söndag 20 september 2009

Frågor Borgs finansplan (höstbudget)

Enligt TT (Tidningarns Telegrambyrå) 20 Sept 2009:

Regeringen räknar med att arbetslösheten stiger till 11,4 procent nästa år och 11,6 2011. Finansminister Anders Borg beskriver läget som "väldigt besvärligt".

-Vi befinner oss i ett historiskt krisläge. Svensk ekonomi krymper kraftigt i år och det blir svag tillväxt nästa år. Det är ett väldigt besvärligt läge i svensk ekonomi, sade finansminister Anders Borg när han presenterade finansplanen på ett journalistseminarium.

Han påpekade att det finns en påtaglig risk för att arbetslösheten i Europa fortsätter upp och fastnar på en hög nivå strax under 10 procent

-Finanspolitiken 2010 måste därför vara starkt expansiv, sade Borg.

Han uppgav dock att det finns positiva tecken.

-Det finns möjlighet till en något bättre återhämtning än vi trodde tidigare, sade Borg.

Han tillade att många andra bedömare är mer optimistiska än regeringen. Borg anser att det fortfarande finns en risk för att situationen i Baltikum kan försämra prognoserna.

Regeringen räknar finansplanen med en arbetslöshet på 11,4 procent nästa år och 11,6 procent 2011. Ökningen av bruttonationalprodukten 2010 tros bli 0,6 procent för att stiga till 3,1 procent året därpå och till 3,8 procent 2012.

Jämfört med vad regeringen trodde i våras är det en förbättring med 0,4 procentenheter 2010 och 0,7 procentenheter 2011.

Inflationen bedöms bli 0,4 procent nästa år, 0,8 procent 2011 och 1,8 procent 2012.

Källa: TT

2009-09-20


Mina frågor till Borg är följande:

1) Varför väntade de med expansiv finanspolitik till 2010? Vi vet att timelags gör att effekterna kan komma så sent att det antagligen spär på inflationen vid en uppgång i ekonomin. I USA håller nu stimulanspaketen redan på att slå igenom.

2) Varför vänta med extra miljarder till kommunerna till först nu? Kommunerna har redan dragit ner, och jobb har gått förlorade i vad regeringen kallar välfärdens kärna.

3)Borg tror att tillväxten blir 3.8 % 2012, men inflationen blir 1.8%. Det innebär att det då enligt Borgs prognos fortfarande finns mycket ledig kapacitet av produktiosnfaktorer outnuttjad i form av t ex arbete och maskiner (capital). Annars skulle inflationen varit högre. Om nu inflationshotet inte har varit mer av ett problem, varför inte stimulera den aggregerade eftefrågan mer i denna den kanske värsta kris sedan andra världskriget? Detta när våra finanser har tillåtit detta.

4) Hur kommer hushållen klara en eventuell värdeminskning på sina fastigheter 2011 och 2012, beroende på högre arbetslöshet och en högre ränta, samtidigt som de kommer att få högre räntekostnader? Och hur mycket kommer ökade räntekostnader att påverka den inhemska privatkonsumtionen och i slutändan den samlade efterfrågan?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar