigt. Men dessa rättsprocesser kommer att ta tid. Jag gillar deras fastigheter, speciellt Hemsö som är en stabil verksamhet. Modulverksamheten om än liten är också intressant. Fina kassaflöden. Men köper du detta idag skall du ha sittfläsk och kassa. Bolget har utan skatteutgifter hög skudsättning, jag gissar slopad eller sänkt utdelning. Och nyemission är mycket trolig. Det kan hända att det är för tidigt att gå in ännu. Kungsleden kan dock tex sälja av Tysklandsfastigheter etc för att stärka balansräkningen.

Fortum: Bra utdelning, ganska stark balansräkning för branschen, stora tillgångar i vattenkraft och kärnkraft så om fortsatt fokus på att undvika CO2 utsläpp ser det bra ut. Rysslandssatsningen en joker. Visst det nuvarande låga energipriset gör vinsterna lägre. Men över lite tid tror i alla fall inte jag på lägre energipriser. Risken är politisk i detta bolag. Om Finland och Sverige lägger ner kärnkraften tappar man mycket. Detta hände E.ON i Tyskland när de skall vara ut kärnkraft till 2020.

Securitas: Visst har man låga marginaler för tillfället, och fortfarande en hel del skulder och mycket luft i balansräkningen efter alla förvärv. Och man växer inget heller. Sydeuropa och beroendet av Europa ett annat problem. Men man köper dock in sig i utvecklingsländer, har stabil hög räntabilitet, fina kassaflöden och bra utdelning. Detta är ett stort bolag med ca 300 000 anställda. Det verkar inte dyrt för tillfället. Men kan naturligtvis bli ännu billigare.

Vad tror ni om dessa bolag?

söndag 14 oktober 2012

Om risken med att köpa aktier utanför Norden

På de ekonomibloggar jag sporadiskt följer tycker jag mig finna en trend. Många privataktiesparare köper aktier i andra länder. De kan vara upplslag från Skagen fonder, Weintraubs nya fond eller annat som har gett dessa privatinvesterare ideer till aktier. Bolag i Kanada, USA, Frankrike och Italien analyseras och köps.

Många av dessa investeringar kommer säkert att bli mycket framgångsrika. Men själv är jag väldigt försiktig att köpa aktier direkt utanför Norden. Och den främsta orsaken är relevant informationsunderskott. Detta gör det svårt att göra helhetsbedömningar om risk. I Sverige (Norden) kan jag följa många olika papperstidningar, webversioner av affärstidningar, bolagens rapporter, bankers bedömningar och analyser under lång tid och därmed bygga upp en kunskap om ägare, branscher och bolag. Jag kan ganska väl bedömma skillnaden i risk mellan Fabege och Hufvudstaden, eller New Wave och H&M.

Dessutom är courtagen mycket högre.

Tesco och Berkshire Hathaway är två exempel av få undantag för mig. Men jag fann mycket information om bolagen och av bolagen så jag tyckte mig kunna bedömma risk. Berkshire är mitt största innehav och jag gjorde ett inköp för en längre tid sedan efter att läst alla rapporter och den är bara att behålla, utvecklingen har varit ganska bra även om ingen direktavkastning.

Eftersom jag bor i Östasien igen kan man kanske tro att jag efter att ha spenderat totalt  6 - 7 år där äger en massa aktier aktier asiatiska bolag. Jag äger inte en enda. Har lite Indexfonder i Asien det är allt. Men många av mina nordiska bolag har stor exponering mot dessa marknader så indirekt har jag ända investerat i denna region. Men då har jag under flera år läst Aktiespararen, Affärsvärlden, di.se samt rapporter och skapat mig en helhetsbild av risken för dessa nordiska bolag.

Hur skaffar ni er tillräckligt med information om utländska bolag för att kunna göra kunniga investeringar? Eller resonerar ni som mig?

fredag 5 oktober 2012

Fortum + rörligt elpris = hedgefond

Om du äger en villa eller småhus och har direkt eller vattenburen el som energikälla har de senaste åren varit tuffa. Dock ej det senaste året. Frågan är om det lönar sig att investera i nytt energisystem idag? Bergvärme, jordvärme, solpaneler etc. Och då menar jag inte bara att totalkostnaden (inklusive allt) för de bättre av dessa system har skenat iväg ordentligt.

Nej, jag menar alternativkostnaden.

 Om du t ex har vattenburen el som energikälla för husets uppvärmning. Säg att du de två kalla vintrarna för några år sedan hade kostnader på 30000kr per år men i år blir det bara 20000 kr vid rörligt elpris. Det kan bli en kall vinter igen, vattenfall kan stoppa en reaktor, vattenmagasinen kannske inte kommer att vara fulla nästa år. Med ett sådant scenario blir man kanske sugen på en investering i ett nytt energisystem. Säg att sådant kostar 150 000 kr, t ex bergvärme, och uppvärmningskostnaden sjunker med två tredjedelar per år efter investeringen. Då har vi antigen kostnader på 10000 kr en kall vinter eller 6700 en mildare vinter. Efter investeringen tjänar vi 13300 till 20000 kr.

1) Men säg att du lånar pengar till investeringen på 150000 kr till 4% ränta. Då har du 6000 kr i räntekostnader om året utan amortering. Amorterar du 500 kr i månaden har du utgifter på ytterligare 6000 kr per år. En mild vinter går du närmast plus minus noll.

2) Om du skulle ha 150 000 skulle det finnas ett anant alternativ till en investering i ett nytt energisytem. Så du tjänar inte mellan 13300 eller 20000 kr om året då heller. Du skulle nämligen t ex kunna ha köpt en korg av energibolag istället.

För enkelheten skull räknar jag här på Fortum.

Fortum har fått en ganska låg värdering p g a de låga energipriserna. Dessutom upplevs tillgångarna i Ryssland som lågavkastande och osäkra. I tillägg kanske kärnkraftsolyckan i Japan och Tysklands reaktion med att avsluta sitt kärnkraftsverkprogram gör att en del investerare tvekar till
kärnkrafttillgångarna i portföljen.

Fortum värderas idag till 10 ggr vinsten, 1.3 ggr boken och 6.3 ggr kassaflödet (ej det fria). Utdelningen om den behålls är 7% till dagens kurs. Och då delar bolaget ut ca 70 % av vinsten. Fortum är skuldsatt som ett offensivt fastighetsbolag ca 70 - 80 % av det egna kapitalet. För tillfället är ROE drygt 14% men snittet de senaste fem åren är kring goda 18%.

Om vi antar att utdelningen minskas något och vi får en direktavkastning på 6% skulle vi få en avkastning på 9000 kr om året innan skatt (om ISK blir denna skatt lägre). Och då räknar jag inte med någon kursvinst.  Om Fortum dessutom får en kursökning på 30% på t ex 5 år tillkommer ytterligare 45000 kr som delat på 5 år ger 9000 kr årligen. Skulle kursökningen bli 50% över fem år blir detta total 75000 kr i kursvinst. Vilket blir 15000 kr per år.

Vid ingen kursvinst får vi 9000 kr i utdelning innan skatt om året, vid 30% kursvinst på fem år får vi 18000 kr i utdelning och kursvinst per år innan skatt och vid 50% kursvinst efter fem år får vi 24 000 kr per år i kursvinst och utdelning innan skatt.

3) En annan faktor att sedan 1995 har det lönat sig att göra investeringar i sitt boende; nya kök, badrum och energisystem har man fått tillbaka vid eventuell fösljning. När nu fastigheterspriser står still eller eventuellt sjunker framöver får man kanske bara betalt 100000 kr för sin 150000 kr energiinvestering.

Summa summarum skulle jag tveka på att göra en stor energiinvestering just nu. I alla fall måste vi beakta alternativkostnaderna. Som tex eventuella inkomster från att äga Fortum efter ett inköp till dagens kurs, eller rantor och amorteringar pa lan till investeringen.

4) Och skulle energipriserna bli låga de kommande åren kommer Fortumaktien inte gå så bra. Men då kommer det rörliga elpriset att bli lågt för uppvärmning. Skulle energipriserna bli hoga gar Fortum bra, men den rorliga elavtalet blir realtivt dyrt.  Rörligt elpris i kombination med Fortumaktier blir faktiskt lite som en egen liten hedgefond...

fredag 28 september 2012

Tillbaka i Asien

Efter en oerhort intensiv period av nytt kravande jobb, flytt fran mellaneuropa till ostasien, barn i ny skola, ny bostad har nu livet lugnat ner sig nagot. Och det ar dags for en ny blog post.

I varas blev jag intresserad av Tesco, Ahold och Hakon Invest (Axfood var ocksa intressant, men for hog vardering givet tillvaxtmojligheterna tyckte jag) Utdelningar, ganska lag vardering, stabila verksamhet nar konjunkturen viker i varlden i allmanhet och i Europa i synnerhet var nagra av orsakerna som gjorde mig intresserad av bolag i denna bransch. Dessa bolag skall bli intressanta att aga over tid, om ICA satts pa borsen av majoritetsagaren Ahold kan varden ocksa synliggoras.

Ratos och Kinnevik ar tva investmentbolag med blygsamma varderingar, och Bure tidigare i ar. Jag tror att Ratos kan behalla utdelningen utan att ta till kreditlinor och da far man nastan 10% direktavkastning. De har gjort en del bra affarer och har fortfarande manga intressanta bolag i portfoljen, visst har nagra bolag problem - men manga av kostnaderna ar nog tagna dar. Jag tycker det ar lite underligt att Ratos jamfors med andra investmentbolag och att man diskuterar rabatt och premium. Om Ratos gor sa bra exits som man har visat historiskt - och i de senaste affarerna sa vore det konstigt om de handlades t ex under eget kapital.

Bure sitter i ett intressant lage med stor kassa efter Carnegieaavyttringen. Tigerschiolds verkar ha bra affarssinne. Micronic tycker jag dock ar ett trist och numera ganska stort innehav, visst finns uppsida men de verkar i en valdigt kravande, komplicerad och foranderlig bransch.

