För att ta ett exempel på en sådan hör fond har jag valt en av Sveriges största förvaltare Robur fonder från Swedbank. Fonden heter Ethica Miljö Sverige. Namnet antydet att den både är Etisk och beaktar vår Miljö när de de väljer ut aktier. Så här skriver Robur själva:
Fonden passar dig som vill förena fondsparande med goda värderingar. Ethica Miljö Sverige är en aktiefond som placerar i svenska företag som uppfyller Swedbank Roburs krav på etik, socialt ansvarstagande och miljöarbete. Fonden avstår till exempel från placeringar i företag som tillverkar och/eller säljer vapen. Den är också restriktiv till placeringar i företag med produktion eller försäljning av krigsmateriel, alkohol, tobak, spelverksamhet, samt pornografisk verksamhet.
En ganska klassisk definition av etiska investeringar. Och vi kan finna liknande formuleringar hos anda fondförvaltare som saluför etiska fonder. Låt oss titta vilka som är de 10 största placeringarna för tillfällert i denna fond: TeliaSonera 10,0%, Hennes & Mauritz 8,7, Ericsson 7,9, Nordea 6,0, AstraZeneca 5,4, Atlas Copco 4,6, Industrivärden 4,5, Volvo 4,3 Sandvik 3,3, Svenska Handelsbanken 3,3
Låt oss börja med Telia Sonera. Pa SIDA's tidning Om Världen hittar jag följande (jag har saxat två partier):
Stora problem i TeliaSoneras nya länder. En ny front för stark tillväxt. Så beskriver TeliaSonera i årsredovisningen sin växande verksamhet i Centralasien. Sedan ett par år tillbaka äger företaget operatörer i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien och Moldavien. Och i september kom beskedet att företaget också köper operatörer i Nepal och Kambodja från Visor Group, ett investmentföretag med säte i Kazakstan. Men verksamheten är inte oproblematisk. I sex av åtta nationer där TeliaSonera äger operatörer är de demokratiska rättigheterna så kringskurna att länderna inte kan betraktas som fria, uppger den globala organisationen Freedomhouse. Censur och förföljelse av oppositionella är vanligt. Dessutom finns svåra problem med korruption. Enligt Transparency International tillhör fem av åtta länder i TeliaSoneras nya front för tillväxt de 25 mest korrupta i världen.
TeliaSonera vill inte vara med och att skapa regler som skyddar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i diktaturer.Företaget har lämnat en demokratigrupp där bland annat Google och Vodafone ingår.- Det här står inte högst upp på vår prioritetslista, säger Cecilia Edström, kommunikationsdirektör på TeliaSonera.Sedan ett år tillbaka har demokratigruppen, som betår av en handfull globala IT- och telekomföretag, i det tysta arbetat med att fram ett regelverk som ska skydda mänskliga rättigheter i odemokratiska länder. Initiativet har sin upprinnelse i Kinas försök att kontrollera oppositionen genom att censurera och kartlägga internet och mobiltrafik. Tanken är att företagen ska kunna hänvisa till en gemensam standard om de utsätts för liknande påtryckningar i framtiden. Gruppen består av Google, Microsoft, France Telecom, Vodafone och Yahoo, samt organisationer som Amnesty, Reportrar utan gränser och Human Rights Watch.Fram till nyligen ingick även TeliaSonera, med svenska staten som största ägare, i gruppen. -Att TeliaSonera har lämnat oss är givetvis olyckligt. Ju fler företag som ställer sig bakom en standard, desto större genomslag får den, säger Arvind Ganesan, chef för Human Rights Watch program för näringsliv och mänskliga rättigheter.Precis som alla andra i gruppen är han mycket förtegen kring förhandlingarna. Projektet befinner sig i en kritisk slutfas och den standard som gruppen hoppas kunna genomföra efter årsskiftet håller just nu på att förankras ute i företagsledningarna.-TeliaSoneras beslut får stå för dem. Men det är klart att du alltid uppskattar fler spelare i ett sådant här initiativ. För Vodafone är mänskliga rättigheter viktigt, säger Caroline Dewing, ansvarig för Corporate Social Responcibility på Vodafone.
http://www.sida.se/sida/road/web/article/100/jsp/Render.jsp?d=166&a=41847&m=1
Det verkar ju vara ett problematiskt största innehav för en etisk fond. Men hur mycket kan man kräva av en operatör vad gäller verksamhet i ickedemokratiska eller länder med ett demokratiskt underskott egentligen?
