Om den kinesiska diasporan och ekonomi

Utmärkta bloggaren lundaluppen skrev för ett tag sedan att han önskade mer av inlägg om livet som exilsvensk från riskminimeraren. Jag har varit utlandssvensk i ett decennium och jag vet att jag borde skriva mer om t ex mina 6 - 7 år i Östasien. Men att skriva denna blogg är ett sätt för mig att behålla mitt svenska skrivspråk levande och att hålla kontakten med ett svenskt perspektiv och det svenska samhället och i detta fall näringsliv. Mitt jobb är internationellt så de perspektiven får jag via jobbet, dessutom reser jag ganska mycket från tid till annan både med min familj och i jobbet.

Under ett antal år har jag läst artiklar och kapitel i böcker om den kinesiska diasporan och dess inflytande i fr a Asien. Dessutom har jag haft förmånen att t ex som nyligen se det kisesiska inflytandet på öar som Bintan i Indonsien. Min källa för specifika uppgifter för detta inlägg är dock Wikipedia men det stämmer ungefärligen överens med vad jag läst tidigare. Alla uppgifter är uppskattningar och i flera av dessa länder är det kinesiska inflytandet politiskt väldigt känsligt.

Det uppskattas att den kinesiska diasporan uppgår till ca 50 miljoner människor. De kontrollerar tillgångar utanför Kina till skyhöga värden runt om i världen. De har flytt under olika dramatiska perioder i Kinas historia från 1600-talets flykt från Fuijan via båt från Burma eller Macao till tiden när krigsherrar slogs om inflytande, inbördeskriget eller kommunisternas maktövertagande 1949. De är oftast minoriteter med egna dialekter och språk. Många kommer från södra och sydöstra Kina och Hokkien och Hakka är exempel på språk.

Thailand har den största andelen etniska kineser i sin befolkning. Man uppskattar ca 10 miljoner. Bara i Bangkok bor nästan 3 miljoner etniska kineser. Men det finns ca 7 miljoner kineser i Malaysia, 3 miljoner i Singapore, 1.6 miljoner i Burma, 1 miljon i Vietnam och 700 000 i Kambodia.

Man uppskattar att för ett drygt decennium sedan utgjorde etniska kineser ca 1% av Fillippinernas befolkning men hade kontroll av 60 % av ekonomin och i Indonesien hade ca 3 %, ca 9 miljoner etniska kineser, kontroll över ca 70% av Indonesiens ekonomi. Detta är politiskt väldigt känsligt och i fallet Indonesien har myndigheter och landets ledning konfiskerat tillgångar och försvårat livet för kinesiska minoriteter vid ett flertal tillfällen. Vissa av dem har ett andra hem på kinesiskt mer influerade öar som Batam och Bintan ifall livet blir svårt i t ex Jakarta.

Detta innebär att en investering i en Sydostasienfond faktiskt är till stora delar en investering i en Kinafond. Nu när Kina är ett kapitalistiskt mecka, men med en auktoritär och repressiv regim, är kontakterna mellan den kinesiska diasporan och fastlandskina mycket stark. Många utlandskinser producerar på olika ställen i Kina och i ökande utsträckning utgör Kina en viktig marknad för produkter producerat i t ex Indonesien.

Mycket intressant är de ca 260 000 kineser i som bor i oljelandet Angola med en av världens dyraste huvudstad att leva i. Kinesiska oljebolag, infrastrukturbolag är mycket verksamma. Luandas hamn har så stor kinesisk aktivitet att det nästan ser ut som en kinesisk hamn.

Men det finns naturligtvis en betydande inflytelserik kinesisk diaspora i västvärlden också. I Frankrike ca 700000, 3 800 000 i USA, 1300000 i Kanada och 900 000 i Australien. Dessa grupper
har naturligtvis spelat en stor roll för handeln mellan ett växande Kina och västvärlden.

För att bedriva handel med fastlandskina har det under åren växt fram en speciell typ av banker Overseas Chinese Banks. Det finns 4 i Indonesien, 3 i Singapore, 2 i Malaysia, 7 i Fillippinerna, 5 i Thailand. Dessutom finns det ett 40 - 50 tal i Nordamerika. 

Det finns en del skrivit om den kinesiska diasporan på engelska. Det är fascinerande och tänka sig betydelsen av dessa människor som flytt sitt hemland men genom hårt arbete har skaffat sig en bra ekonomisk situation i länder som inte alltid har varit så välkomnande för dem.