Att vara aktieägare med katastrofer runt hörnet

Lisa Nilson sjunger mycket vackert att hon har himlen runt hörnet, Mauro Scoccos fina text. Vi som är aktieägare lever hela tiden med kastrofen runt hörnet. Den mycket kloka Solnamannen skriver i ett inlägg pa POP(Pratompengar) nagot som vi alla borde beakta i dessa tider:

Det är inte så att dagens orosmoln är fundamentala hjärnspöken, men det kan vara värt att betänka att vi alltid, alltid - under alla tider - har stora hot hängande över oss.

Är det inte skuldkris är det SARS, är det inte SARS är det askmoln, jordbävningar, tsunamis, kärnkraftsolyckor - eller varför inte mul och klävsjukan, det allt tunnare ozonlagret eller global uppvärmning kommen av koldioxidutsläpp. Tanken kring den nära förstående apokalypsen i stort eller smått är, liksom folkets opium, något vi inte vill vara utan.

Jag tycker mig kunna se att de som har förmågan att ta ett djupt andetag och sätter sig ner och lägger fötterna högt istället för att springa benen av sig för att följa med flocken är de som vinner i längden. Hur har Wallenbergare, Lundbergare och Buffet klarat sig genom decennierna trots att de inte sitter med fingret på säljknappen och läser makro så ögonen blöder?

Jag har senaste veckorna läst manga texter i FT, The Economist, The Guardian, e24 etc om problemen i PIGS länderna i allmänhet och Grekland i synnerhet. För att fa perspektiv pa Greklandskrisen beräknade jag hur mycket Greklands BNP utgjorde av eurozonens BNP. Det rör sig om ca 2.5 % av eurozonens BNP, som är baserat pa aggregrad BNP för de17 medlemsländerna. Svenska banker har nästan ingen exponering mot PIGS. Svenska företag har generellt ingen större försäljning till PIGS. Kortsiktigt kommer Euron att försvagas, Grekland kanske maste lämna Euron,  vilken kan ge svarare konkurrens för vissa svenska företag.Visst andra länder i Europa är ocksa i skuld som t ex UK och Belgien, men situationen är inte riktigt lika illa där.

Det blir tufft för manga europeer de kommande decenniet. Men samtidigt kommar manga reformer man gör nu att vara langsikt bra för Europa. Likt vad Sverige gjorde 1993 - 2000 gynnar oss idag. Man kommer att reformera statliga förvaltningar, genomföra delvis/hela privatiseringar av ineffektiva staliga företag, arbeta längre, öka produktiviteten  i bade statlig förvaltning och privat näringslivoch faktiskt pa lang sikt bli mer konkurrenskraftiga. Det kommer dock att vara smärtsamt för manga indivder och grupper av människor, det kan inte nog understrykas.Keynes skulle da kanske ha sagt angaende att pa lang sikt blir det bättre: "but in the long run we all dead". Men denna gang tror jag Keynes hade insett att vi kan inte kan stîmuleara oss ur krisen i Europa. Keynes var dessutom mycket mer kunnig och positiv till marknadsekonomiska lösningar än vad manga tror idag. Han gjorde sig faktiskt en förmögenhet pa valuta/ravaru/obligations/aktie marknaderna, men han var nära att förlora allt 3ggr i sitt liv.

Japan har skulder till främst sina egna pensionsparare pa 200% av BNP och har haft langa perioder av deflation de senaste tva decennierna. För Japan ser det mörkare ut, med en stor kärnkraftolycka att behandla och en sjunkande och aldrande befolkning, samtidgt som man har ett närningsliv som inte verkar vilja maximera avkastningen pa kapital. Men Japan kan naturligtvis med rätt beslut ta sig ur denna situation över tid.

USA är i en tuff situation där man skuldsatt sig upp över öronen och tagit i rejält med samtliga fyra stimulansatgärder (lanat upp och gjort statliga investeringar, sänkt skatter, sänkt räntan till nästan inget, tryckt pengar), för att ta sig ur krisen men ända inte fatt se mycket av en effekt pa t ex arbetslöshet. Men när jag gick pa gymnasiet hade USA en befolkning pa 265 miljoner nu är man ca 305 m. Befolkningen växer, efterfragan pa fastigheter kommer att komma tillbaka, nya företag kommer att skapas och amerikanska hushall som nu faktiskt sparar igen kommer igen att konsumera varor och tjänster fran världens alla hörn. Och dollarn kommer att vara svag under en längre tid vilket gynnar amerikansk exportindustri.

Jag är 41 ar och jag är övertgad om att min langa portfölj är värd mer om 20 ar än vad den är idag. Om jag far en totalavkastning pa 7% per ar i 20 ar, lite av ett snitt de senaste 100 aren, och bättre än riskfria räntan kommer varje 100 000 SEK att bli ca 387 000 SEK. Visst, inflationen äter upp en hel del av detta. Och vi kommer tyvärr att fa uplleva krig, revolutioner, översvämmningar, finasiella härdsmältor, jorbävningar, tsunamis etc + unknown unknowns för att parafrasera Rumsfeldt. Men samtidigt kommer nya transport- och energisystem, innovationer, nya Infosys/Google/BYD att komma till. Manga fattiga länder kommer att lyfta sig ur fattigdom, med ny medelklass och nya tigrar kommer att uppsta.

Vi aktieägare far leva med att vi mestadels har katastofer och makrohot runt hörnet, men samtidigt första att vi faktiskt ocksa har himlen runt hörnet.