H&M har varit i flera sweatshopskandaler. Låt vara att bolaget antagligen är det mest etiskt medvetna i sin bransch, och har vunnit priser för detta. Men underleverantörer till H&M i t ex Bangladesh, hur bra är egentligen deras arbetsförhållanden? Men om man med ett etiskt företag menar ett företag som har ambitionen att agera etiskt, att ha en aviskt att agera etiskt då tror jag H&M är ett etiskt företag.
Ericsson sålde för ett par år sedan sitt radiosystems till SAAB, men deras produkter kan naturligtvis användas och används i krig. Är telekomutrustning krigsutrustning i någon mening? Är det hur man använder en produkt eller tjänst från ett företag som avgör om det är etsikt?
Har Nordea affärsrelationer med Unibet ellewr Betsson, Swedish Match, SAAB? Äger Nordea fonder i aktier i dessa bolag? Var går gränsen för när en bank är oetisk? Vilka företag kan de arbete tillsammans med, är det lagen som avgör etiken och moralen? Så länge versamheter är lagliga kan banker samarbeta med dessa företag.
De svenska bankerna verkar också i ett oligopol och kan därför ta ut väldigt höga avgifter av oss sparare. De vet att vi är väldigt traditionsbundna och sällan byter bank. Är det etiskt? Ett annat sätt att se på saken är att ett vinstrikt bolag är etiskt. Om ett bolag gör mycket vinst är det självständigt, och betalar naturligtvis mycket i skatt och skapar mycket arbetstillfällen etc. Problemet är att de svenska bankerna är vinstrika, men när vi har svårigheter i ekonomin visar de sig alltsomoftast behöva hjälp av ägare så väl som stat.
Om John le Carre ens är i närheten av verkligheten i sin The Constant Gardener så verkar Astra Zeneca i en etiskt mycket problematisk branch. Följande GP-artikel belyser detta:
Kritik mot Astra-tester i Ryssland
Läkemedelsbolaget Astra Zeneca har testat schizofrenimedicin i bland annat Ryssland, Ukraina och Indien. Försöken kritiseras av experter på medicinsk etik som anser att patienter kan ha skadats. En av dem tog sitt liv.Niels Lynöe, professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, och även ansvarig för etikfrågor vid Svenska Läkaresällskapet och ledamot i Statens medicinetiska råd, ser allvarligt på det inträffade:- Man kan i alla fall inte utesluta, att det här kan ha bidragit till att patienten tog livet av sig, säger Niels Lynöe till Sveriges Radios Ekoredaktion.Under 2005 och 2006 genomförde Astra Zeneca läkemedelsprövningar för att vidareutveckla en av sina storsäljare, schizofrenimedicinen Seroquel. För att ta reda på om medicinen förebygger återfall rekryterades patienter från 26 forskningscentra i Ryssland, Ukraina, Polen, Bulgarien och Indien.Det kritikerna reagerar mot är att många av patienterna i studien lämnades helt utan medicinering.När studien inleddes togs den medicin patienterna tog bort. Därefter fick hälften av dem Seroquel medan resten fick verkningslösa piller, så kallade placebo. Konsekvensen blev att 36 patienter återinsjuknade, med risk för permanent försämring av hälsan.- De berövades den behandling som de tidigare har haft. Det innebär ju att genomförandet av studien är direkt skadlig för de här personerna som får placebo, säger Christian Munthe, expert på medicinsk etik vid Göteborgs Universitet, till Ekot.Enligt Astra Zeneca kan självmordet som inträffade inte kopplas till studien.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=361&a=485181
Men om vi inte hade haft stora multinationella läkemedelsbolag, Big Pharma, så skulle många sjukdomar vara utan effektiva botemedel idag. Fantastiska framsteg har gjorts inom många områden tack vare de enorma forskningsresurser som dessa stora bolag sitter på.
Vad gäller Sandvik och Atlas Copco hittade jag följande exempel.
Skandal i Ghana sätter press på svenska företagSwedWatchs avslöjande och Uppdrag Gransknings dokumentär om missförhållandena vid två gruvor i Ghana där flera svenska företag är inblandade ledde till stor medial uppmärksamhet. Avslöjandena berör ett förorenat område kring gruvorna där 8-10 000 människor inte längre kan dricka vattnet och bruka sin jord. Flera års guldutvinning har bland annat lett till stora cyanidutsläpp och de afrikanska gruvbolagen anklagas för flera alvarliga brott mot lokalbefolkningen.
De svenska företagen som leverat utrustning och service till gruvan, Sandvik och AtlasCopco, har sagt att de skall undersöka om uppgifterna som kommit fram stämmer. SEB som varit med att finansiera projektet kommenterar att de idag med den informationen de har nu inte skulle lånat ut pengarna.
Sandviks och AtlasCopcos inblandning i Ghana har föranlett Attac och Miljöförbundet Jordens Vänner att anmäla företagen för brott mot OECD:s riktlinjer för transnationella företag. För första gången kommer nu OECD:s nya riktlinjer prövas i Sverige. Många frivilligorganisationer har krävt bindande regler för transnationella företag, men regeringen har hittills hänvisat till OECD:s icke bindande riktlinjer som tillräckliga.
http://www.fairtradecenter.se/node/212
Kan Atlas och Sandvik verkligen vara etiskt ansvariga i detta fall?
Jag tror jag stannar här. Detta är komplex materia. Och källorna ovan naturligtvis vinklade och med sin egen agenda. Men om vi lämnar empirin och går till teorin.
Vad säger nationalekonomin om etiska företag i vid mening. (Jag använder de engelska termerna)
Public good
Detta är något som marknaden inte kommer att tillhandahålla eftersom man inte exkludera någon från att konsumera denna service (eller vara) och man konkurrerar inte som konsument med någon annan när man konsumerar denna service. Exempel är fyrar, vägbelysning och public service media. SVT och SR. Fantastiskt. Att som utlandssvensk höra på svenska kvalitetsradio på webben är en ynnest. God Morgon Världen. Spanarna. Lunchekot, eller kvart i fem ekot. Dett gör ej företag eftersom de inte kan tjäna pengar på detta; de kan inte exkludera de som inte betalar och en ny användare påverkar inte de andra. Skydd som medborgare får från polis och militär är andra bra exempel. Finansieras över skattsedeln. Väldigt positiva ringar på vattnet effekter.
Merit good
Demerit goods
Detta är produkter som har negativa sidoeffekter. Cigaretter, snus, alkolhol - och Coca-Cola. Dessa produkter ger enskilda individer positiva upplevelser - utility - t ex cigarrrökning. Men den passiva rökningen av tredje part ger negativa sidoeffekter. Och dessa positiva upplevelser på kort sikt kan få negativa långsiktiga effekter. Intressant är här i vilken utstreckning snabbmat, godis och läskedrycker är oetiska. Konsekvenserna i ohälsa är enorma från dessa produkter. Med stora sjukvårdskostander som följd. Men dessa produkter är ofta inte svartlistade av etsika fonder.
Swedish Match är här också intressant då deras produkt snus fullfyller ett nikotinbehov, men ger med stor sannolikhet inte lika negativa konsekvenser för brukaren som vid rökning. Dessutom påverkas tredje part mycket mindre. Är snus etiskt? En realistisk förbättring i realtion till negativa konsekvenser av rökning?
Slutligen: Vad är priset på biologisk mångfald? Ren luft? Alla företag på Stockholmsbörsen påverkar individer, samhället, det ekologiska systemet och vår framtid i någon mening negativt. Är ett företag etiskt när de samhälleliga positiva effekterna överväger i förhållande till de negativa? (Cost vs benefits) Vad är ett etisk företag egentligen? Finns det? Handlar det om en strävan? En ambition att vilja väl - avsikter? Eller är det konsekvenserna av företagets handlingar? Var går gränsen mellan ett etiskt bolag och ett oetsikt? Är inte ett företags huvuduppgift att skapa vinst till sina ägare, och är då inte de mest vinstgivande bolagen i så fall de mest etiska? Eller är etiska företag de som skapar mycket sysselsättning i ett land? Ett ofta förekommande nationalistiskt argument när vi är i kristider som nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar