Riskminimeraren summerar 2013 och agerar inför 2014

Gott nytt på eder alla!

Första tänkte jag sammanfatta 2013:

1) Trots inaktivitet senaste månaden (jobbet och familj har krävt all min uppmärksamhet) har jag faktiskt lyckats skriva 45 inlägg under 2013. Det är mitt näst högsta antal under den 5-årstid jag bloggat som riskminimeraren. Detta är mycket mindre än många andra duktiga och produktiva ekonomibloggare, men rimligt givet min livssituation.
2) Antalet sidvisningar är nu inte långt ifrån 300 000 sedan start.
3) Jag skrev de tre inlägg som haft mest sidvisningar på bloggen sedan start under 2013. Nummer ett heter Faran med utdelningsaktier från Maj. Vidare skrevs också nummer två i popularitet Stockholmsbörsen fem bästa bolag i Mars och nummer tre Lundbergs - en riktig riskminimerare sent i Maj 2013. Utdelningsaktieinlägget skrevs lite som ett balanserade inlägg - ett counter claim - mot en konsensus om utdelningsaktiers förträfflighet bland de ekonomibloggar jag följer. Erftersom jag har en hel del av denna typen av aktier i min portfölj var det också för kritiskt granska mitt eget investeringssätt. Jag vet inte om jag lyckades men många verkar intresserade.
4) Några av aktierna i min långa portfölj har haft en fantastisk utveckling under 2013 t ex SCA och Kinnevik.  Några har haft en beigare utveckling t ex Tesco och Ratos.

Hur jag agerar inför 2014:

Min fru och jag har en lång portfölj. Den initierades 2003 och vi tillförde pengar då vi båda hade bra jobb fram till 2007. Här finns huvuddelen av vårt sparande. Efter det har vi inte satt in något nytt och inte tagit ut något heller (familj och fritidshus...) Portföljen är som ett slutet kärl. Vissa aktier har funnits med sedan starten i stort sett t ex Kinnevik, Investor och Industrivärden. Nyinvesteringar kan finansieras på två sätt: a) utdelningar och b) försäljningar. I år såldes t ex Swedbank och SEB och istället köptes Danske, Santander och Commerzbank. Vi har haft ca två tredjedelar i svenska aktier i den långa portföljen. Vissa aktier här är forever t ex Lundbergs och Handelsbanken.

Vidare har vi varsin kort portfölj. Dessa portföljer innehåller för tillfället få aktier till modesta summor. I dessa portföljer är ingen aktie helig. Under senaste året har dessa portföljer sålts av för att skapa resurser till husrenoveringar och att bygga upp en kassa för investeringar vid nästa stora korrigering. Som ni vet kan varken ni eller jag förutse framtiden, men värderingen på många bolag på Stockholmsbörsen verkar bli lite ansträngd givet den ekonomiska situationen i vår omvärld.

I dagarna gjorde jag också något överraskande med min långa portfölj. Jag sålde 1/3 av mitt innehav i Kinnevik, SCA, Creades, Investor, H&M och Latour. Något sådant har jag inte gjort förut men jag behöll alltså 2/3 aktier i vart och ett av dessa. Så nu har min portfölj endast ca 50 % svenska aktier. Och jag har en kassa på 15%. Jag tror på alla dessa bolag på lång sikt men värderingen är ganska ansträngd för dessa eller deras underliggande bolag som t ex Assa i Latour. Jag sålde inte i aktier som hade rimliga värderingar som t ex Industrivärden och Svenska Handelsbanken (inte heller Lundbergs, dock kanske alltid lite dyrt)

Varför har jag gjort detta? 

Jag tror det är ett riskminimerande beslut baserat på vad som hände från sommaren 2007 till början på 2009. Som investerare blir jag nog aldrig mig lik efter att ha haft en lång portfölj genom den krisen. Fritidshus och familj äter det mesta av mitt kassaflöde så jag kommer inte att kunna öka kraftigt om vi får en korrigering. Och dessutom är ju den långa portföljen som ett kärl, medel måste finnas om möjligheter skulle uppstå. Kanske är jag inspirerad av Konfucius medelväg sedan jag bor i östasien igen?  Och jag får leva med om börsen kommer att gå konstant uppåt de kommande åren. Mina utdelningar kommer att vara lite mindre och kurstegringar likaså, men kassan finns kvar. Det kan bli bra hävstång på den om vi får en stor korrigering. Om...