Kinnevik: Tele2 har vissa problem i Ryssland, Millicom ar ifragasatt som tillvaxtbolag nu nar deras marknader mognar, MTGs affarsmodell ar under press och nya bolag kommer in pa deras marknad. Detta tror jag dock ligger i kurserna for dessa bolag, och darmed ocksa i Kinneviks. Billerudaffaren tror jag blir bra och frigor resurser for ytterligare internetinvesteringar. Kinnevik har intressanta positioner dar. Till detta en valdigt stor rabatt. Mia & Christina maste vara bland Sveriges vassaste affarskvinnor.

lördag 23 juni 2012

Flyttar tillbaka till Östasien

Efter fem år i Mellaneuropa är det dags att flytta tillbaka till Östasien. Det har varit fantastisk att vara här; vacker natur, god mat och många fina resmål. Men kanske främst ändå att vara nära familj och vänner i Sverige. Men samtidigt är det väldigt spännade och stimulerande att bo i Öst. Att flytta tillbaka i österled känns lite som att komma hem; vi bodde där 2002 - 2007 i några olika länder. Ibland har min frus jobb fått oss att flytta - på sistonde har det varit mer p g a mig. Men med tre barn de senaste åtta åren har min frus karriär antagligen påverkats mest.

Vi håller precis på att packa ihop vårt bohag för shipping. Sedan blir det lite semester i Sverige, oftast utan uppkoppling. Därför blir det nog inga fler inlägg förrän i Augusti/September. Jag vill passa på att tacka er läsare bl a för era intressanta och oftast uppmuntrande kommentarer. Jag är stolt att antalet sidvisningar har ökat kraftigt det senaste året (har bloggat i några år nu) även om jag bara har tid att skriva några inlägg per månad.

Ha en trevlig sommar!

Eder Riskminimerare

lördag 9 juni 2012

Tidevarv komma, tidevarv gå...

Under åren har jag byggt upp ett arkiv av tidskrifter, årsredovisningar och böcker om aktieinvesteringar. Mer och mer blir detta elektroniskt. Men jag har också ett pappersarkiv. Härmodagen gjorde jag en liten rensing i delar av arkivet. Då hittade jag en bilaga till Aktiespararen Nummer 11, 2006. Den heter "Spara i aktier".

Världen gick då på högvarv, även om fastighetssektorn i USA hade börjat att krackelera. I denna lilla skrift har de komponerat en högriskportfölj (med bl a Brio, oj,oj,oj, men också Bure och Tele2, de två senare får nog betrakts ha mycket lägre risk idag), en tillväxt (där Ericsson finns med, men också Avanza och Orc).

Det jag fann intressant var dock deras "fegisportfölj". Som riskminimerare är den mycket mer intressant att begrunda. De kallar den också för en avkastningsportfölj. Här är Aktiespararens fegisportfölj i slutet av 2006, en kort tid innan världsekonomin och finanssystemet nästan brakade samman.

Axfood - kursmässigt har inte mycket hänt sedan denna tid, men de fina utdelningarna har tickat in.

H&M - bra utdelning har man fått och kursen efter splitt har nästan dubblats sedan slutet av 2006.

NCC - kursen är ner 25 - 30% sedan dess. Men NCC har delat ut enorma pengar till aktieägarna.

Carnegie - vad skall man säga. Intressant att detta betraktades som en lågrisk högutdelningsaktie vid denna tid. Jag vet att jag analyserade bolaget då. Hög räntabilitet och utdelningen var 5 - 6%. Men man fick betala för mycket för det egna kapitalet tyckte jag då. Sedan vet vi hur det gick: pappa staten räddade bolaget från undergång ett par år senare...

Volvo - här fanns då en stor kassa. Och Gardell et al ville dela ut denna. Kursmässigt var Volvo på samma nivå för ett par månader sedan, kring 100. Man har delat ut en del pengar under denna tid men  det har inte varit fråga om en stabil utdelare. Intressant att en så konjunkturkänslig aktie platsade i en fegisportfölj.

Geveko - det här var en överaskning för mig. På denna tid var detta en rörelse, men också en stor portfölj av börsbolag. Denna har sålts av/delats ut till aktieägarna. Men sedan dess har så vitt jag förstår Gevekos kärnverksamhet, vägskyltar mm, inte gått något vidare. Det blir ganska krångligt att räkna ut hur denna aktie har gått, så jag avstår. Men jag tror inte det varit lyckat. Och enligt Reuters är skuldsättningen mycket hög i Geveko idag.

Midway - ett bolag som jag känner väl. Kursmässigt var Midwayaktien värd 60 - 70 kr när rådet gavs. Aktien kostar idag 18 kr. Lågkonjunkturen har slått hårt åt Midways lönsamhet. Visst har de delat ut en del pengar under dessa år, men inte så mycket på slutet och fra a inte så mycket så att kursförlusterna har kunnat kompenseras.

Kungsleden - var då ett hyllat fastighetsbolag som var "transaktionsintensivt". Äldreboendelokaler ansågs tryggt. Aktien stog då nästan i 100-lappen, nu är den nere i ca 35 kr. Utdelningarna har tickat in, men ibland har man betalt ut mer än vinsterna. Och utdelningen har en minskande trend. Detta är ett högbelånat bolag idag, som har kris i sin affärsmodell.

TeliaSonera - aktien är ner ca 20 - 30% sedan denna tid. Men fina utdelningar och extrautdelningar har trillat in.

Svolder - känner jag väl. Aktien är ner 25- 30% sedan dess. Men har delat ut väl.

Slutsats: 1) Det hade inte gått något vidare fram till idag om man köpt denna portfölj vid denna tid.
2) Några bolag framstår som riskfyllda så här i efterhand; Carnegie, Kungsleden och Geveko.
3) Endast H&M har gett både kursstegring och bra utdelning.
4) NCC, Axfood, TeliaSonera har varit pålitliga utdelare (Svolder kan nog räknas dit också).
5) Midway, Volvo, Svolder har hunnat delat ut en hel del, dock inte helt konsekvent. De har påverkats starkt av världskonjunkturens försämring.

Vilka bolag av dessa skulle ingå i en fegisportfölj med start idag enligt mig: Axfood, H&M, NCC, TeliaSonera och Svolder. Midway och Volvo skulle vara avbytare. Carnegie, Kungsleden och Geveko - ingen chans.

Slutligen: Väldigt få bolag är fegisbolag över lång tid. Saker och tinga kan hända i alla branscher. Tidevarv komma, tidevarv gå...

torsdag 7 juni 2012

Intressanta DLG Fonder likviderar sin fond

DLG Aktiefond är en nordisk lång/kort specialfond. DLG’s förvaltning
har inriktning på värdeinvesteringar och använder variabel
exponeringsgrad samt hävstång mot marknaden

Jag har aldrig varit andelsägare i Danckwardt-Lillieström och Germer fonder. Men jag har med behållning läst deras korta men intressanta månadsrapporter och unika betraktelser under några år, men kanske inte ända tillbaka till 2005 när de startade. De har varit duktiga till låg risk i denna speciella typ av hedgefond. 100 kr investerade 2005 blev till 180 kr nu på våren 2012. OMXS har gett 150 kr på en investerad 100- lapp. Dock har DLG utklassat index till 2010, när berg- och dalbanan för tillgångsslag riktigt började. I årsrapporten för 2010 hade de avkastat 147.50% sedan 2005 och Six Return Index var då upp 58.63% för samma tid.

Men det senaste årets svängiga marknad för alla tillgångsslag har gjort det svårt dem att tjäna pengar. Så nu lägger de ner. Likviderar fonden. De är värdeorienterade förvaltare som analyserar på bolagsnivå, men paralellt tittar de på trender. Trenderna är på kort och lång sikt föra aktier, råvaror och räntor.

De har haft en fokuserad portfölj och har analyserat 60 bolag i Norden och 50 i Sverige. Inga konsulter, bioteknik eller IT-bolag. Istället fokus realtillgångar, industri, finans och service. Ofta var de tungt investerade i 5 bolag som fick ta 50% av risken. Lite som Buffet och Munger, veta allt om lite.

De skriver också intressant att Statoil, Volvo, Fortum och SCA tar in 5-årspengar för mellan 1.5% och 3.4 %. samtidigt avkastar de mellan 9,2 och 18.7% på eget kapital. Överskottet ger en utdelning på i snitt 4.7%. Aktier är alltså väldigt billiga relativt företagsobligationer i dessa fall.

Tidigt i våras var bolagen de var investerade i fallande ordning och fragment av deras argument:

1) Investor - rabatt 37%, lågt värde på lönsamma EQT. Bra utdelning och många bolag i portfölj har kapcitet att värderas upp om konjunkturen vänder.
2) Statoil - PE 8, 4.4% utdelning.
3) Fortum - Krafttillgångar som kompensera för stigande infaltion. Potential i ryska tillgångar.
4) Kinnevik - stor rabatt trots bra utveckling. Avito undervärderat.
5) Nordic Mines - en av deras största besvikelser. Var tänkt som en guldrealtillgång som hedge mot inflation. Men kursen i lällaren efter produktionsfördröjning. Men om prodktion kommer igång snart -  billigt.
6) Eniro - här har DLG varit inne och ute. Har köpt tillbaka på låga kurser.
7) Avanza - de menar att fri flytträtt gynnar bolaget.
8) Biliden - Kopparpriset har vänt, bolaget tjänar bra med pengar, öppnar upp projektportfölj.
9) Fabege -  billiga realtillgånga i fastigheter
10) Vostok Nafta - Exponering mot reala tillgångar i Ryssland: jord, skog och Olja. Avito (ryska blocket) och Tinkoff intressanta bolag. Ganska stor substansrabatt.

De hade här 92% exponering mot marknaden. Ibland har de mer än 100%. Ibland har de dragit ner dem mycket. I Maj hade de dragit ner exponeringen till 26%. I fallande orning var de då investerade i: Vostok Nafta, Nordic Mines, Avanza, Investor,Fabege, Boliden, Volvo och Eniro.

Min slutsats: De tvära kasten i alla marknader de senaste åren har gjort det svårt för DLG´s trendspaningar. Men jag gillar deras analayser av företag och av marknader. Och jag tror det är rätt ute om att äga realtillgångar då centralbanker trycker pengar och kommer att trycka pengar för att komma ur den knipa södra Europa, Usa och Japan befinner sig i. Detta kommer att skapa inflation längre fram på vägen. Själv är jag dock skeptisk mot att investera i bolag som Nordic Mines just av den anledning som gör att bolaget fallit drastiskt på sistonde.Tillika skulle jag aldrig köpa aktier i Boliden av samma skäl.(Tidigare har de varit investerade i Lundin Mining) Eniro är alldeles för skuldsatt för min smak. Och jag skulle inte välja Fabege av fastighetsbolagen, skuldsatt och kan förlora pengar i domstol,  även om kanske billigt (de har tidigare haft investeringar i Hufvudstaden, motsatsen).  Men jag gillar Investor, Fortum, Kinnevik, Vostok Nafta (om än en krydda för mig), Avanza (de har tidigare legat tungt i SEB vilket jag gillar med stark ägare), Volvo (de har haft Sandvik, Metso och ABB förut) och Statoil.

Jag tror att det är rätt ute långsiktigt. Men jag tror att det är svårt att pricka in korta trender. Synd att de likviderar. De har trots allt nått sina mål om att ge ca 10% om året efter avgifter. Men dock inte de senaste 18 månaderna.




onsdag 6 juni 2012

Ratos - intressant värderad igen?

I mitten av Maj 2011 kostade Ratosaktien ca 130 kr (efter splitten). I mitten av Februari 2012 fick man betala kring 85 kr för Ratos. Idag kan du köpa samma aktie för 63 - 64 kr. Vad har hänt?
Aktien är ner ca 25% på några månader och har halverats på ett år.

Enligt senaste rapporten i början av Maj är eget kapital ca 43 kr per aktie. Det innebär att du betalar ca 1.5 ggr det egna kapitalet för tillfället. För ett drygt år sedan betalade du 2.6 ggr det egna kapitalet.
Magikern Arne Karlsson tog 1999 över rodret på det de då trötta investmentbolaget Ratos och gjorde om det till ett privare equity konglomerat som har klarat av sitt mål om 20% årlig avkastning med glans. Marknaden har blivit bortskämd av de fantastiska investeringarna, effektiviseringarna, förädlingarna, omfinansieringarna och exits som bolaget har mäktat med. Susanna Campbell ny VD från den 18e April. Investerare är skeptiska till att hon kan leverera som Arne K. Han blir dock ny styrelseordförande efter OS/OM Stenhammar. Susanna har dock gedigen kunskap (f d McKinsey konsult) om Ratos sätt att jobba och har bl a varit ansvarig för investeringarna Haglöfs, HL Display och Arcos gruppen. Inget fel på detta track record. Haglöfs gav en genomsnittlig avkastning på 30% under de nio åren det var i Ratos ägo (japanska Asics köpte 2010 detta)
Bolaget delar under Arne-tiden ut väl. Man delade ut 5.50 kr i år och 5.25 förra året. Om summan av exitvinster, utdelningar eller omfinansiering inte kan backa upp en hög utdelning har man kredit fasciliteter pa 3.2 Miljarder som tillfälligt kan användas till detta. Nu undrar många om dessa höga utdelningar är gångbara?.
Mixen av bolag ger fin riskspridning. Eller vad sägs om t ex  kaminer (Jötul), Finnkino (biografer i Finland/Baltikum), ickesvetsade rörsystem (GS-Hydro), underhåll av tåg, godsvagnar etc (Euromaint), norsk vin och sprit(Arcosgruppen), analysinstrument för forskning (Biolin) eller storformatscanners(Contex). En del bolag inom industri är konjunkturkänsliga men många är det inte.

All belåning hålls på rörelsedrivande nivå, i bolagen ovan. Moderbolaget har ofta nettokassa. Detta minskar risken. Och ger möjlighet till nya investeringar när möjligheter dyker upp. Man har knappt ca 20 bolag i portföljen störst är Inwido fönster och dörrar i Norden. Bisnode affärskommunikation är också ett större innehav.

2011 tjänade Ratos 860 Miljoner SEK. 2010 var den siffran 2868 MSEK. 2011 skrev man ner innehav med 312 MSEk. 2010 redovisade man 537 MSEK i exitvinster. Det är siffror som detta som skrämmer marknaden. Men Ratos har dock i vår gjort en exitvinst på Anticimex på 940 Miljoner och så har man omvinasierat Stofa, och i Bisnode och annat innehav har man sålt av delar som inte passar in i strategin för dessa.

Jga tycker att Ratos har en intressant värdering nu. Men man måste visa att 2011 och början av 2012 är ett kort hack i kurvan för portföljbolagen. Vissa bolag exponerade mot vindkraft och bygg har det motigt just nu. Försäljningen av Anticimex kom rätt i tiden. Jag tycker också att många av de nya investeringarna är väldigt intressanta som Kvarndammen, Finnkino, Biolin och Stofa. De är i nya branscher som har spännade möjligheter. Jag tror dock att exits tyvärr inte kommer att ske på aktiemarknaden på ett tag. Istället blir det PEQ och industriella köpare som i fallet med Haglöfs och Anticimex. Om Susanna och hennes team kan leverera 20%  årlig avkastning framöver är nog aktien inte för dyr nu.



.


lördag 26 maj 2012

Vi tittar till Traction igen...

En läsare av denna blogg tyckte det vore trevligt om jag utvecklar mina tankar kring Traction. Och det kan man ju göra. Jag har varit delägare i 6 -7 år nu, och sporadiskt läst rapporter under dessa år, men det är väl dags att ta en liten titt igen.

Traction, för det första har vi att göra med ett familjeföretag. Jag kommer själv från en familj av småföretagare (där små behållit sin etymologiska mening) i många generationer på min pappas sida. Kanske är det därför jag har en faiblesse för familjeägda bolag som H&M, Fenix, Kabe, Kinnevik, Lundbergs mm. Traction tillhör denna grupp av bolag. Pappa Bengt Stillström är entrepenören och grundaren (1974). Han har utvecklat den modell som Traction jobbar efter. Sonen Petter Stillström är numera VD och för stafettpinnen vidare. Båda är mycket välutbildade, och pappa Bengt framstår nästan som en intellektuell investerare. De är värdeinriktade.

Det är ett investmentbolag som utvecklar små företag. Ofta nydanade. De var t ex tidigt inne i friskolebranschen (Academia) och lämnade den innan alla problem kom upp i dagen och den politiska risken ökade för ca 5 år sedan. Men samtidigt har de köpt in sig SCA och Swedbank till låga kurser under 2008 och 2009. Viadre garanterar man ofta emissioner när man ser värden.

Traction sitter ofta på en betydande kassa och korta placeringar. De var värt guld under den senaste djupa finanskrisen. Man hade resurser att köpa billiga tillgångar. Vidare köper man ofta tillbaka aktier om substansrabatten blir för stor, vilket visar på aktieägarvänlighet. Direktavkastningen är ok, men kanske inte i toppklass, även om den stadigt förbättras.

Det egna kapitalet uppgår till 105 kr enligt senast rapport, men har säkert sjunkit sedan dess. Aktien handlas kring 80 kr.

Enligt sista rapport:

Innehav Mkr % av total Kr/aktie
Noterade aktiva innehav

BE Group 161 10 % 10

Drillcon 54 3 % 3

Duroc 33 2 % 2

Hifab Group 73 5 % 5

OEM International 130 8 % 9

PartnerTech 63 4 % 4

Softronic 86 5 % 6

Switchcore 31 2 % 2

Övriga aktiva innehav (se not 2) 17 1 % 1

Summa aktiva noterade innehav 648 MKR 40 % 42 kr/aktie


Onoterade innehav (se not 2)

Bricad Holding 52 3 % 3

Recco Holding 43 3 % 3

Övrigt 32 2 % 2

Summa onoterade innehav 127 8 % 8


Operativa dotterföretag¹

Ankarsrum Motors 21 1 % 1

Nilörngruppen² 70 4 % 4

Övriga dotterbolag 7 1 % 1

Summa dotterföretag 98 6 % 6

Summa aktiva innehav 873 MKR 54 % av total substans 56 kr/aktie


Övriga tillgångar

Utlåning till aktiva innehav³ 87 6 % 7

Övriga tillgångar, inklusive fastigheter 36 2 % 2

Summa övriga tillgångar 123 MKR 8 % av total substans 9 kr?aktie 



Finansiella placeringar

Catella 32 2 % 2

SCA 123 8 % 8

Swedbank 62 4 % 4

Övriga noterade aktier 159 9 % 9

Räntebärande placeringar 91 MKR 5 % av substans 6 kr/aktie

Likvida medel⁴ 158 MKR 10 % av substans 11 kr/aktie

Summa finansiella placeringar 625 MKR 38 % av substans 40 kraktie 


TOTAL 1 621 MKR, 105 kr substans /aktie

I många innehav ovan är man mycket långsiktig. BE Group är dock ett nytt stort innehav, ett handelsföretag i stål och metaller, som är ganska lågt värderat. OEM är ett annat större innehav, det är en teknikhandelskoncern, och har utvecklats fint i år. Man har stor kunskap inom IT konsultsektorn och Softronic är ett större innehav nu.
 
Som synes finns en del ganska konjunkturkänsliga bolag i portföljen.
 
Andra nya innehav är Catella (som man köpte in sig efter att man lade ner Traction fonder efter kort tid) och G5 Entertainment (där Peter Benson har verkat för inköp av detta bolag). Som kuriosa om operativa företag kan poängteras utköpet av Assisstent från Electrolux 2009. Det tillhör nu Ankarsumgruppen. I surdegsbrödstider kan det nog vara en bra liten investering.
 
Som tidigare nämts finns kassa och räntebärande placeringar till ca 15% av substans. Sånt känns tryggt.
 
Det egna kapitalet har mer än dubblats de senaste 10 åren. Och substansvärdet under ett decennium har ökat från 37 kr till 91 Kr enligt senaste årsredovisning. Det här är ett bolag som skapar värden. Börskursen har gått från 26 kr till 80 kr på 10 år. Mycket bra.
 
Slutsats: Mycket bra bolag att vara långsiktig aktieägare i. Vissa innehav är dock ganska konjunkturkänsliga, men nettokassan och ränteplaceringarna skapar trygghet. Vet dock inte om jag tycker att bolaget verkar billigt just nu, aktien håller sig kring 80 kr även om flera tillgångar sjunkit en del sista två månaderna.

söndag 13 maj 2012

Axfood, Hakon Invest, Ahold eller Tesco?

Dagligvarurhandel är intressant. Speciellt om vi ser en svag tillväxt i Europa de kommande åren. Min långa portfölj har för närvarande ingen investering i denna sektor, som ofta ger fina utdelningar. Därför har jag tittat på en handfull bolag. Carrefour, som är tvåa efter Wal Mart i världen i denna sektor, är i ett svårt turnaorundläge. Efter att ha följt bolaget i ett år valde jag inte beakta detta bolag för en investering. Strategin är oklar, så är också ägandet och bolaget har många problem. Den svenska VD'n har många saker att reda ut bl a hög skuldsättning. Även om priset eventuellt för aktien är lågt p g a detta väljer jag att avkata.

Axfood har jag ägt under några år tidigare. Högst räntabilitet i gänget med god marginal. Utdelningen är alltid mycket bra - aktien är som en obligation. Men nu när Hemköp går bättre är det svårt att se vad som skall skapa ytterligare värde för bolaget. Närmast ingen tillväxt och dålig erfarenhet från växtförsök i Finland. Men bra ägare och välskött. Värderas till 4 - 5 ggr boken och 14 ggr vinsten vilket är mycket utan tillväxt.

Hakon Invest, låg räntabilitet men väldigt hög soliditet. Bra utdelning på dessa nivåer. ICA har problem i Norge men går bra i Sverige och Baltikum. Investeringar i detlajhandel utanför ICA lämnar mycket övrigt att önska. Dyra Inclub, katastrofala Hemtex mm. Värderas till dubbla boken.

Tesco är mycket större och finns i många länder. De finns i Asien, i t ex Thailand och Malaysia, de finns också i USA och de finns i Östeuropa t ex Polen. Storbrittannien äe viktigaste marknaden och där har man tappat lite marknadsandelar på sistonde vilket har skickat ner aktiekursen rejält. (Skagen Global tog in aktien i sin portfölj innan den stora nedgången.) Bra utdelning på dessa nivåer och lågt Pe-tal, under 10. Räntabiliteten är mellan 15 och 20%. Över tid större tillväxt än de svenska bolagen. Men som sagt problem för tillfället på hemmamarknaden.

Ahold är också mycket större än de svenska bolagen. De äger varumärken som Stop & Shop på den amerikanska östkusten (ett bolag som fanns i Peter Lynch portfölj en gång i tiden när det växte), de är storägare i ICA i Norden (där Norge är problembarn), de har stora verksamheter i Slovakien/Tjeckien som dock inte är så lönsamma. Men är marknadsledande i Holland med god länsamhet. De växer nu kraftigt i Belgien. Räntabilitet mellan 15 och 20%, P/e lite över 10.  Över tid större tillväxt än de svenska bolagen.

Slutsats: Axfood är dyrast men också högavkastande, Hakon har mycket att bevisa i andra investeringar än ICA men verkar kanske inte speciellt högt värderat idag. Utan att vara detaljínsatt verkar dock Ahold och Tesco ha lägre värderíngar om man beaktar räntabilitet och tillväxtmöjligheter, dock med tillfälliga problem i delar av deras verksamheter. Dagligvaruhandel är som ett schackparti, med en ny pjäs i e-handel som komplicerar saken på sikt. 

lördag 5 maj 2012

Bure uppdatering efter Altoraffär


Bure avyttrar bolagen från Carnegie till Altor. Till en reavinst på ca 3,50 SEK
per aktie. Substansrabatten efter affären uppskattar jag till stiger till över 35%. Men med en stor andel kassa kan denna komma att sjunka.

Om affären går i lås kommer kassan uppgå till minst 1,1 miljarder (eventuellt kan det bli drygt 100 Millar till). Historiskt har Bure genomfört återköp, extrautdelningar och/eller inlösen vilket har kommit aktieägarna till gagn. Men de kan också ha en ny storaffär i sikte, vilket skapar viss oro för mig. En blackboxsituation. Vi vet inte vad pengarna kommer att investeras i. Men Tigerschiölds är bevisligen dugliga affärsmän, så man kanske inte skall oroa sig i onödan.

Bure avyttrar Carnegie Holding, Carnegie Asset Management och Max Matthiessen till Altor till en preliminär reavinst på 280 MSEK. Den utgörs av en kontantbetalning på 629 millar, med ett villkorat eventuellt tillskott på maximalt 106 Miljoner. Max M måste vara den största delen av de de ca 630 Mkr, det bolaget går bra och generar fina vinster. CAM har man säkert också fått ok betalt för. Carnegie Holding kan man dock inte ha fått mycket betalt för.

Skall bli intressant och se hur Öresund och Creades gör med sina innehav i Carnegie.

Intressant är att Bures kassa, om affären blir godkänd av myndigheter senare i år, kommer motsvara närmare 50% av substansvärdet och upp mot 70% av börsvärdet. Jag ökade i Bure innan affären, lite turligt, och har ca 20% avkasting på den investering på väldigt kort tid. Tyvärr är Micronic och Partnertech tydligt de största innehaven nu vilket gör det än mer problematiskt för mig nu (se tidigare inlägg Analays Bure Q1 2012). Men kassan och substansrabatten ger stort stöd. Så jag ligger kvar.

fredag 27 april 2012

Analys Bure Q1 2012

Under krisen 08/09 köpte jag en del aktier i Skanditek. Dessa har sedan blivit aktier i Bure. Vid en hastig blick på värderingen av detta bolag i dagarna i samband med deras Q1 rapport kan det kanske vara dags att öka. Men jag köpte bara Skanditek för att det var lågt värderat - mycket substans för pengarna. Inte för att jag älskade alla innehaven i portföljen, men jag hade dock förtoende för Tigerschiölds. Och så känns Bure idag. Jag är kluven. Därför detta blogginlägg - att försöka bringa klarhet.

Substansvärdet i Q1 är ca 26 kr. Kursen ca 18.50. Det innebär ca 29% substansrabatt. Bra. Utdelningen kommer  i år bara att bli 30 öre per aktie: peanuts. Men historiskt har ägarna i Bure skiftat ut en massa pengar i extrautdelning. Så dock inte denna gång. Även om balansräkningen innehåller 22 % i cash. Det innebär dock låg risk för bolaget.

Noterat. Men ca 21% av substansen utgörs av Micronic Mydata. Inte ett bolag i min smak. Högteknologiskt. Kapitalkrävande R & D. Litet i en stor värld. Och vinster är undantag snarare är regel. Dock sitter bolaget på en stor nettokassa som krockkudde. Men bolaget förlorade 90 MKr förra året, vid en omsättning kring 1.2 Miljarder. Partnertech är ett bolag som har lövtunn marginal. Och ibland gör de förlust. Omsätttning på 2.3 Miljarder förr året - vinst 5MSEK. Men tjänade 12 MSEK redan Q1. Konstant turnaroundbolag. Dock duktiga Traction också ägare. Lilla Vitrolife är ett mycket mer kvalitativt vinstgivande bolag, som jag är nöjd med, som knoppar av intressant del.

Onoterat. CAM aktieförvaltning tjänar bra med pengar. 77 MSEK vinst på en omsättning en knapp halv miljard förra året. Ok Q1. Carnegie Holding förlorade en kvarts miljard förr året på ca 1.7 Miljarder i omsättning. Men förlorade bara 22 MSEK i Q1. Värdepappershandel, investment banking etc inte speciellt sexigt i dagens värld. Max Matthiessen, försäkringsrådgivare, tjänade 137 MSEK på en omsättning på 750MSE förra året. Starkt. Q1 bekröftar styrkan. Mercuri konsult/utbildning vinst 25 MSek på en halv miljard i omsättning. OK. Svagare Q1. Lilla Theducation förlorar lite pengar.

Innhaven i CAM (27.5%)och Max M. (17.5%) verkar lågt värderade i substansberäkningen.  80MSEk och 30MSEK. CAM gav 21 MSEK i vinst på den andelen förra året, ca 1/4 av vad andelen av bolaget är värt enligt rapport. Andelen i Max M gav vinst 23 MSEk förra året, värdering 30 SEK i substans. Det är galet lågt.

Och andra sidan värderas andelen i Carnegie Holding till 215 MSEK. Det är bara lite mindre än deras totala förlust förra året. Svårvärderat innehav i dagens finasiella värld. Kan dock kanske vända på steken, det finns delar de tjänar en del pengar på som aktieförvaltning och PB.

Mercurinästan helägt, värderas till 10 ggr förra årets vinst. Ok.

Slutsats: 33% av portföljen i noterade bolag som jag inte är imponerad av. Men MicMy och ParTech har dock lågt värderad substans och kan kanske överbevisa mig med tiden? MicMy skulle jag aldrig ens fundera på att köpa direkt.

22% av substansen i cash, alltid bra att ha. Nyinvestering? Eller framtida extrautdelning.

CHolding problembarn; har det något värde alls?

Men CAM, Vitrolife och MaxMat går bra.

Känns som ett onoterat innehav är övervärderat (CHolding) men det jämans ut av några som är undervärderade (CAM och MaxM).

Knappt 29% substansrabatt. Men Bure har varit aktieägarvänligt sedan Tigerschiölds. Något orättvis rabatt kan tyckas.

Vad skulle ni göra? Är det dags att öka?



söndag 1 april 2012

Skagen Global - fortfarande en outstanding globalfond?

Jag har i snart 10 år haft någon form av investering i Skagen Global. Min börsportfölj består främst av svenska bolag, därför har Skagen varit en intressant Global-allokering för mig. Jag har inte tid att följa mer än svenska bolag + nagra specifika bolag pa andra börser. Skagen har varit duktiga förvaltare på emerging markets och Kontiki, som Stensrud själv förvaltat, har varit fantastisk. Den fonden har jag dock aldrig investerat i. Skagen Global har dock varit mycket bra också och mer av en riskminimerande fond än Kontiki. Så den har passat mig.

För tillfället förvaltar Skagen Globalfonden 34 Miljarder NOK, vilket är ca 40 Miljarder SEK.

Deras 10 största innehav är för tillfället:

Samsung Electnc Pfd--KOR6,0
Tyco International LtdIndustri-USA5,5
Citigroup IncFinans-USA3,7
Oracle CorporationTeknik-USA3,0
Gazprom OAO ADREnergi-RUS2,9
Centrais Ele. Brasileira S.A. Eletrobras Pfd Shs -B-Allmännyttigt-BRA2,9
Pfizer IncSjukvård-USA2,3
Svenska Cellulosa ABKonsument Stabil-SWE2,2
VimpelCom Ltd ADRKommunikation Tjänster-NLD2,1
LG CorpRåvaror-KOR2,1

Min fråga är om Skagen Global håller på att tappa lite av sin glans?

Om man tittar på bolagen ovan sa känns den kanske inte jättespännnade - eller unikt för en globalfond. Eletrobras är väl kanske undantaget, lågt värderad vattenkraft i Brasilien. Men annars är detta stora välanalyserade bolag; Tyco, Citi, Oracle och Pfizer är stora bumlinga i USA. Samsung och LG är bamsar i Sydkorea och Vimpelcom och Gazprom bamsar i Ryssland.

Stora bolag utgör 75% av fondens förvaltning. Man betalar drygt 1 för boken och drygt 10 för vinsterna, så Skagen har hittat typiska värdebolag. Skagen är ett utpräglat värdefondbolag med en emerging market focus. På ett 15-års perspektiv har dock utvecklingen varit enastående.

Men den senaste 5-årsperoden skulle man lika gärna kunnat ha en global värdeindexfond eller haft pengarna på banken på ett högräntekonto. Totalavkastningen de senaste 5 åren är ca 2.96% per år för Skagen Global.  Världsindex generellt är ca -  3.5 till 4% negativt årligen, så mot en traditionell global indexfond har man gjort det bra.

Men tillbaka till 2.96% i totalavkastning per år, om vi hade mätt vid arsskiftet 11/12 hade Skagen Global faktiskt endast givit + - 0 under en 5-årsperiod. Det kan inte vara godkänt för en sådan här fond givit historien.

Förvaltningskostnaden är 1% årligen. Och sa 10% av överavkastningen på ett globalt indexmått, som är MSCI AC (All countries) sedan 2010. Detta gör att man faktiskt har fått betala lite för överavkastning per år de senaste 5 åren. MSCI AC har gett knappt 1 % i negativ avkastning per år, så man har slagit det med några procentenheter per år.

Sedan start har dock Skagen Global gett ca 16% i årlig totalavkastning. Det är fantastiskt. Men det var då det. Under den tid man har överavkastat kraftigt var tillväxtmarknader undervärderade. I början av 2000-talet och en bit in gick dessa marknader som tåget. Stensrud och hans team på Skagen hittade stora värden där. Nu är den tiden över. De marknaderna, med kanske Ryssland som undantag är inte lika billiga längre. Och jag är inte lika övertygad att Skagen är lika bra på att hitta fynd i USA och Europa. Citigroup har t ex hittills inte varit en lyckad investering.

Dessutom har en del namnkunniga förvaltare som Weintraub lämnat de sista åren. Det kan ha påverkat lite. Men vi får se. Skagen Global kanske kommer tillbaka. Vad tror ni?


lördag 31 mars 2012

Verkstad vs retail - räntabilitetsanomali

H&M har förutom fantastisk tillväxt haft en räntabilitet mellan 30% till 45% på eget kapital de senaste 10 åren. Men man har fått betala mellan ca 5 och 10 ggr det egna kapitalet på marknaden för för detta skuldfria bolag. Kvalitet kostar. Och H&M är alltid dyrt. Och detta är det enda större bolaget i klädbranschen på börsen. 

Många verkstadsföretag verkar dock högt värderade om man ser till räntabilitet. Sandvik har t ex negativ räntabilitet för 09 men har annars pendlat mellan drygt 10% och drygt 30% under senaste decenniet. I snitt kanske kring 20%. Detta har du fått betala i spannet 3ggr och toppen 6 ggr egna kapitalet för att få under denna period. Ett bolag som avkastar kring 20% på eget kapital kanske kan var värt 2 till 3ggr det egna kapitalet. Men knappast mer än detta. Speciellt eftersom det är konjunkturkänsligt och vinsterna kanppast kan sägas vara stabila. Dessutom har de långa skulderna tredubblats under denna tidsperiod och har på sistonde varit lika höga som det egna kapitalet, så räntabiliteten på eget kapital har varit lite dopad. Intressant är att Sandvik faktiskt för drygt 5 år sedan var lika högt värderat som H&M (dock när H&M var som lägst värderat i förhållande till eget kapital under i denna 10års period) och vi fick betala kring 6ggr det egna kapitalet för Sandvik i superkonjunkturernas tidevarv.
Volvo är mitt andra verkstadexempel. De hade stor negativ räntabilitet 09, kring 0-strecket 03, annars mellan 12 och 20%. Förutom toppen förra året på 22%. Snittet blir knappt bättre än 10% ränatbilitet för Volvo under en 10-årsperiod. Du har betalt från ca 1,5 ggr till upp mot 4ggr det egna kapitalet för Volvo under detta decennium. Oftast kring 2ggr. Det är ganska högt om snittet är 10% för räntabilitet på eget kapital. Men om förra året är början på ett mer högavkastande Volvo (över 20%) är det kanske inte dyrt. Men Volvo är t o m lite mer skuldsatt än Sandvik så här har vi också viss doping när vi ser ränatbilitetssiffrorna på eget kapital.

Jag kommer nu att jämföra med mindre retailföretag (endast H&M är riktigt stort på Stockholmsbörden). Men i grunden är jag ute efter högavkastande och riskminimerande bolag så storleken är kanske inte alltid avgörande. Fenix Outdoor har avkastat mellan 24% och 28% de senaste 5 åren. Och innan det mellan 7% och 24%. Trenden är stigande räntabilitet över de seanste decenniet. Du har de senaste 7 - 8 åren betalat mellan 2 till 5 ggr egna kapitalet för ett ytterst lite skuldsatt och ganska snabbt växande bolag. På sistonde mellan 2.5 och 3 ggr. Med en snitträntabiliet på drygt 25 % de senaste 5 åren är det inte speciellt dyrt. Problemet för Fenix är hur negativt konsumtionen kommer att bli drabbad här i Nordeuropa de kommande åren. Hur kommer konsumenterna i t ex Sverige agera om sjunkande bostadspriser och ökande amorteringar? Men samtidigt har Fenix varit ett bra mycket stabilare bolag i sin intjäning än Sandvik och Volvo.

Samtidigt finns det ju också orostecken för Volvo och Sandvik vad gäller världskonjunktur, t ex om Kina bromsar in. Dessa båda bolag är för övrigt, efter SHB, de mest betydande innehaven för Industrivärden.

Ibland är det intressant att jämföra nyckeltal för bolag i helt olika branscher.

lördag 17 mars 2012

Unik Berkshire Hathaway analys

Jag vet inte om ni har läst den utmärkta Warren Buffet biografin "The Snowball" av Alice Schroeder. Warren ville att hon skulle skriva boken. Jag vet att jag tyckte det var konstigt eftersom hon var finansanalytiker och inte författare eller journalist. Och denna auktoriserae biografi handlar om Warrens liv i stort och inte bara om hans oftast lyckade investeringar. Men nu tror jag att jag vet varför just hon skrev boken.

I slutet av 90-talet jobbade Alice som analytiker på mäklarhuset och fondförvaltaren Paine Webber & Co (som blev uppköp av UBS senare). Tillsammans med medarbetaren Gregory Lapin skrev hon en fantastisk analys av Berkshire 1999. Om analyser av företag skulle vara så här grundliga skulle vi investerare kunna fatta mycket bättre beslut. Länken nedan tar er till en ca 60 sidor lång analys av Berkshire för 13 år sedan. Bolaget var mindre då och vissa saker har förändrats. Men det är också mycket som är fruktbart idag.

Mycket nöje:


Alice Schroeder & Gregory Lapin - Berkshire H Analys 1999

fredag 16 mars 2012

Om Svolders delårsrapport (kom igår)

Svolder är ett bolag som jag skrivit några bloggar om tidigare. Det är ett litet investmentbolag som investerar i små- och medelstora bolag. De gillar stabila bolag med tydliga affärer, starka finanser, bra kassaflöden och som delar ut väl. Denna delårsrapport gäller December, Januari och Februari; deras rapporter är utmärkta, så också denna. Bolaget har en mer koncentrerad portfölj under de sista åren. Och jag tycker de har blivit mer av värdeinvesterare, vilket är positivt.

Substansvärdet 15e Mars är 69 kr, och aktiekursen 58 kr. Hyffsad substansrabatt. Nettoskuldsättningen är låga 1.4%. Svolder delar ut på hösten, och alltid väl, så kursen brukar vara lägre på hösten än på våren. Detta eftersom substansrabatten sjunker när vi kommer till utdelningstider.

Största investeringen under perioden är MTG, följt av JM och Hakon Invest och lite mindre investeringar i Transmode och Nobia.

MTG verkar vara en vettig investering sett till pris under perioden då marknaden ser en del oroande tecken för affärsmodell, TV3 och ryska verksamheten. Den utgör nu ca 8 % av portfölj och här finns potential. JM är också billigt eftersom marknaden med rätta oroas för bostadsmarknaden, liknande oro finns förnya innehavet i kökstillverkaren Nobia som befinner sig i en turnaround fas, men har starka ägare i Latour.

Hakon Invest är inget investmentbolag jag själv skulle investera i även om de delar ut väl och har bra finanser. Förutom delägandet i välskötta ICA har deras investeringar inte varit imponerande med något undantag. Och andra sidan kan dessa knappast gå sämre så det finns kanske en uppsida. Om Transmode vet jag nästan inget.

På försäljningssidan finns bolag där man tar hem lite vinst. Man säljer i fina Beijer Alma igen. Den investeringen är fortfarande störst med ca 17% av substansen; den har utgjort 25% för en tid sedan. Svolder har tjänat mycket pengar på denna industrikonglomerats-pärla under tiden jag varit aktieägare i bolaget.

Man har också helt sålt AAK efter stark utveckling. Den aktien har man köpt och sålt några gånger de senaste åren, så den kan man. Vidare har sålt av lite i högavkastande Beijer Electronics som är ett stort innehav ca 12%. Orc Group såldes helt efter bud på bolaget. Och Unibet såldes en stor del efter en sisådär utveckling.

Stärsta innehav förutom ovan nämda är fina och lågt värderade Nolato 14%, följt av HiQ 11%, SAAB 8% och BB Tools ca 6%. Dessa investeringar är alla värdeorienterade, och jag gillar dessa; även om jag av etiska skäl har problem med SAAB och inte skulle direktinvestera i denna försvarskoncern (även om de inte bara säljer militära lösningar).

Svolders team kan industribolag och Beijer Alma har varit deras lyckokast. Det känns lite tråkigt att det hela tiden trimmar detta innehav, men annars skulle det å andra sidan kanske utgöra 30 - 35 % av portföljen. IT-konsulter är något annat de kann HiQ, Acando etc likaså IT-hårdvara som Nolato och Beijer Electronics. Deras investeringar i konsumentinriktade bolag har dock inte varit lika imponerande t ex Unibet eller feltajmade köp i New Wave för några år sedan.

Men jag gillar att de helt undviker volatila energi och råvaror, likaså hälsovård och finans. Men med deraskunskap om IT borde de kunnat identifiera någon liten teleopertöruppstickare som t ex Alltele. Dessa bolag generar fina kassaflöden, men jag kan dem inte i detalj.

Men portföljen ser ändå helt ok ut idag och till hösten kommer fin utdelning.er periuoden är MTGubstansvärdet 15 Mars apportperiod:

torsdag 1 mars 2012

Om Buffet vore svensk...

...vad skulle Berkshire Hathaway da ha i sin portfölj. Lat oss leka med den tanken lite. Och eftersom de just har lämnat rapport blir ju detta extra kul. Dessutom skriver Warren att Munger och han själv har hittat 8 bolag i Europa som de investerat i innan jul. 175 Miljoner Euro i vart och ett av dessa "utmärkta bolag". Alltsa ca 1.4 Miljarder Euro.

Det fanns ett textilföretag som hette Algots som gick i graven med det mesta av svensk textilindustri pa 70-talet. Det svenska Berkshire skulle heta Algots. Lat oss tänka oss att Algots skulle ha en nordisk bas.

Vad skulle Algots innehalla?

1) Försäkringsbolag som genererar float. Det finns inga aterforsakringsbolag, som jag vet, i Norden. Men Berkshire har flera forsakringsbolag sa tva av Gjensidige forsikring/Storebrand fran Norge och Topdanmark/Tryg vesta fran Danmark skulle nog finnas i portföljen. Helst skulle dessa vara helägda och utköpta fran börsen sa man far tillgang till floaten. Gjensidige och Topdanmark blir mina val för Algots helägda bolag.

2) Reglerade kapitalintensiva bolag. Jag tror att han hade köpt ut Hafslund fran börsen, eller delar Vattenfall. Delar av Fortum eller EON är också ett annat alterantiv. En gaspipeline fran Ryssland till Norden skulle ocksa vara av intresse. Istället för Burlington Santa Fee skullle man i Algots köpa ut delar av SJ. Staten skulle inte lata en privat aktör köpa hela monopolet.

3) Tillverkning, handel och service - helägda bolag. Dessa bolag är heläga och köpta utanför börsen. Jag kan inte tillräckligt mycket om sadana bolag i Sverige sa jag ponerar att vi kan köpa ut bolag fran börsen som passar denna profil (ocksa har jag lagt till nagra privata som verkar intressanta). Dessa bolag skulle Algots vilja vara helägare till givet vad jag vet:

New Wave, Beijer Alma, Latours helägda rörelser, Midway Holding, Cloetta/Leaf, Ratos innehavsbolag, Kabe, Fenix Outdoor, Nordsjö färg eller Beckers, Rockwool isoleringsmaterial, Seco Tools, Indutrade, Guldfynd, Oriflame, Ullared/Gekas, Skistar, Bra Böcker, Bohuslänningen, Geveko, Mekonomen, Gunnebo, Nederman, Rejlers, Hexpol, Beijer Electronics, Husqvarna etc. Man skulle ocksa drömma om att köpa hela IKEA.

4) Större investeringar i börsbolag (Hög räntabilitet)
Wells Fargo - SHB
Munich Re/US bancorp - Sampo (och därmed del av Nordea)
Tesco -Axfood
Walmart - Netto (ägs av Möller Maersk)
Kraft foods - Orkla (inte helt klockrent)
Coca Cola - H&M
Posco - NorskHydro (SSAB passar bättre, men känns som för klent just nu)
J&J - Novo Nordisk
Sanofi - AstraZeneca
ConocoPhilips- Statoil
Washigton Post-Sanoma
IBM-Atlas Copco

Dessutom skulle Algots ha SEK i cash, Svenska, Norska, och Finska statsobliationer och puttar att Nordiska börsindex skall vara högre 2025 än de är idag.

Skulle ni ha köpt Algots?


tisdag 28 februari 2012

Riskminimeraren om bortglömda risker


J M Keynes skrev en avhandling om sannolikhet vid Cambridge 1907. Jag har inte läst den. Men Nassim Nicholas Taleb refererar till denna sin utmärkta men något röriga The Black Swan. Den tidigare Professorn i filosofi, Patrick Maher, sammanfattar Keynes ideer på några slides. Jag har gjort en kort syntes av dessa nedan:
A probability is measurable if it has a numeric value. Keynes accepted that some probabilities are measurable. Example (from Laplace): The probability that the balls in urn C are black, given that two of urns A, B, and C have white balls and the other has black balls, is 1/3.

We are out for a walk what is the probability that we shall reach home alive? Has this always a numerical measure? If a thunderstorm bursts upon us, the probability is less than it was before; but is it changed by some de nite numerical amount?

Keynes claimed that many probabilities are not measurable, i.e., they don't have a numeric value.
Lecture former Philosophy Professor Patrick Maher; Vem är Patrick Maher?
Aktiemarknaden, Mr Market, är synnerligen manodepressiv. Och många risker kan inte mätas, precis som Keynes hävdar ovan. Nästan alla ekonomiska risker som fanns i Oktober/November 2011 finns kvar ännu. Men vi aktieägare har sett våra svenska aktier stiga med 25 - 30% sedan dess. Då var fokus på Greklands kommande statsbankrutt och lämnande av Euron, denna valutas nära förestående sammanbrott, de andra PIIGS-ländernas katastrofala ekonomiska situation, Kinas eventuella inbromsning, oron för vad som skall hända politiskt föränderliga, ibland oljerika, Arabiska länder fanns i bakgrunden, Irans kärnvapen, om hack i kurvan för USA's ekonomiska comeback mm. Dessutom förutspåddes mycket låg tillväxt i västvärlden de kommande decenniet. Inte så muntert.

Nu är detta som bortblåst. I vart fall enligt Mr Market.

Detta fast den svenska bostadsmarknaden vacklar, och för första gången sedan mitten av 1990-talet sjunker priserna lite grand (vilka konskevenser kommar detta att få för svenskar med lån uppöver öronen; hur kommer detta att påverka kreditförlusterna i våra storbanker; och vad händer med den inhemska konsumtionen om vi måste ägna oss åt år av amorteringar av dessa skulder) Grekland har i princip gått i konkurs, man har skrivt ner skulderna ordentligt, man bara inte kallar det för en konkurs, flera andra europeiska länders ekonomi är i djupa problem och i alla skuldtyngda länder finns stora politiska spänningar p g a folkligt uppror, Syrien med av stöd av Kina, Iran och ett allt mer odemokratiskt Ryssland slår mycket kallblodigt ner ett folkligt uppror i en del av världen dör utgången kan få stora konsekvense i regionen där det mesta av världens olja produceras.

Men vi kan inte mäta dessa risker. De finns alltför många thunderstorms, eller unknowns och unknown unknowns, för att tala med Rumsfeldt, för att vi skall kunna sätta siffror på detta. Men aktiemarknaderna har i vart fall numeriskt sagt att riskerna har minskat. Och värderingarna har kommit upp. Och riskaptiten har tilltagit. Hur länge?

Men marknaden har ingen aning, som vanligt, om den aggregerade risken i världen. Eller?

onsdag 22 februari 2012

Bedrövlig totalavkastning för många svenska bolag 2007 - 2012

Som utlandssvensk läser jag mest affärstidningar på nätet. Men då och då får man pappersversionen av Affärsvärlden eller Aktiespararen när någon släkting eller vänner hälsar på. I veckan fick jag Aktiespararen 12, 2011 i handen. Deras börstabeller på slutet är utmärkta. En av kolumnerna visar totalavkastningen för de senaste 5 åren, dvs teoretisk värdetillväxt; utdelningar (återinvesterade i bolaget) och kursförändringar. De har delat in bolagen i mindre grupper/kategorier - observera att jag använder deras indelning.

Det är ingen rolig läsning för många bolag och hela branscher. Och framförallt blir det tydligt hur riskfyllt aktieinvesteringar kan vara om man investear i fel typ av bolag och branscher.

Visst, december 2006 var på toppen på högkonjunkturen. Och sedan följde en stor global finansiell kris och lågkonjunktur med avslutande skuldkris i delar av den utvecklade världen.

Men 5 år är en lång tid. Bra bolag skall ge en positiv totalavkastning över 5 år. Om inte annat skall utdelningarna knuffa bra boalg över i positivt territorium. Dessutom var inte värderingarna skyhöga a la December 1999 för 5 år sedan.

SHB är enda storbanken som ger positiv totalavkastning för perioden, om än bara med knappt 10%. De andra är ner 20-50%. Avanza har dock avkastat + 81% under denna tid.

SCA är enda större basindustribolaget som klarar sig på plus, och det är precis - med ett par procent. Annars är det dåligt. Mycket dåligt.
Lundin Mining - 70%
Boliden - 35%
SSAB - 60%
Stora Enso - 47%
Mindre bolag har i sektorn många fall fallit mer än så som Rottneros - 88%, Rörvik Timber - 83% och  Lappland gold - 91. Basindustri är en riskfylld branch med mycket volatila priser.

Byggorienterade bolag här finns några som gett ca 20% som Fagerhult, Assa; 50% Sweco, BeijerAlma, Nibe och Indutrade något mer. Stjärnan GL Beijer 150%. Men Peab - 28, NCC - 11, JM - 25, Byggmax
-44 och svedbergs - 40. Blandad kompott i denna bransch. Men ingen katastrof.

Dagligvaror har någar stärnor som alla avkasat bra; Swedish Match mer än +100% , Mekonomen 196 och Swedol 256. Men det finns bolag med bedrövlig avkastning; Clas Ohlson - 42, Hakon Invest - 29, Kapp Ahl - 87,  Hemtex och RNB - 95. Men blandad kompott som i bygg.

Energi trodde jag skulle ha klarat sig hyfsat men det är bara två bolag som har gått bra; LUPE och Tethys båda + 200 % drygt. Annars är det dystert. Flera är ner mer än - 90%; Allainace Oil, Capital Oil, PARE,Petrogrand och Selena. LUPE är en stjärna i en bransch som empiriskt har visat sin riskfylldhet,

Fastigheter blandad kompott. Men de fördelaktiga räntorna för denna bransch under denna 5-årsperiod slår igenom i många bolags utveckling. Wallenstam och Wihlborg + 53, dock Fabege och Kungsleden - 27. Ruric - 99. Sagax bäst i klassen + 169%.

Investmentbolag (min kategori i Finansiella tjänster). Blandad kompott. Kinnevik + 34, Latour +38, Ratos + 11, Traction + 5, men Svolder - 5, Öresund - 21, Industrivärden - 20 och Investor - 11. Imponerande att Kinnevik och Latour lyckas avkasta så bra under denna 5årsperiod.

Fordon/Komponenter här har Scania + 1 och Volvo - 8. Men annars är många mindre bolag ner - 20 till - 40%; som Finnveden, Haldex och Sintercast.

Stor katastrof för nästan hela hälsovårds branchen; Vitrolife+50, Probi+150, Getinge +40 Elekta + 92 gick bra och Astra gick nästa + - 0. Annars var det katastrof förr många mindre bolag; Active Biotech - 86, Biovitrum- 77, Ortivus -91, Karo Bio - 87, . Bioteknik är en mycket riskfylld branch. Även Meda var ner - 40%. 15 bolag var ner mer än 70% i denna kategori under denna 5-årsperiod.

Industrivaror och Tjänster- blandad kompott. Stora bra bolag som Atlas + 60, ABB +17, Alfa Laval + 93. Mindre stjärnor ÅF +71, Uniflex, +92, Reljers +56; Det finns bolag som klarat sig mindre bra; BB Tools ach BE Group ner - 65%, Geveko -92, SAAB -40, Midway - 59 och Poolia - 57.

IT; Ericsson - 45 och Nokia - 69%. Det är tungt.  Många midre bolag ner 80 - 90%; Sensys, Tradedoubler, Axlon, Note, Precio, Getupdated, Micronic, Partnertech. Även Enea ner 66%.

Vissa stjärnor som Addnode, Beijer Electronics + 40  coch Doro/Net Entertain + 4/500%

Kraftöverföring alla negativa Morphic - 77, Opcon - 80%, Studsvik - 87. Riskfylld branch.

Mat/Dryck; Arhus.K. och Skånemöllan ok, annars bolag som BEF - 47 och NSP - 83.

Medier, här var det inte muntert. - 99 Eniro, -93 Metro, - 85 Elanders och - 22 MTG. Tuff riskfylld branch. Inget bolag på plus av någon storlek.

Resor/Fritid; stärnan av alla bolag finns här Bettson med 1220%. enda bolaget som har get mer än 10 ggr pengarna på OMX som jag kunde hitta. Annars är större bolag som Rezidor ner - 65 och Skistar - 27.

Sällanköpsvaraor. Blandad kompott. Stjärnor som Fenix +165, +WESC 103. Men bolag som Bilia, Duni, Electrolux och Kabe klara sig också på plus. Dock New wave ner - 65%, Husqvarna -44%, Nobia -72%.

Teleopertörer har två stjärnor blad storbolagen Millicom+100 och Tele2+116%. Bra gjort Stenbeck. Även mindre bolag som Alltele och Phonera har gått bra. Förutom två mycket små bolag, alla på +.  T o m TeliaSonera klarar +12%.

Transport, slutligen, katastrof. Shipping SRAB, Transtl. och Concordia tillsammans med SAS; mer än 70% ner allihop. I flera fall mindre än - 90% i totalavkastning.

Slutsats: 
1) Aktier kan vara väldigt riskfyllda - mer än jag tidigare kanske fullt ut har förstått (även om jag är en riskminimerare),
2) Vissa branscher är som lotteri utan chans till vinst;
3) Bygg, Dagligvaror, Fastigheter, Investmentbolag, Industri och Sällanköp är alla ok bransher med blandad kompott.
4) Bransch-stjärnan som helhet är teleoperatörer.
5) Basindustri, Energi, Bioteknik, delar av IT, Kraftöverföring, Media och Transport skulle man inte investera i under denna period. Kanske inte i någon period.
5) Stora bolag är faktiskt stabilare än små generellt sett;
6) Investmentbolagen som grupp gjorde bra ifrån sig till oftast lägre risk
7) En portfölj med riskminimerande aktier som t ex Elux, TeliaSonera, Axfood, Kabe, Wallenstam, H&M, Latour, Scania skulle alla ha bidragit med lite - ibland mer - positiv totalavkastning till en fin riskjusterad helhet.



lördag 18 februari 2012

Om svenska statligt ägda bolag för ca 600 Miljarder SEK

Staten är med sina ca 60 hel- eller delägda företag Sveriges största företagsägare. Tre företag är börsnoterade. Den statliga företagsportföljen värderas till ca 600 miljarder kronor. År 2010 omsatte de statligt ägda företagen 373 miljarder kronor och resultatet efter skatt uppgick till 55,6 miljarder kronor. För verksamhetsåret 2010 uppgick statens andel av utdelningarna till drygt 38 miljarder kronor. Källa följande länk, se också mer detaljer över vilka bolag (Lista över svenska staligt ägada bolag)
Det innebär att staten säkert fick ca 40 Miljarder till staskassan i utdelningar 2011. Det är inga småpengar. Hela kostnaden för Rättsväsendet är ca 38 Miljarder 2012; Polisen ca 20 miljarder, Kriminalvården ca 7.7 Miljarder etc (Kostnaden rättsväsendet)

I en intervju i di.se framhäver finansmarknadsminister Peter Norman LKAB som en vinstmaskin. Markus Wallenberg är styrelseordförande där. Men i statens portfölj finns också tunga bolag som Vattenfall (producerar ca 20% av Nordens el), Sveaskog (ca 30 Miljarder i bokfört skogsvärde) och flera fastighetsbolag (Akademiska hus, Specialfastigheter - åt försvaret, fängelser etc ca 16 Miljarder i Marknadsvärde, Jernhusen - stationsområden etc), SJ och Posten. Dessutom äger man rejält med TeliaSonera och Nordea, två stabila bolag. Sorgebarnet SAS försöker man kanske sälja?

Skall staten äga så mycket bolag? I många fall är dessa naturliga monopol med väldigt höga fasta kostnader (SJ, Vattenfall, delar av posten, fasta telenät hos Telia, Botniabanan). Då kan man argumentera att det är samhällsekonomiskt lönsamt med dessa stora bumlingar att sprida ut dessa kostnader över maximal produktion (ett naturligt monopol har sjunkande marginal och 'genomsnittskostnader' ju mer man producerar). Dock kan man undra vad Vattenfall har gjort på den europeiska kontinten? Många lönsamma affärer verkar det inte vara...

I andra fall är det kanske mer tveksamt som LKAB (även om välskött), en del av fastigheterna, aktierna i Nordea och helägda SBAB - dessa bolag kan inte försvaras med att vara naturliga monopol. Skapar SBSB och Nordea prispress i en oligopolistisk banksektor? Om svaret är ja, kan detta vara ett argument. Men annars kan man undra vad staten gör i denna sektor på lång sikt.

Sen finns bolag som jag tror få skulle ifrågasätta; som Samhall och SOS alarm Sverige. Dessa har verksamheter baserat på värden som vi demokratiskt står bakom.

En del andra bolag har väl mer militärt strategiska orsaker till att staten är ägare.

Men jag undrar om en betydande del av dessa bolag hade varit mer rationellt skötta om de varit privat ägda? Om den borgliga regeringen verkligen hade velat sälja ut delar av dessa bolag skulle de varit mycket mer aktiva. Det verkar nästan finnas en konseus att behålla dessa över hela det politiska spektrumet. Och enligt The Economist, nyligen, finns det lite av en trend av mer staliga företag i världen; i Kina framförallt. Och dessa kanske ofta är välskötta. En ny typ av statskapitalism. Sverige är kanske i linje med denna utveckling?

torsdag 26 januari 2012

Analys Midway Holding bokslutskommitte

För knappt tre år sedan, i begynnelsen av denna blogg, skrev jag en ganska grundlig analys av Midway Holding i fyra delar. Det var i samband med att jag köpte in mig i bolaget. I dagarna kom en tråkig bokslutsrapport.

