Svenska Handelsbanken själv har en fantastisk kultur. Och det är bl a därför det är ett av mina större innehav och jag är mycket långsiktig. Bolaget är konservativt finansierat, har mycket stark decentraliserad organisation - regionala och lokala kontor i centrum - som skapades av Wallander på 1970-talet. Det har klarat de två stora kriserna i närtid gallant och vinstandelssystemet Oktogonen (baserat på räntabilitet i relation till branschkollegor) gör det väldigt fördelaktigt för anställda att vara trogna och jobba hårt för bankens långsiktiga bästa. Boman är en mycket duktig VD.
Tyvärr finns det andra delar av denna sfär som inte är lika duktiga och inte alls har samma måttfulla hållning. Sverker Martin-Löf har haft för mycket makt över SCA över lång tid. Han motsatte sig länge Custos/Öresunds (Qviberg/Hagströmer/Gardell(s) ambitioner och idéer för konsumentdelen. Detta eftersom han är en gammaldags industrialist. Till slut fick han ge sig och långt senare gör nu SCA i mångt och mycket vad HQG föreslog för ett par decennium sedan. Och som aktieägare har det varit trevligt de sista åren, men SCA hade kunnat vara ett mycket mer imponerande konsumentvarubolag om SCA hade splittats i två delar på 90-talet. Industrivärden har förlorat mycket pengar där.
Ingen i sfären äger ordentligt med aktier förutom Lundbergs. Privatjetresorna visar på slösaktighet som kommer av att använda andras pengar.
Nyren på Industrivärden har inte gjort mycket rätt som VD. Många investeringar har varit feltajmade, Volvo och Sandvik t ex, och till ibland oroväckande stor belåning. De låga räntorna och obligationsmarknaden har nog räddat honom. ICA en av de få positiva investeringarna. Att de inte gick ur SSAB 2006-07 visar på velighet. Att låta Faxander ta över Sandvik efter hans högst tveksamma insats på SSAB är märkligt. Att flytta huvudkontoret till Stockholm än märkligare. Man skulle ha tagit VD innifrån Sandviks organisation, någon dom förstod dess kultur. För Sandvik hade/har nog en kultur som är värd att bevara.
Nu hoppas jag att Fredrik Lundberg med familj tar ett riktigt grepp om denna sfär. Tillsammans är Lundbergs, SHB, SCA och Industrivärden en av pelarna i min portfölj. Det finns stora värden här, men också mycket förbättringspotential. Fredrik är du redo att bygga vidare på allt det fina och styra upp det irrationella.
Ett tips är att kolla på Sandviks nya marknadsföringsprofil när den blir tillgänglig.
SvaraRaderaSå kliniskt rent att man inte ens förstår att det är ett industriföretag med gruvarbete som paradgren. Elaka tungor hävdar att Nyrén utsåg Faxander för att "skaka om" Sandvik och bruksmentaliteten då han irriterade sig på att man presterade sämre marginaler än Investors Atlas Copco. Kulturen lyckades han förändra men jag tror inte att marginalerna kommer att bli bättre då vi säljer andra produkter och även har tappat en hel del entreprenörskap till förmån för kostymnissar i Stockholm.
Tack Sandvikare, det skall jag göra! Atlas har en annan typ av verksamhet i mångt och mycket, kanske är den jämförelsen orättvis? Jag tror det var en fördel för Sandvik att ha rötterna i en bruksort. På lång sikt är det bra för identiteten. Och man har ju faktiskt lyckats att erövra världen från Sandvik...det verkar konstigt att SHB betonar decentralisering och de regionala och lokala kontoren - och Sandvik flyttar HQ till Stockholm?
RaderaJag kom till en slutsats kring toppstyrning för ett tag sedan http://www.spartacusinvest.blogspot.se/2014/06/industrivardens-karna.html "Det finns m.a.o. några nyckelpersoner och de får VÄLDIGT stort inflytande över arbetsprocesserna." En negativ bieffekt av att några få får för stor makt och påverkan utan egentligt motstånd eller ifrågasättande kan vara att dessa förlorar kontakten med verkligheten. Kanske en sådan effekt vi sett här.
SvaraRaderaTack för länken, hade missat det, Spartacus! Tror att du är rätt ute!
Radera