Tidigare när jag var aktiv på forum av typen PoP kunde man ofta läsa skribenter som ville ha råd om portföljer för 20 år eller mer. Ofta undrade jag hur många som behöll sina portföljer så länge. Jag antar att karaktärer som aktiestinsen inspirerde till dessa ambitioner. Och jag misstänker, efter att ha tagit del av många småsparares portföljer att det inte blev några decennier annat än i undantag.
Själv har lyckat behålla ett antal aktier sedan 2003 då jag seriöst började köpa aktier, fr a i investmentbolag. Men har också sålt t ex Investor 2006 på hösten, inköpt sommaren 2003, och sedan köpt tillbaka detta bolag. Det är svårt att sitta på en portfölj under väldigt lång tid. Men jag blir bättre och bättre på att behålla mina aktier.
Under veckorna som ledde upp till jul 2008 ficka jag syn på nyckeltalen för Carlsberg. Jag tyckte att det såg väldigt billigt ut., p/e under 10 för ett av världens största bryggerier och började att analysera bolaget. Det finns en handfull jättar i branschen; Anheuserbusch-Inbev, SAB Miller, Heineken, Asahi och så Carlsberg. De tre första är störst. Carlsberg stod innan jul i ca 180 Dkr, man betalade 90 % av egna kapitalet och p/e 9 för ett stabilt bolag i en oligopolliknande bransch. Börskursen hade sjunkit raskt från 600 Dkr till 180. Detta beroende på i huvudsak två anledningar; tillsammans med Heineken hade Carlsberg mitt i högkonjunktur köpt ett stort brittisk byggeri och därför blivit ganska högt skuldsatt, och allt som hade med Östeuropa och Ryssland åkte ner i källaren under denna tid (Carlsberg är jättestora i Östeuropa, speciellt Ryssland). Jag köpte aktier. Och tänkte ha dem på lång sikt, jag visste t ex att W Buffet hade varit inne i denna bransch via Guiness (andra ägarkonstellationer då).
Eftersom jag har så få utländska aktier (Berkshire ett av undantagen) tänkte jag att jag skulle behålla Carlsberg länge. Efter ett knappt halvår sålde jag Carlsberg. Varför behåll jag inte?
Jga började läsa mer och mer om bolaget. Och om branschen. Carlsberg är inte alls speciellt lönsamt jämfört med sina konkurrenter. Räntabiliteten i Carlsberg är endast som SCA ungefär, skulderna är stora och politisk risk finns i stora marknaden Ryssland. Dessutom dubblade jag mina pengar. En långsiktigt investering blev till en bra, ganska kortsiktig affär. Så kan det gå. På lång sikt kanske det var dumt att läma Carlsberg, de växer antagligen ordentligt i Östasien och Östeuropa de kommande åren. Men till p/e närmare 20 och väl över egna kapitalet och ovan nämnda risker tackade jag för mig. Jag har blivit intresserad av ett par andra bryggerier ifall jag skall göra en långsiktig investering i denna bransch.
Tack för de orden 40procent20 år. Du har helt rätt med att de senaste 5 - 10 åren för Carlsberg inte har varit lysande, de har harvat runt 10% avkastning (ofta mindre) på eget kapital, och utdelningarna har varit mycket magra. Jag är närmast förundrad att de inte kan avkasta bättre. Men det finns därmed en förbättringspotential för Carlsberg. Kassaflödet är förvisso helt ok. Men deras vinster värderas i dagsläget till närmare 20 ggr vilket innebär stort hopp om tillväxt/ökad lönsamhet. Om du får endast någon procent i utdelning medans du inväntar denna eventuella förbättring och ökade avkastning på eget kapital. Då kan du välja andra bolag som ger dig 4 - 5% medan du väntar.
SvaraRaderaFinansiell information & Nyckeltal för Långsiktig Värde- och Utdelningsinvesterare - ett mycket bra initiativ 40procent20år! Denna typ har saknats på ett ställe. Jag använde Wilkes vinnare förut. Nu Reuters, eftersom Dagens Industri tog bort denna gratistjämnst.
SvaraRadera