Är Midways glansdagar som aktieägarvänligt bolag över? 50 öre i utdelning (förra året fick vi 1.50kr) blir 2.50 %  i relation på dagens kurs på cirkus 20 kr. Förlust för helåret. - 0.60 kr per aktie. Negativt kassafflöde. För er som vill dyka ner i bolaget grundligt, några  förändringar sedan april 2009 men ändå, finns följande fyrdelade analys i repris.

Analys Midway I 09 April

Analys Midway II 09 April

 Analys Midway III 09 April

Analys Midway IV 09 April

Utdelningar för åren 1999 till 2008 i kronor; 2,00 5,00 5,00 2,50 2,32 1,25 1,00 0,75 1,00 6,35
50 öre är alltså lite. Ett lågvattenmärke.

Eget kapital är ca 23 kr och kursen ca 20 kr. 13% rabatt pa ett eget kapital. Och mycket lite goodwill i balansräkningen, det är bra.

Men förlust på 19MKr för 2011? Här är det vanligtvis duktiga tredje benet, kapitalförvaltningen, som spökar. - 42Mkr för helåret. Svagt även om sur börs.

Det intressanta är de andra två bena. Handelsföretag ökade vinsten för 011 från 22 till 24 Mkr. Teknikföretag minskade från 47 Mkr till 29Mkr. Utan kaptalförvaltningen alltså 53Mkr i totalresultat för 011. På en en omsättning av 2244 Mkr, vilket ger cirkus 2.4% i vinstmarginal för totalresultatet om man leker med tanken att bara dessa fanns.

Men tyvärr kan vi inte räkna bort kapitalförvaltningen. Nu skall den bara få en maximalexponering om 125 MKr och inte 250 MKr som det har varit förut. 1 januari har inneburit en värdeökning på positiva 14Mkr på drygt tre veckor. Exponeringen är nu ca 145 Mkr.

MH har 79Mkr i likvida medel, men de räntebärande skulderna har ökat på årsbasis från 264 till 354 Mkr. Dett har färsämrat skuldsättninen på eget kapital (det egna kapitalet är 573 Mkr) till ca 62%, förra året var det ca 42%. Inte positivt. De delade ut något mer än de 1.42 (1.50) i vinst per aktie de gjorde förra året. Skulle man dela ut 1 kr 2013 skulle de vara 5% på dagens kurs. Det tror jag är rimligt.

Mer finns att läsa i bokslutet:

Midway H bokslut 2011

Jag är långsiktig ägare, men utvecklingen har inte varit imponerande på sistonde. Och vi vet inte detaljer om Teknik- och Handel från de knappa bokslutet. Vi får vänta till årsredovisningen och se vad som ligger bakom tappet för teknikföretag, och eventuellt - informationen brukar vara knapp, eller frånvarande - vilka innehav som låg bakom de dryga 40 miljonerna i negativ värdeförändring för aktieportföljen.

fredag 20 januari 2012

Öresundsoppan - ljummen mot Vostoksoppan

Öresund är ett av mina större innehav. Efter att ha ägnat lång tid på http://www.oresund.se/ började saker och ting att klarna angående splitten. Jag visste hur jag skulle göra, jag hoppas det var rätt...

Under våren, April,  2009 övertygade jag min far att också köpa Öresund. De var för billiga, men i mars var mitt aktieinvesteringskapital slut.

Nu ringe jag min far för att briefa honom om läget i Öresund, framförallt bakgrunden till splitten. Jag förklarade. Det blev tyst. Jag förklarade igen. Du får ringa min bank och förklara vad jag vill göra med inlösenrätter, Newco, öresund, 9 till 5 relationer etc -  sa far. Det här är fär komplicerat för mig.

Detta är verkligen komplicerat. vad var det riktga värdet på inlösenrätterna? vad är det nya öresund värt? Vad är newco (goldcup på engelska) värt? Hur skall vi förhålla oss till substansrabatterna? Vilket bolag har mest intressanta bolag som innehav för framtiden? Vad händer med de gemensamägda bolagen?

Men kolla in följande artikel om Vostolk Nafta och Vostok Gas (röriga händelsen 2007) från 2008 i Aktiespararens deklarationsspecial:
När Vostok Nafta bytte namn till Vostok Gas och knoppade av Vostok Nafta blev det rörigt för aktieägarna. Och inte blir det mindre rörigt när transaktionerna ska deklareras. Här finns i alla fall en vägledning. I år blev det lite rörigt för aktieägarna i Vostok Gas, med både namnändring och avknoppningar. En extra bolagsstämma i Vostok Nafta Investment beslutade den 24 maj 2007 om att ändra bolagsnamnet till Vostok Gas och att genomföra en aktiesplitt 2:1, kombinerad med tvingande inlösen.
Aktiesplitten på 2:1 med tvingande inlösen innebar en aktieuppdelning varvid de som på avstämningsdagen den 29 maj 2007 var aktieägare (innehavare av depåbevis) i Vostok Gas för varje innehavt depåbevis i Vostok Gas erhöll ett ordinarie depåbevis och ett inlösendepåbevis. Handel med inlösendepåbevis kunde ske på Stockholmsbörsen under perioden 30 maj—8 juni 2007, varefter bevisen automatiskt löstes in mot likvid i form av teckningsoptioner i Vostok Nafta Investment Ltd (Vostok Nafta).
Skatteverket har meddelat att av anskaffningsutgiften för ett ursprungligt depåbevis i Vostok Gas (före detta Vostok Nafta) bör 88 procent hänföras till kvarvarande depåbevis och 12 procent till inlösendepåbeviset. Varje inlösendepåbevis i Vostok Gas som lösts in mot likvid i form av en teckningsoption i Vostok Nafta Investment bör anses avyttrad för 46,70 kronor. Varje teckningsoption i Vostok Nafta Investment Ltd som erhållits genom inlösen bör anses anskaffad för 46,70 kronor. Exempel: Om anskaffningsutgiften för ett depåbevis i Vostok Gas var 100 kronor ska 12 kronor (100 x 0,12) hänföras till inlösendepåbeviset och 88 kronor till kvarvarande depåbevis. Löses inlösen-depåbeviset in uppkommer en kapitalvinst på 34,70 kronor (46,70 – 12). Aktiespararna Deklarations special Vostok Nafta/Gas
Själv är jag ägare i Vostok nafta på senare tid. Så jag agerade inte på ovan. Skatteverket skrev följande instruktioner: Skatteverket Vostok Nafta Vostok Gas


Hur skall vi småsparare kunna hänga med i svängarna vid sådana här upplägg. H & Q har sagt att Öresund är för änkor och faderslösa. Det var inte lätt för alla dessa att agera rationellt med dessa inlösenrätter. Vad gjorde Pan Capital med sina aktier i öresund och inlösenrätter? De är aktörer som dessa som antagligen är vinnare på splitten. De har kunskap och resurser att utnyttja en speciell situation som denna.

Kunniga bloggare som Lundaluppen Lundaluppen Öresunds inlösen har hittar stategier för arbritageaffärer som utnyttjar dessa antagligen felprissatta inlösenrätter. När Öresund själva får gå ut och informera om att prissättningen antagligen är fel. Då har vi ett svårgenomträngligt upplägg som många antagligen missförstått.

Eller vad tycker ni?

lördag 7 januari 2012

Sossar rejuholt i klämm

Undrar när Socialdemokrtaerna har varit i en lika svar situation som just nu? Vi maste nog ga tillbaka till nagra artionden innan andra världskriget.

Moderaterna med en diplomatisk Alfons Aberg lookalike styr landet och är sveriges största parti. Ett Moderat parti som rört sig in mot Bengt Westerbergs en gang framganggsrika socialt liberal mitten.

Som finansminster har man en kille, Anders Borg,  som för nagra artionden sedan skulle ha varit en socialdeokratisk finansminister. Det finns en tradition bland sossar att arbetarkillar läser nationalekonomi och i vissa fall t o m börjar forskarutbilding. En del blir finansministrar, en del hamnar i riskbanken:  t ex Willy Bergström, Bengt Dennis, Kjell Olof Feldt och Thomas östros. Den sist nämda har ännu inte fatt nagon av dessa positioner. Anders Borg tillhör denna grupp. I ett annat liv, en annan tid - skulle han varit sossefinansminister.

Regeringen kommer med stor sannolikhet att vinna nästa val. Detta eftersom sossarna inte har hittat en stark ledning. De har närmast gjort utränsingar likt Mao under kulturrevolution. De skickar iväg alla sina talanger till landet. Ledningen som finns nu under Juholt har väldigt lite erfarenhet och tyngd. Juholt och Weiderlich har inte en chans. Sossarna har kunniga och tunga killar som t ex Pagrotsky, Eliasson, östros och Bodström som är marginaliserade i exil.

Som om detta inte är nog väljer VP denna helg en otroligt begavad ny ledare som vill ta vänsterpartiet mot mitten i ekonomiska fragor. Jonas Sjöstedt kommer att attackera sossarna fran Vänster. Han är erfaren, är en brilliant mediakommunikatör och har lang europeisk erfarenhet. Detta är en gammal metallarbetare som sossarna skulle drägla efter för att ha som sin ledare istället för Juholt.

Sossarna har kanske bara en chans. Det är väldigt mycket män. Anna Lindh var kunnig, karismatisk, intelligent och hade lang erfarenhet. Men hon finns tragiskt nog inte bland oss längre. En sadan kvinna skulle med andra kunniga sossar kring henne kunna rejält utmana den nuvarande regeringen. Att övertala Margot Wallström kanske är den bästa möjligheten? Man verkar att ha förlorat en begavad och erfaren politiker i Laila Freivalds till öresunds styrelse. Det krävs nagon med intellektuell skärpa; Anna Lindh och Freivalds är bada juridiskt skolade. Finns denna kvinna i de socialdemokratiska leden? Om Juholt och Weiderlich fortsätter tror jag sossarna kommer att ga under 20% i nästa val. Dödsstöten kommer fran Sjöstedts reformerade Vänsterparti.