Först Öresund, exit Dahlbo, nu Berkshire Hathaway, exit Sokol.

Sedan Mars 2009 har jag gjort - i det stora hela - endast kosmetiska förändringar i min portfölj. Både min långa och korta portfölj har gått mycket bra under denna tid - liksom börser i världen generellt och kanske Stockholmsbörsen i synnerhet.

Ett av mina största innehav Öresund har herrarna H & Q som största ägare och investeringsmatadorer. De har varit oerhört framgångsrika över ett par decennier. HQ-bank debaclet är ett av deras få större undantag. Det slutade med att kronprinsen Dahlbo fick gå. Andra investerinagr var dock mycket lyckade för Öresund under 2010.

Nu är det ett annat stort innehav Berkshire Hathaway som har en mindre kris. Motsvarigheten, nåja, till Stefan Dahlbo i Berkshire Hathway, David Sokol, har fått sparken i dagarna. Den av många tippade eftertädare till Buffet - och Munger - om huvudansvarig för BKR's investeringar. (Buffet och den något äldre Munger, Qviberg och den något äldre Hagströmer - endast ytliga likheter?)

Sokol köpte 96,000 Lubrizol aktier  i Januari, mindre än två veckor innan han rekommenderade Berkshire att köpa ut detta bolag från börsen (Han hade fått tipset av Citigroup att detta var ett intressant bolag för BKR). Berkshire H kom överrens att köpa hela bolaget för 9 Miljarder USD (Till premium mot aktiekurs under denna tid) Sokol tjänade uppskattningsvis 3 Miljoner USD på affären.
Buffett har litat på Sokol, 54 år, som städgumma och comming man  i mer än 10 år. Han var t ex en oerhört duktig manager på den nästan helägda utilityn Mid American Energy, genomförde affären med BYD i Kina och han blev satt att vända på NetJets (Berkshires privatjet-uthyrningsbolag).


Gör Sokol-soppan att Buffet och Munger kommer att bli kvar ännu en tid? Jag tror det.

Gör HQ-soppan att Qviberg och Hagströmer kommer att vara kvar längre än de tänkt sig? Det hoppas och tror jag.